Katarina Pettersson

Den här dagen går inte till historien som världens bästa dag direkt. Har väl varit lite deppig eftersom real är i en jobbig svacka och förlorade igår. Ser inte heller fram emot morgondagen, först jobb sen personalmöte och styrelsemöte samtidigt och sen en seeeen träning, blä.

Nu ska jag iaf bara koppla bort allt jobbigt och tråkigt och bara slappa och titta på film, så kanske kvällen blir lite ljus iaf :-)

Vad härligt det har varit att följa detta unga härliga svenska lag under vm. Idag var det match mot Spanien om tredje- eller fjärde- plats och tyvärr förlorade Sverige med ett mål. Det var en match med böljande spel, fantastiskt målvaktsspel, en hel del tekniska fel och massa massa hjärta.
Sverige hade svårt att lösa Spaniens försvar och tack vare sjöstrand var matchen helt jämn i första halvlek. I andra kom sverige in ordentligt i matchen och hade bra flyt, drog ifrån med tre bollar men sen åkte de på två utvisningar och efter det kom inte sverige riktigt in i matchen ordentligt igen, asså de var ju aldrig kört egentligen men de fick inget flyt i spelet. De hade en del tur och en del otur, enstaka briljanta prestationer och återigen flera tekniska fel och missar.
Jag var nervös, glad, frustrerad, ledsen, förbannad och mycket mycket annat. Jag skrek högt på domare och på spelare och jag grät hejdlöst när Källman ställde sig för att spela vidare när han skadat sig. Den viljan och de hjärtana som svenskar som Källman, Doder, Carlen med flera går in med är så härlig att få se.
Jag hoppas verkligen att de kan vara stolta och glada över den här turneringen och deras insats för jag är iaf det och det tror jag att många svenskar är.


Just nu spelas finalen men jag är inte särskilt intresserad om jag ska va ärlig. Håller väl på frankrike med knapp marginal men bryr mig inte särskilt mycket om resultatet. Det står 9-9 iaf och det är ju kul för publiken att det verkar vara en jämn och bra match.

orginalbilden


efter lite photoshop-ande

Jo det är Tinnas födelsedag :-D



Grattis! Hoppas du får en bronsmedalj i födelsedagspresent!

Igår var det långresa till Ludvika för både oss och herrlaget. Bussresan dit gick väldigt fort tycker jag. Jag och Lovi pratade en del om en sak som jag blev väldigt väldigt sugen på. Oskar var dock lite skeptisk lät det som men det låter vi nog inte oss slås ned av. Framöver blir det lite efterforskningar och så får vi se om tanken fortfarande kittlar oss eller om vi lägger ner innan vi börjat. Efter ett tag var det dags för den traditionsenligaenliga omgången av land och stad. Tack vare fredrik som hade bra resurser i form av papper och pennor (även maria) var detta genomförbart. Det var kul att det var många som var med. Jag och Lovi körde ihop mot Maria och Lasse, Alex och Marcus, Sarah och Jennifer och Patrik och Emil. Gissa vilka som vann :-D tror vi stoppade de första fem omgångarna och vi var grymma. Vi vann trots att vi inte fick vara med på den sista omgångens då vi skrev på d och alla andra på b, ett enkelt misstag. Maria och Lasse kom tvåa tolv poäng bakom oss och sedan alex och marcus men de missade faktiskt en omgång kan man säga. De visste inte att man körde på tid så på första omgången satt de och klurade ut ett så "ovanligt" land som möjligt och kom helt enkelt inte längre än så :-)
Sen var det dags att äta och så var bussresan slut. Vi var där typ en och en halvtimme innan match och det var ganska skönt tycker jag. Vi behövde inte stressa alls och jag tycker om att bara umgås med mina lagkamrater, vem hade trott det för typ åtta år sedan när jag knappt stod ut med damlaget... Alla var ju inställda på att det skulle bli förlust men att vi skulle kämpa och göra vårt absolut bästa för att ge dem en match. Lovi ville inte stå i mål så det gjorde sarah istället så lovi kunde spela ute och vi fick en avbytare helt plötsligt. Vi värmde upp rätt bra även om vi inte toktaggade som vi gjort de senaste två a-lagsmatcherna. Kanske ska tillägga att vi varken hade tränare eller lagledare med oss men uppställningar och byten och sånt skötte ju sig självt kan man säga så det tycker inte jag gjorde något. De började med 3-2-1 vilket jag hade hoppats på eftersom vi är så ofantligt dåliga på att möta defensiva 6-0 försvar. Vi gjorde mål på den första saaben vi gjorde, även om det inte var riktigt där man på förhand hade trott att det skulle bli mål kändes det väldigt bra. Första halvlek var egnetligen helt jämn till vår förvåning. Vi hade bättre hemjobb än jag trott att vi skulle ha och de hade svårt att komma till när vi väl hade ställt upp vårt försvar. Vi hade kul på planen och alla kämpade och slet som det ska va alltså. Vi hade bestämt på förhand att ta time-outen efter tjugo minuter om vi orkade (och inte behövde ta den tidigare för att det gick katastrofalt dåligt) och det kunde vi faktiskt orka med i båda halvlekarna. Vi hade ju inte direkt något matchtempo utan försökte dra ner dem så mycket vi bara kunde i vårt tempo och det lyckades vi med i första, det var ju därför det var så jämnt. Efter ett tag gick de ner på 6-0 men även då tycker jag att vi lyckades hitta lite samspel i anfallet. Vi fick inte superbra flyt i vårt spel men det brukar vi ju typ aldrig få och Ludvika var bra på att låsa oss , även en bit utanför frikast och då är det ju inte helt lätt att få flyt i spelet. Men ibland lyckades vi faktiskt och jag tycker egentligen vi kan vara rätt nöjda med vårt spel, utifrån de förutsättningar vi hade.
I andra höjde dem tempot lite och vi gjorde några enkla misstag som gjorde att de fick en hel del kontringar och bra uppspelsmöjligheter mot oss och detta kunde vi inte riktigt stå emot eftersom vi var rätt trötta. Fast vi gjorde verkligen vårt bästa och vi lyckades stoppa en hel del av dessa försök också pga bra hemspring och bra samarbete. De hade några som var riktigt bra skyttar och några skoningslösa genombrottspelare som vi inte riktigt fick tag på alla gånger så tyvärr fick det ju rinna iväg ordentligt i andra halvlek. Matchen slutade 25-14, tycker dokc inte att det kändes speciellt rättvist. Vi borde visserligen satt flera av våra lägen. Det skulle vart roligt att se hur det hade gått om vi hade flera av våra a-lagsspelare med på matchen för då tror jag vi hade vunnit, men det är ju lätt att spåna om nu. Det kan inte ha varit lätt för dem att möta oss heller, det är ju alltid lätt att falla in i motståndarnas tempo och kanske hade de egentligen haft sju växlar till att lägga i om det hade krävts.

Idag är det bronsmatch för Sverige. Jag hoppas verkligen att de vinner även om jag är djupt imponerad över deras insats så här långt, jag trodde verkligen inte att de skulle ta sig vidare till semi så jag är redan stolt, men det skulle ju va så extra härligt med en medalj runt halsen på våra hjältar.

Det är även en viktig match för real, alla deras matcher är viktiga, och som vanligt har de oflyt med sina spelare. Nu saknas både pepe och marcelo i backlinjen, som tur är nog marcelo snart tillbaka för han har bara influensa, värre är det ju med pepe. Adebayor är med i truppen och det ska bli intressant om han ska få spela, jag gissar på att han får det men inte från start.

startar imorgon och jag kan ärligt säga att jag inte är så värst sugen på att gå dit, men det blir säkert trevligt när man väl är där som vanligt. Dock så ser jag fram emot handbollsträningen med damerna, å det är ju kul. Hoppas mitt lår inte ställer till några problem. Jag skippade ju träningen igår för att jag vill bli helt bra i benet och jag kände att det verkligen har varit på bättringsvägen och ville inte riskera det. Hade tänkt att träna hemma men tyvärr blev det inte så och inte idag heller. Om en timme börjar reals match mot sevilla och den vill jag inte direkt missa.
Idag har vi gjort rymdraketer på förskolan, måste fundera lite över femårsgruppen imorgon. Än så länge är de väldigt ivriga iaf när det gäller vårt rymdtema.

Nu blir det till att börja med middagen, kyckling, potatis och brunsås får det nog bli :-)

åh va kul det är att se handbollsherrarna, de kämpar och sliter och lyckas faktiskt med mycket som de försöker. De senaste mästerskapen har det ju varit lite halvdant med sånt. De har haft svårt att sätta sina lägen, att ens skapa lägen osv. Men nu har de ju varit helt fantastiska, å det som nästan är härligast är att de har så många som kliver fram och lyfter hela laget. Tidigare mästerskap har de varit lite väl beroende av stjärnorna som dessutom inte klivit fram och gjort det de ska, men i år har alla kommit upp i sin nivå känns det som och i ena matchen blir doder matchhjälte, en annan Larholm, en annan Sjöstrand osv osv.

Det blev fler vinster idag. B-lagsmatchen vann vi, den blev väl lite onödigt jämn tycker jag. Vi var väl alla lite slitna från gårdagens match och det kändes ganska avslaget större delen av matchen. Kul var det ju iaf att vinna, vi är ju inte alltför bortskämda med det.

Även real madrid vann sin match. Det gick helt enkelt inte för mig att fokusera på den medan handbollsmatchen var igång, det är jobbigt när man måste sitta på helspänn med ögonen på två skärmar, som tur var var det ju bara början av fotbollsmatchen som var samtidigt. Tycker inte real gör någon direkt bra match. Saknade özil och tycker att det blev bättre när han kom in, även alonso känns för viktig för att sätta på bänken men jag förstår att dessa spelare måste vila sig också, det har varit en intensiv perid med många viktiga tuffa matcher. Skönt är det iaf att de får in ett mål så tre poäng säkrades.


Igår var det en sämre dag, både herrarna och vi förlorade mot vassunda. Irriterande när både vi och dom faktiskt började bäst och förde våra matcher, dessutom tycker jag domarna var under all kritik och både vi och herrarna åker på alldeles för billiga och tokiga utvisningar. Ska inte skylla allt på dem för jag tycker att vi skulle kunnat vinna ändå men det är klart man blir frustrerad. Jag åkte nog på mina två första utvisningar för säsongen, har säkert fått någon tidigare som jag inte kan komma ihåg nu men det har iaf inte varit särskilt många. Vi började riktigt bra, vi var taggade och hade fått igång kropparna bra under uppvärmningen, det i kombination med att vassunda inte alls var vakna i början gjorde att vi fick en ledning med sju bollar 1-8, har det hänt förut i år? Tyvärr så höll det goda spelet inte i sig särskilt länge, vi blev trötta och vassunda började spela bra handboll. De var duktiga på att hjälpa varandra bakåt och så fort man gjort sin spelare hade man massa andra över sig och vi lyckades inte få vidare bollen utan låstes fast som vanligt. Det märks ju att vi inte riktigt hittar varandra, i början fick vi lite flyt och satte våra lägen men det märks tydligt vilka brister vi har anfallsmässigt när de enkla skotten inte sitter. Vassunda hade tre spelare som gjorde precis allt egentligen. En lång tjej som spelade m9 och som stegade bra, hon fick dock gå igenom alldeles på tok för enkelt. jag skulle kunna köpa det om hon hade varit duktig på att gå åt båda hållen men hon gjorde nästan alltid en vanlig stegisättning och att hon får lyckas med det så många gånger känns inte okej. Vi hade även stora problem med deras v9, vilket jag vet att vi hade även förra matchen. Jag spelade h2:a korta stunder och är nöjd med min insats där, jag tappade henne någon gång förra matchen vet jag men nu tog jag henne, visserligen fick jag en tvåa en gång men den håller jag verkligen inte med om, tycker hon skulle få offensiv faul mot sig och annars max frikast med sig. Deras vänsterkant gjorde en hel del mål också vilket jag verkligen tycker är dåligt av oss för så bra var hon inte. Vi borde framförallt kunnat stoppa henne i försvaret.
Med det laget som vi hade med oss tycker jag ändå att vi får ge oss spelare godkänt. Alla kämpar och sliter och vill verkligen vinna. Tyvärr så saknade vi en del viktiga spelare. Jag anser dock att vi kunnat använda de spelare vi hade på ett bättre sätt. Det gäller ju att värdera spelarna och sätta rätt spelare mot spelare. Ytterligare en lösning som jag skulle tyckt varit bättre än det vi gjorde var att gå ut på två-punkt. Vi började ju punkta den långa spelaren men då fick v9:an för stora ytor och lyckades på tok för bra. Jag tycker att vi i slutet skulle tagit bort dem båda, tycker egentligen inte om att spela så, det är tråkigt försvarsspel tycker jag men ibland kan det vara värt det för att öka chansen att vinna. Tror visserligen att lasse tänkte göra det efter att jag föreslagit det men just då fick vi nån av våra skitutvisningar mot oss. Från första början tycker jag dock vi borde omorganiserat spelarna i försvaret, då tror jag vi hade kunnat stoppa dem bättre. Aja det var den matchen. Kul var det iaf att alla var så taggade, förutom sista 30 sekundrarna kanske... Kul var det också att jag spelade mycket och orkade mycket, dessutom kände jag knappt av låret. Tror bara jag satt på bänken under utvisningarna och vet inte om det beror på uppvärmningen eller min crosstrainer men lite stolt blev jag faktiskt :-) A visst ja, jag måste verkligen träna på kullager, det är så ofta som jag vill göra det men det kommer liksom inte naturligt å då går möjligheten förbi. 

Nu ska jag poppa lite popcorn och luta mig bakåt i soffan och bara njuta. Imorgon är det jobb igen som gäller och på kvällen tror jag vårt lilla husdjur kommer hem igen :-) Det har varit lite tomt här faktiskt vilket iof har varit rätt skönt men det ska bli kul att hon kommer hem igen.

känner jag mig idag. Allt med karriär, hus och andra val jag gjort i livet gör att jag känner mig rätt mogen och till åren kommen, idag ska vi dessutom på ett möte på ett försäkringsbolag för att diskutera försäkringar, hur illa är inte det. Å andra sidan funderar jag på att gå dit i min träningsoverall (den jackan jag målat i och mina svarta mjukisbyxer - snyggt!) å det måste ju dra ner mognadsgraden lite tycker jag :-)

Taggad för match är jag iaf. Å inte superduperäckligt nervös faktiskt än, men det var jag inte så långt innan förra matchen heller å så tror jag att det beror lite på våra förutsättningar idag. Man kan väl säga att vi är inte favoriter och borde nog förlora rätt stort men dem oddsen tycker jag faktiskt rätt bra om och jag vet ju att allt är möjligt så idag ska vi gå in med minst lika bra kämparvilja som sist och lyckas med allt vi tar oss för så kan vi nog bli rätt nöjda ändå :-)
Å så ska lovi hålla nollan och då borde vi ju rent teoretiskt få minst en poäng iaf!

och den här veckan har varit som vanligt men ändå absolut inte.

Jag har fått en ny tjänst, som förskolechef, vilket känns väldigt roligt och spännande såklart. Dock vet jag inte alls allt vad detta innebär och det känns ju lite läskigt och jobbigt. Det här ingick aldrig i mina planer direkt utan det känns som om jag halkat in på ett bananskal men jag hoppas och tror verkligen att jag kan lära mig massor av det och då blir jag nog nöjd.

Jag är ju kvar på samma ställe med samma underbara barn och kollegor och då kan det ju inte gå så fel antar jag :-)

Åh vad nervös jag var, å va kul det var att se. Jag har varit på mingel med alla nya arbetskamrater och kom hem lagom till andra halvlek. Helt underbart att se. Nu är det bara att hoppas att real spelar lika bra ikväll.

Real madrid spelade precis oavgjort mot almeria 1-1 och det var inte rättvist. Sport är inte alltid rättvist och det är väl bara nått man måste acceptera. Igår när jag var på handbollsplanen som domare tänkte jag att jag nog i fortsättningen inte kommer vara så dömande mot domarna i framtiden, det höll i sig i ungefär en sekund. Visst domare är bara människor och jag tycker inte om att lägga fokus på dem eller klaga på dem men ibland går det inte att låta bli. Tycker att real blir blåsta på minst två straffar idag bland annat. Sen att almeria får in ett stolpein skott utan att ha varit särskilt farliga alls innan det och att real avslutar matchen med ett klockrent skott i virket, det är surt men sån är verkligheten. Nu har barcelona chansen att dra ifrån ytterligare i ligan men jag hoppas verkligen att malaga kommer göra allt för att det inte blir så.

Idag är det b-lagsmatch å jag vill spela, men mitt huvud säger att jag inte borde. De jag pratat med säger att jag inte ska och även om det lutar åt att jag stannar hemma kan jag inte riktigt helt bestämma det. Jag kunde inte spela för fullt igår pga låret, det uppställda spelet var inge problem alls men det gick inte att springa, jogga och halvspringa funkade men inte att springa nära mitt max och visserligen borde jag kanske inte behöva det idag eftersom det är reservlagsserien och tempot borde vara lägre, men det är ju inte så jättekul att spela och känna att man måste hålla igen. å det är nog tre avbytare som det är nu så jag behövs ju verkligen inte. men jag vill...
Å andra sidan skulle det vara underbart skönt med en heldag hemma och jag vill hinna träffa kjell lite när han vaknar efter att ha jobbat natt och innan han åker till kalmar för att påbörja sin specialistutbildning. Visserligen ska han bara vara där en dag men det känns inte som om vi hunnit träffats alls den här veckan.
Nej det blir nog till att stanna hemma och kurera benet, vill vara i toppform mot vassunda för jag hoppas att vi kanske kan hålla kvar vid känslan från matche igår och iaf ge dem en riktig match!

det är jag bortskämd med att göra ganska ofta, tyvärr tror jag att något man är van vid underskattar man lätt eller blir glömskt omedveten om. Jag är van att vara glad och tillfreds med mitt liv när jag vaknar och idag är jag glad att jag faktiskt var medveten om det och därför blev lite extra lycklig. Undra om någon annan förstår det där, alltså hur jag känner och menar.
Att jag vaknade lite extra glad och därigenom var oerhört medveten om det berodde nog främst på att jag vaknade i mitt älskade hem. Planen för den här helgen var att tillbringa natten mellan lördagen och söndagen i uppsala vilket jag såg fram emot för jag ville verkligen umgås med två av mina äldsta och bästa vänner, dock såg jag verkligen inte fram emot att behöva vakna upp någonannanstans än hemma, älskar att vakna i min egen säng. Jag såg ännu mindre fram emot att släpa på all packning, fixa tågbiljett, åka tåg, vänta på buss i kyla, åka buss, gå i 40 minuter med packning för att komma hem men det är ju priset jag var beredd att ta för den underbara stunden med mina vänner i Uppsala, men så artade det sig att jag fick alla de där plussen jag såg fram emot så mycket men slapp alla jobbiga saker som jag helst inte ville vara med om, lyxigt som bara den :-)
En annan orsak till att jag vaknade med ett lite extra stort leende idag var att vi vann igår, det blir sån skillnad om man vinner eller förlorar en match. Nästan lika stor skillnad som på om man spelar bra eller dåligt. Å när man vinner och dessutom är relativt nöjd med spelet så är det såklart väldigt härligt, å särskilt eftersom vi inte är vana vid den känslan och därför inte underskattar den (där kom det igen).

Aja ska väl ta allting från början:

Det var en lång dag igår. Jag gick upp tidigare än vad jag ville, hade inte hunnit med tillräckligt med sömn de senaste dagarna, och igår ville jag verkligen vara utvilad, jag var oerhört taggad på matchen och ville åka till uppsala och visa dem att vi faktiskt inte är så dåliga och att det bara berodde på att de hade en urpissig dag som vi vann mot dem i höstas. Jag ville verkligen vara maximalt förberedd och det störde mig att det istället skulle bli tvärtom, för lite sömn, inte riktigt tid för rätt kost. Men men jag var ändå fast besluten om att göra det bästa av situationen. Det första måstet denna gårdag var handbollsskolan, säsongens första tillfälle och jag fick hoppa in istället för tinna som jobbade. Kom ner, hallen var låst visste inte vem som skulle vara ansvarig från klubbens håll för det övergripande, som vi alltid brukar ha någon. Visste att det inte var lili, så då återstod väl främst börje och roland möjligtvis sören, försökte få tag i alla för att få svar och lyckas komma in i hallen men ingen gick att nås. Slutligen kommer sonja och låser upp hallen iaf. Kommer in rätt sent och tjejerna börjar ta fram målen och barn och föräldrar strömmar in. Jag blir upptagen med att prata med föräldrar och träningen börjar. Jag tycker tjejerna gör det bra och det var kul att se att det var 26 barn där, visserligen körde vi ju både tjejer och killar men ändå, det var ju första tillfället. Blev rätt irriterad över att det inte var någon där som ansvarade för föräldrarna och så, värst var det väl att ingen var där och kunde låsa upp till alla bollar, som tur var hade vi tillgång till de bollar som var nere i förrådet och tjejerna var så pass duktiga att de kunde strukturera om lite i planeringen och klara sig på de bollar de hade till förfogande. var väl kanske mitt fel att jag inte tagit reda på detta i förväg, men förutsatte att någon skulle vara där som det alltid brukar vara och som vi diskuterat på mötena, jag har helt enkelt inte haft någon vidare koll på handollsskolan eftersom jag inte tänkt blanda mig i den alls i år egentligen. Aja träningen flöt på och det finns absolut potential i de unga tjejerna som håller i det, barnen verkade nöjda och jag hoppas föräldrarna var det också.

Jag hann förbi centrum en snabbis för att ordna en present till Karin och handla lite frukost. Tillbaka till hallen och den hemska uppgiften att vara domare en match. Jag gick domarutbildningen för många år sedan och insåg direkt när jag dömde för första gången att det absolut inte var något för mig, inte för den på många sätt osäkra tjejen jag var nu och inte för den kanske lite mindre osäkra tjejen jag en dag skulle bli (läs idag) Jag gav det inte många matcher utan slutade nog direkt. Vet att jag fått döma tjejerna en gång när vi spelade en turnering på moderna? museet och gjorde det då inte lättövertaligt, har också dömt matcher i klasshandbollen inne i stan ett år när vi var tvugna att tillsätta domare och misslyckades totalt. Även om det gick åt helvete då så blev jag iaf den gången medveten om att jag inte var riktigt lika osäker i mig själv som domare som jag trodde och det stärkte mig iaf inför den här gången. Jag ville verkligen inte döma men det kändes inte alls lika hemskt som det gjort vid alla andra tillfällen. Jag hatar det av en enkel anledning och det är att jag tycker att jag är värdelös som domare. Jag märker själv att jag tar en del felaktiga beslut för att jag tvekar alldeles för mycket. Skulle jag ge det en ordentlig chans skulle jag säkert bli bättre och blåsa mer i pipan av automatik men nu tänker jag alldeles för mycket och släpper saker som jag senare ångrar att jag inte dömer för. dessutom uppstår det så många situationer där man inte riktigt hinner med, det är omöjligt att se om det är stegfel i vissa situatioer och jag tycker inte om att behöva fatta snabba beslut. Matchen var två gånger femton så det gick ju rätt snabbt och det var en rätt schysst match, det hände inte särskilt mycket och det förekom inte vad jag såg särskilt fult spel.

Efter domaruppdraget hade vi samling, jag valde dock att vänta på tinna och åka med henne istället. Vi hittade fram på en gång utan bekymmer (visserligen hade vi en gps till hjälp och tinna hade bra koll på vilken väg vi skulle åka så vem som helst hade säkert klarat det med de förutsättningarna men det är ju ändå oss vi pratar om så jag var lite stolt). Väl framme vid hallen blev det dock svårare att hitta herrmatchen, vi visste inte vilken hall det skulle va i och den anläggningen är ju värsta labyrinten. Aja fram kom vi tillslut och hann se lite av herrmatchen. Tyvärr förlorade herrarna med två bollar. 

Det kändes bra uder uppladdningen till våran match, alla var överens om att vi skulle kämpa som ett lag och verkligen ge allt. Tyvärr så kände jag av sträckningen i mitt lårdirekt när jag ökade tempot lite från att jogga. Annars kändes uppvärmningen grymt bra faktiskt. Försvarsspelet var inte i närheten av lika dåligt som det var mot enköping vilket var oerhört skönt. jag är nöjd med min insats (nog den bättre matchen bakåt för min del den här säsongen) förutom hemjobbet såklart. de fick två kontringsmål som jag beskyller mitt onda lår för. Den ena hann jag verkligen inte med, är inte helt hundra på att jag hade gjort det om jag varit bra i benet men jag hade varit bra mycekt närmare iaf. Den andra tyckte jag att jag hade koll på och ville inte springa snabbara eftersom det då gjorde ont. Jag hörde inget ljud om att en boll skulle närma sig eller att jag borde vara beredd överhuvudtaget och därför var jag rätt säker på att läget var lugnt men icke, rätt vad det var kom en boll farande brevid mina halvuppsträckta armar och spelaren precis framför mig fångade den och gjorde mål. Blev så otroligt arg då, på mig själv mest men också på att jag inte upplevde att några på bänken eller planen varnade mig.

Jag gick av flera gånger fast jag inte var särskilt trött för att jag inte kunde köra max och det som var skönt den här matchen var att jag kände att jag kunde göra det och att det då kom in en hungrig och kämparglad spelare, så har det inte alltid känts. Lovisa storspelade och den här dagen var det flera spelare som levde upp till vad jag vet att vi kan. Vi låg under med två bollar i halvlek, 9-7 stod det tror jag. 9 mål bakåt kändes helt okej även om de där två irriterande målen på kontringarna kom i första. De målen de gjorde var främst i uppspelsfasen det kändes som om vi hade väldigt bra koll på dem i vårt uppställda försvar. 7 mål framåt på en halvlek känns nog aldrig riktigt okej, vi fick som vanligt inte riktigt något flyt i spelet och de få chanser vi skapade missade vi som vanligt. Jag sköt en del utifrån men målvakten tog allt, det var en perid den här säsongen som jag kände att mitt skytte faktiskt gick rätt bra, relativt hårda och välplasserade skott, och ganska bra koll på vad målvakten gör men det kan jag ju verkligen medge att det var bara en kort fas. Jag tycker ändå att det kändes aningen bättre igår än vad de gjort de senaste amtcherna och framförallt på träningarna.
Andra halvlek började vi väldigt bra och fick några snabba ganska enkla mål har jag för mig. Vi vände och ledde för att efter ett tag dra ifrån lite. Tror att det var runt tio minuter kvar när vi hade en ledning med fyra bollar. Vi fick dock någon utvisning och började stressa, vi släppte in dem i matchen igen och slarvade en hel del i slutet men efter några riktigt jobbiga och svettiga slutminuter så blåste domaren av matchen och vi stod som segrare 18-19 tror jag det blev :-) Riktigt riktigt underbart var det och jag som innan matchen (pga den vanliga nervositeten) tänkte att jag nog snart ska sluta med handboll insåg på nytt hur mycket jag älskar att spela handboll (iaf när man vinner ;-)).

Jag, Karin och Kicki åkte direkt och handlade mat, vi bestämde oss rätt fort för att skippa utgångsplanerna och bara umgås istället till min stora lycka. Vi åt tacos såklart och det var underbart gott, medan vi åt spelade sverige match mot slovakien och efter en ganska jämn inledning så fullkomligt körde de över slovakerna så det var riktigt kul att se även om fokuset inte alltid var på matchen för min del. Tanken var ju att vi skulle sova där men efter några timmar insåg jag att vi inte druckit något och hade en bil och körduglig kicki så vi bestämde oss helt enkelt för att åka hem. Å det var dagen innan jag vaknade med ett extra stort leende på läpparna :-)

It had been a while since I scored and I wanted to dedicate it to my grandmother.



Gissa vem? Självklart hetlevrade sötnosen Ramos :-D

Jag säger det om och om igen men jag har verkligen ett fantastiskt jobb :-) Den här veckan har precis som vanligt gått väldigt fort. Nästa vecka börjar vi med den "vanliga verksamheten" å då kommer det gå ännu fortare. I helgen blir det nog en hel del handboll, jag har kännt av låret idag men inte så mycket, å andra sidan kände jag inte av det när jag joggade på träningen igår heller utan det var bara när jag sprang fort (alltså för att vara mig). Jag hoppas verkligen att det inte ska vara några problem utan att jag kommer kunna spela för fullt i helgen, tror jag vill spela med b-laget också.
Imorgonbitte drar iaf handbollsskolan igång och jag har lovat tinna att vara där och stötta hennes tjejer. Sen kanske jag kommer vara tvungen att dömma en match, jag hatar verkligen att vara domare så jag hoppas på ett mirakel och att jag slipper. Sen är det ju direkt till uppsala som gäller och jag är faktiskt enormt taggad för match. Jag tänker iaf göra mitt absolut bästa och ge allt jag har så får vi se hur långt det räcker. Kul ska det iaf bli att träffa karin och se hennes nya lägenhet. Jag vet inte om det blir en hemmakväll eller utgång som gäller men det blir säkert kul oavsett. På söndag kommer det väl handla om att ta sig hem från uppsala och så kanske en b-lagsmatch då... Det som är riktigt tråkigt är att den krockar med reals match mot almeria men men får se hur det blir med allt.

Åh vad kul det är att se özil spela, han har sånt spelsinne och passningsspelet är fenomenalt. Det är med finess och fräckhet som han ligger bakom många av lagets chanser, å ikväll gjorde han 3-1. Synd bara att det är en returmatch också så än kan man inte helt glädjas med detta. Men de var bra ikväll :-) Dock så höll arbeloa på att ställa till det ordentligt två gånger om, jag saknar pepe.

Ikväll var nog faktiskt första gången jag sett ett lag strunta i den givna hederskoden att spela tillbaka bollen när motståndarna spelat ut den vid skada. Visserligen gjorde de det tillslut efter ett riktigt försök att skapa målchans först och sedan ordentliga diskussioner och uppretade realspelare. Å till sist, jag förstår ramos som i den tidigare beskrivna situationen, och andra lägen där han tycker att domaren måste ingripa, blir frustrerad och börjar protestera, men det känns som om det blir mer och mer av den varan och att han ibland dessutom tappar kollen på planen vid dessa situationer. Det var ett läge tidigare när han viftade för hands på aguero och han gjorde det så pass att han tappade förbi honom och det kunde klart blivit väldigt farligt.

God natt!

Att vara två lag plus en avbytare så man kan spela tvåmål på träningen :-) Synd bara att det första jag gjorde var att sträcka mig så jag inte alls kan gå för fullt. Precis när jag äntligen inte har lika ont i tån och hälen kommer massa andra skavanker, jag kanske börjar bli gammal?

Ikväll räcker inte tiden till, vill så mycket och egentligen borde jag redan gått och lagt mig för över en timme sen. Just nu spelar real match, 1-1 står det och andra halvlek börjar när som helst. Real har varit bäst hittills och hoppas verkligen de får utdelning snart. Det var ramos som gjorde målet :-D Måste bara tillägga också att jag avskyr reyes, tvi och blä för honom tål inte att se honom.

sitter och håller nästan på att somna, det lockar rätt mycket kan jag meddela. Vill definitivt absolut inte gå på handbollsträning och komma hem mitt i natten och sen behöva gå upp tidigt imorgon. Men men det är ju bara att pallra sig upp och ruska av sig, det blir säkert kul när man väl är där som det brukar.

Jag vaknade rätt många gånger i morse och var orolig att jag försovit mig, har nästan inte använt väckarklocka alls på två veckor så jag var lite osäker på om jag verkligen skulle vakna när det var dags. Men det gjorde jag ju såklart och innan den ringde, gick upp utan att snoza en enda gång och var faktiskt rätt pigg :-) men så hade jag sovmorgon också eftersom jag stänger på måndagar så klockan ringde inte förrän strax före åtta.
Det var en bra dag på jobbet, även om jag direkt insåg att jag inte saknat ljudnivån som är där, framförallt vid matbordet. Barnen vid mitt bord sitter och äter bra, men alla vill gärna prata, högt, i munnen på varandra :-) När jag kom hem förberedde jag middagen som kjell tog vid så jag fick en halvtimme på cross-trainern. Sedan var det middag och precis när jag lutade mig tillbaka i soffan och njöt över min effektivitet under dagen så ringde tinna och påminde om ett möte jag helt hade förträngt så det var bara att hoppa in i duschen och göra mig iordning för att åka till hallen. Väl i hallen insåg vi att vi kom dit helt i onödan eftersom de vi främst ville prata med tydligen är i fjällen denna vecka, så det var bara att åka hem igen.

Så nu sitter jag här i ensamheten, min ena sambo är i varma Thailand och min andra hälft är på jobbet hela natten. Imorgon är det jobb och träning som gäller, hoppas vi blir minst tio på träningen imorgon :-)

Jag var rätt så säker på att real skulle förlora när villa real gjorde ett mål, trots att det inte hade gått alls många minuter (kanske 6), men så gjorde real ett mål nästan direkt, det kändes viktigt. Men jag tycker nog VR spelade bättre i början, det var böljande fotboll med tryck mot båda målen, men det kändes som om vr skapade lite fler farliga målchanser och de gjorde sedan även 1-2. När det hade gått 40 minuter blev det fel på sändningen :-( men jag såg via reals hemsida att ronaldo kvitterade igen precis innan halvtidsvilan. Tycker Mourinho gjorde ett bra byte i halvlek, Khedira kom in istället för lass, jag tycker verkligen om lass spelstil, han kämpar och springer och spelar verkligen med mycket hjärta men han har väl inte haft någon kanonsäsong i år. Idag spelade han väl okej men det var en hel del bortslagna passar. Även kaka fick komma in, albiol ut och jag tycker att det är härligt att se mourinhos vinnarskalle, han visar verkligen att vinst är det enda som gäller med sitt agerande, bra också att det inte kommer först när det är fem minuter kvar utan att de får tid på sig. Det dröjde inte alltför länge förrän ronaldo fick göra sitt, för kvällen, tredje mål. Han är verkligen makalös :-) på att göra mål iaf :-) Kul var det att även Kaka fick göra mål och punktera matchen, 4-2. Han blev glad :-) Mourinho också, så glad att han kände sig manad att springa framför motståndarbåset och mana på publiken. Jag kan verkligen förstå att han är älskad och hatad av fotbollsvärlden. Jag hade blivit tokig som spelare om en coach hade gjort sådär men de som håller på real eller vilket lag han för tillfället tränar kan inte riktigt låta bli att älska honom. Resultaten han får fram är ju fantastiska och han är en hederlig och härlig kille när det kommer till hans egna känns det som. För egen del är jag glad att han är tränare för real madrid men jag kan inte påstå att jag tycker om alla hans egenskaper och sidor.



Å så var det ju en till match som spelats idag, vår match mot enköping. Pissdåligt gick det, vi förlorade med två och de var asdåliga. Jag börjar verkligen komma till insikten att vi faktiskt inte platsar i tvåan, trots att alla motståndare är värdelösa. Inför säsongen trodde jag seriöst att vi skulle komma topp fem iaf. Jag tyckte att det kändes bra att vi skulle få tränarbyte, tillochmed när vi inte hade någon tränare klar tyckte jag att det iaf var positivt för vi behövde en förändring, sen är det ju tråkigt att klasse verkligen inte fungerade bra för oss och att Lasse som varit schysst och ställt upp faktiskt inte tillför så mycket förändring eftersom vi har haft honom medverkande under flera perioder. Det kändes som om truppen var tunn men äntligen en härlig, positiv, glad och samstämmig grupp. Tyvärr har vi inte haft flyt med skador och arbetspass. Martina var ju verkligen ett avbräck, Linnea som är en av våra bästa spelare i min mening (även om hon har svårt att få ut all kapacitet på match) har inte kunnat varit med på många matcher alls och vi andra har haft småskador och sjukdomar som gjort att vi nästan aldrig kunnat gå för max, dessutom ska man väl lägga till att mirre missat typ hela säsongen pga jobb.  Tror inte vi har kunnat spela tvåmål med fulla lag på hela säsongen och det hör snarare till vanligheten att vi inte är fler än 6-7 spelare. Det fungerar helt enkelt inte.
Till råga på allt tycker jag att man faktiskt kan säga att vi har haft en hel del oflyt den här säsongen. Både Alfta- och strand- matchen hade vi precis lika gärna kunnat vinna, vi borde gjort det men domarna gav i båda matcherna motståndarna superviktiga felaktiga bedömningar i slutet som var direkt avgörande. Mot rimbo fick vi två skitutvisningar som kom i ett läge där matchen stod och vägde och det var där vi tappade den. Jag tycker inte om att skylla på domaren och i alla dessa matcher finns det självklart situationer som vi spelare kunde och borde gjort annorlunda så att vi ändå skulle ha vunnit men det var verkligen tokiga bedömningar som fick ödesdigra konsekvenser.
Idag var vi 14 spelare, för många enligt mig. Det är svårt att få igång hela laget när det är så många, men det borde vi klarat ändå. Jag fick nog spela mer idag dock än vad jag gjort någon annan match den här säsongen, iaf nästan och då gjorde jag nog min sämsta match också, bortsett från möjligtvis en, rimbo hemma eller vilken det nu var. Jag är missnöjd med flera saker i försvaret och jag mår dåligt över hur hemskt jag spelade framåt. Jag känner mig som en puckad, orutinerad div.4-spelare ungefär. Jag fick spela vänstenia hela matchen och lyckades göra en bra sak framåt, på säkert femtio minuter, Katastrof!!! Jag hade 32:an mot mig hela matchen och hon vann lätt matchen i matchen. Hon gjorde två mål som var mina och jag lyckades inte göra något, är lite förvånad att jag inte fick något offensiv faul dömt mot mig för hon klev upp bra flera gånger och jag gick verkligen rätt i gapet istället för att satsa bredare, komma längre utifrån, eller ha lite bättre fart, det finns miljoner saker jag hade kunnat gjort bättre helt enkelt.
Tror faktiskt det kan vara bra för oss att spela i trean nästa år istället, en liten nytändning kanske. Är så störande bara för jag tycker att vi egentligen är bättre än många andra lag och det är inte speciellt ofta vi möter några som vinner lätt eller känns överlägsna. Men något är det ju för vi har lyckats vinna en match på mer än halva säsongen och då möter vi verkligen kassa lag. Men men nu är det ju bara att visa vår starka karaktär, att vi inte viker ner oss utan fortsätter jobba på och gör vårt bästa i varje situation.
För att få lite bättre självkänsla tänker jag avsluta med att skriva att jag är rätt nöjd med flera taktiska beslut jag tog under matchen. Dessutom har jag ju insett att jag kan bli sjukt mcyket bättre än vad jag är och jag tycker om utmaningar alltså borde det bli en intressant vår för min del :-)

Jag läser inte sillyseasonartiklar till vardags och brukar inte ägna särskilt många minuter till att spekulera kring olika transfers men nyss såg jag en rubrik Jag är inte skyldig dem någonting eller något liknande och under var det en bild på forlan. En fråga dök genast upp i mitt huvud, vad sägs om forlan? Skulle han passa i real? Mitt snabba svar blir nej, av flera anledningar. Framförallt så känns han rätt gammal och förmodas redan ha haft sin topp, men det sa jag nog när han bytte till atletico för flera år sedan och oj vad fel man kan ha. Ett lån säsongen ut kanske, men det lär ju inte han vara så intresserad av och under hösten har väl hans spel haft själ nog till att frågesätta hans form. Visst han var fenomenal många stunder i vm men sedan dess har iaf inte jag hört så mycket positivt om honom. Aja det var slut sen, inga mer spekulationer, det får avgöras på högre ort och så får det bli som det blir. Ser iaf som vanligt fram emot kvällens fotbollsmatch med spänning och glädje men även massa oro och nervositet.

Däremot så är jag inte säker på att jag förstått att vi har match idag (handboll). Är inte illamående nervös än iaf,äh det kommer nog...

Eller inte...

det var ju en bra tanke iaf, sen så fastnade jag med massa annat och har inte lämnat datorn, men nu sisådär två och en halv timme senare ska jag gå och lägga mig, det är ju ändå mycket tidigare än övriga nätter denna vecka :-)

Känns spännande och lockande. Jag är nu ordentligt utvilad, kommer förmodligen vara dödstrött på tisdag eftersom jag inte gjort mycket överhuvudtaget på två veckor nu men jag längtar iallafall tillbaka till jobbet. Till alla härliga människor och framförallt till mina härliga busfrön. Ser verkligen fram emot måndagen och alla skratt och kramar dagen kommer fyllas med!?
Ser fram emot att matcherna drar igång nu, är otroligt spelsugen även om jag är fruktansvärt stel i kroppen och har ont på många ställen sen veckans träningar. Är dock inte lika sugen på handbollen med allt annat runt omkring själva spelet. Borde verkligen tagit tag i att skriva ett protokoll nu under ledigheten men jag VILL inte annars har jag faktiskt gjort alla måsten och alla borden :-)
Jag ser fram emot nya utmaningar och nya erfarenheter i arbetslivet, handbollen och privatlivet, vem vet kanske sår jag min första gräsmatta det här året.
Jag ser verkligen verkligen verkligen fram emot den 14 april och ännu mer den 16 eller 17 såklart vilken dag det nu blir :-)

Jag har inga nyårslöften i år, men jag vill faktiskt äta lite mer hälsosamt än jag gjort på sista tiden för det har varit fruktansvärt faktiskt. Jag vill träna lite mer också, å när man vill något borde det ju inte vara så svårt att faktiskt göra det. Fast jag vet att frestelserna och latheten ofta får bestämma över mig. Bestämmer jag mig för något så kan jag vara vansinnigt envis och därför borde jag kanske verkligen bestämma något men samtidigt är det nog precis därför jag inte bestämmer mig för något av det här, då vet jag att jag kommer behöva följa det, så därför är jag lite mer vag i mina mål och tankar. Jag vill och så länge jag vill gör jag det, är det en dag jag inte vill så hoppar jag över det. Vilket blaj det blev, haha lite förvirrande kanske och helt klart ointressant iaf :-)

Jag har ju lyckats vända på dygnet totalt och den senaste veckan har jag lagt mig tidigast 3 och sovit till 11-12 nånting, ikväll tänkte jag börja vända tillbaka dygnet så det betyder att det snart är läggdags. Tror jag kommer kunna somna relativt fort, normalt när jag går och lägger mig somnar jag på helt ärligt mindre än två minuter, har jag svårt att somna tar det kanske tio minuter men det förekommer bara några enstaka gånger per år. Nu är jag ju såklart inte det minsta trött eftersom jag sov rätt länge idag men jag gick faktiskt upp tidigare bara för att kunna somna ikväll och jag tror nog att jag kommer lyckas. Ska lägga mig och läsa och ge det en chans iaf.

var det massa härliga människor här på besök. Vi åt god mat som Disa nog ska ha främsta äran för, hon planerade den iaf och fick lite hjälp av mig, anna och tinna i utförandet. Jag hade riktigt trevligt även om själva anledningen till träffen inte är rakt igenom positiv. Vi ville nämligen önska Emma lycka till för härliga äventyr i Göteborg, självklart är det kul att hon ska flytta dit, det är ju vad hon vill och det är vi ju glada för men den egoistiska sidan av en vill ju bara att hon ska va kvar. Härliga glada Emma som dessutom är så viktig för vårt lag, men men tur att man inte bara är egoistiskt lagd.
Sedan blev det Tp, egoisten i mig skriver glatt att mitt lag vann :-) tycker vi var grymma på att komplettera varandra och hjälpa varandra till svaren. Dock hade ju hela historien blivit annorlunda om ett av lagen hade fått belöning för att de svarade rätt på en fråga ganska tidigt under spelets gång. Frågan var vad idrottshögskolan i stockholm heter och laget svarade GIH, rätt svar enligt kortet var IL. Den ödmjuke delen av mig känner mig tvingad att klippa in lite fakta funnet på nätet:

År 1966 bytte GCI namn till Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH). Namnbytet skall förstås mot gymnastikens tillbakagång och idrottens allt större utbredning i samhället. Organisatoriskt tillhörde GIH fram till 1992 Lärarhögskolan i Stockholm.

Då bytte man namn till Idrottshögskolan i Stockholm (IH) och har sedan dess varit en självständig högskola med ungefär 650 studenter. 2005 återtogs namnet Gymnastik- och idrottshögskolan då Idrottshögskolan inte lyckats etablera sig i det allmänna medvetendet på samma sätt.

 

Efter tp spelade vi två omgångar av cluedo, åh va roligt det var. Jag tycker om att spela spel där det inte bara är turen som avgör, självklart hjälper den mycket på traven men när man spelar cluedo får man verkligen använda alla små hjärnceller man har och det är kul. Anna och Tinna vann första gången och andra omgången som var mycket jämn vann jag och maria :-)

 

 

De förlorade med 2-0 mot levante i veckan, vilket inte jag ser så allvarligt på, det är alltid kul allt vinna och såklart tråkigt att förlora men de går vidare med stor marginal, barca däremot gick ju vidare på fler antal bortamål tycker jag känns betydligt mer darrigt. Men dessvärre skadade Pepe sig och blir borta en månad, den mest matchrika månaden på hela säsongen skulle jag gissa, på mindre än två veckor ska man spela fem matcher i cupen och i ligan. Pepe är viktig, det säger jag verkligen om och om igen för det är han. Nu kanske ramos tvingas spela mittback och även om han gör det bra, ibland nästan lika bra som pepe, ibland bättre, så betyder det då att han saknas som högerback och Arbeloa går inte att jämföra med övriga backar. Vet inte riktigt hur det ser ut för Garay eller ens carvalho men jag hoppas verkligen att den sistnämnde får spela för utan både honom och pepe blir det riktigt riktigt jobbigt.
Annars är det ju klart jobbigast på anfallssidan. Inför säsongen såg det tunt ut med endast två renodlade anfallare varav ingen av dem har kommit upp i riktigt bra standard enligt mig. Higuain har enligt mig inte gjort någon av sina bättre matcher i år, han springer inte alls lika mycket som han gjorde i början och han har inte varit alls lika målfarlig när han kommit till lägen. Benzema har gjort bättre ifrån sig än vad han tidigare gjort i real tycker jag men det beror nästan mer på att han varit så dålig förrut snarare än att han gör det väldigt bra nu. Och nu då när higuain varit borta en månad redan för ryggproblem har de beslutat att han måste operera och blir borta flera månader till, alltså sannolikt hela den här säsongen åtminstonde. Lite förvånad är jag faktiskt över att real inte verkar vilja köpa in någon annan anfallare men men samtidigt tycker jag att det är bra att de inte är helt köpgalna.
För att inte göra saken roligare har real fått en svår lottning för kvarten i cupen, atletico madrid, barca hade mer flyt och fick något lag som inte ens spelar i primiera, de har dessutom inga allvarliga skador i truppen.
Aja man kan spekulera hur mycket som helst men det är ändå resultatet av matcherna som är det enda som betyder något, om man ska se världen ur ett svart och vitt perspektiv iaf. Hoppas att real klarar sig igenom denna period och kommer ut segrande och ännu starkare på andra sidan :-)

Läste precis truppen för real madrids match mot levante ikväll och massa fjärilar bestämde sig tydligen för att besöka min mage då. Man kan ju tycka att man omöjligt ska kunna förlora med 9-0 och det vore ju verkligen pinsamt om de gör det men ändå. Hade det varit en match och det ena laget leder med 8-0 när det är 90 minuter kvar av matchen (inte särkilt sannolikt jag vet)  så hade jag inte varit alls nervös för isf skulle det va just det där laget som lyckats göra hela 8 mål medan dom inte släppt in ett enda. Nu är det ett helt nytt lag, kanske två för jag har ingen koll alls på levantes spelare, dessutom är det ju allt som heter dagsform också, levante hade ingen bra dag mot real senast men idag kanske de är i sitt livs form allihopa och dessutom har de inget att förlora medan real har allt att förlora. Hur enkelt är det att gå in mentalt i en sån här match som redan på förhand känns avgjord. Jag tycker det är rätt att han vilar många spelare och att andra får chansen och det är ändå inget dåligt lag de ställer upp med så jag borde verkligen inte oroa mig i onödan, men så är jag jag också :-)

Det står ganska tydligt på reals hemsida att Casillas, Diarra, Marcelo, Xabi Alonso, Albiol, Di Maria and Ozil för att sparas men det står uttryckligen att ronaldo är sjuk i influensa och att det är därför han inte är med, då undrar jag om han verkligen hade spelat om han hade varit frisk. Visserligen verkar han alltid vilja spela och han har ju inte direkt sparats vid något tidigare tillfälle direkt, fast det har väl nästan ingen iof...

Nu måste jag städa lite för jag ska tydligen få besök imorgonkväll, sen är det hem till mamma för middag som gäller, innan träningen såklart :-)

för jag tror inte min tå har mått så här bra på minst två månader :-) å då spelade jag ändå handboll igår. Förmodligen blir det väl ngt bakslag snart som gör att jag ändå måste gå till läkaren men jag hoppas hoppas verkligen att det är på väg bort nu.

Imorgon ska Magnus hålla i träningen vilket känns kanon, jag ser fram emot träningen och hoppas att så många som möjligt kan komma.

Nu ska jag äta lite mer äppelgröt och börja rensa ordentligt bland alla våra papper. Det ska verkligen bli skönt när det är klart.

Real Madrid vann, det blev lite onödigt spännande tycker jag. Kommer man tre fria mot målvakten tycker iaf jag att man ska kunna göra mål, men men det räckte ju för att ta tre viktiga poäng.

För stackars juniorkronorna gick det sämre. De hade inte sin bästa dag direkt och förlorade mot Ryssland på straffar. Det känns extra surt eftersom de gör sin sämsta match i turneringen i semin, annars hade de vunnit. Och lite ytterligare extra surt känns det eftersom de lyckades spela upp sig efter lite mer än halva matchen och faktiskt få finalläge. Å det är ju aldrig kul när något avgörs på straffar.

gråter jag alltid till Operah?

Tror nog inte det gått ett enda avsnitt utan att jag gråtit, ska kanske tillägga att jag sällan ser på det men ändå...


Till det viktiga som gjorde att jag fick för mig att skriva ett inlägg överhuvudtaget...

Real Madrid spelar äntligen en match igen, ikväll 22 och jag längtar som bara den tills dess men tyvärr spelar juniorkronorna också då, deras match börjar 21.30 tror jag, semi mot ryssland. Vill se båda matcherna, antar att fotbollen får ses på datorn eftersom jag bor med en hockeygalning :-)
Kaka är tydligen tillbaka i matchform, eller iaf hyfsad matchform. Jag är inte så säker på att han får spela idag, det beror nog på hur det går, leder de betryggande i slutet av anda får han säkert hoppa in men tyvärr tror jag inte de kommer göra det. Tror att det blir en riktig nagelbitare idag men jag hoppas ju såklart jag har fel. Tror dock han får spela lite mer på torsdag kanske rent av starta eftersom det är den andra matchen i spanska cupen mot levante och de vann med 8-0 sist, känns rätt tryggt och säkert att de kommer gå vidare, men man vet ju aldrig. Det ska iaf bli spännande och se hur det kommer gå när Kaka väl får spela igen, och om Mourinho kommer välja bort någon annan från startelvan när han väl är i ordentlig matchform. Kaka är ju en fantastisk fotbollsspelare men tyvärr har han lyckats få ut det i Real Madrid och alla andra som i år har fått chansen istället har verkligen visat vad de går för, hungriga och talangfulla. Jag antar att tiden får utvisa hur sagan fortsätter.

Nu är det dags för ett nytt träningspass på cross-trainern, jag är väldigt glad att jag har den, den gnisslar dock väldigt mycket så jag måste se om jag kan hitta någon bra olja eller nått att smörja den med. Jag löser det under träningspassen genom att ha headset på mig och högsta volym på datorn medan jag kollar på medium och som tur är jag ensam hemma nu så jag stör ingen annan.

Som jag längtat efter äppelgröt sen jag blev ledig och ändå har det inte blivit av förrän nu. Har i hela mitt liv träffat en person utöver de i min familj som delar min uppskattning av denna delikatess :-) Har nog aldrig träffat någon annan som ens vet vad det är. Jag gjorde misstaget att bjuda Karin på det första gången jag lagade det själv, tror jag gick i sexan och eftersom jag misslyckades totalt vägrar hon smaka på riktig äppelgröt.

Aja alla som tycker att det skulle va kul att prova en lite annorlunda gröt till frukost, lunch, mellanmål eller middag:


Runt 4 äpplen (gärna Granny Smith) (hacka i lagom stora bitar ;-))
3 dl grötris
8 dl vatten
lite smör
lite socker.


Allt ska i på en gång och koka i 20-30 min, spä eventuellt med lite vatten.

Godast är det ju att äta med kanel och mjölk till, idag fick jag dock nöja mig med kanel eftersom mjölken är uppdrucken sedan länge. Skulle tro att receptet ovan blir lagom till typ fyra portioner, eventuellt någon mer :-)


Såg förresten Days idag och detta skriver jag till alla andra som är lika nördiga som jag, jag misstänker starkt att Stefano är tillbaka, i någon komaliknande åkomma :-)

+  =



Ganska nöjd måste jag få säga att jag är, lite lite tips fick jag på vägen men gjorde faktiskt allt själv. Lite annat har jag hunnit med under dagen, men inte gjort många knop om jag ska va helt ärlig.

Det var en gång fem goda vänner som åkte på en lång lång resa, ändå till landet vid det blåa havet och de kritvita steniga stränderna, landet som heter Kroatien. Resan började tidigt på morgonen och för att komma fram till slutmålet, en liten liten by i landet som låg så långt långt bort, fick vännerna åka bil, flyga flygplan, åka buss, åka färja och slutligen åka taxi.


Dagen började med lite kyla och regn men när vännerna klev av planet möttes dem av solsken och värme, helt underbart.
Efter en snabb visit i lägenheten som skulle gälla som husrum i den kommande veckan begav sig de fem vännerna ner till närmsta strand.




Sol, bad, lek, sol, bad, lek hela eftermiddagen.

Efter lite bekantande av trakterna och uppiffning var vännerna redo för första kvällen på byn. Cocktails och middag var målet, cocktailsarna uteblev men middag lyckades tjejerna få tag på. Första kvällen till ära hade två av vännerna på sig något värt att lida pin för... På restaurangen lyckades en av vännerna tigga till sig en av personalens egen tröja för att värma sig med. Varm och lycklig blev hon.



Nästkommande dag beslutade sig vännerna för att gå en liten promenad till en strand som låg längre bort. Där blev det mer sol, bad och lek. Liten promenad och fotografering blev det också.




Vännerna åt lunch på en ganska mysig uteservering, fast de fångade stackars fiskarna som de hade instängda i en liten kanal-pool eller vad man ska kalla det. Å så grillades de direkt, stackars fiskarna ryggade undan så fort någon rörde sig i närheten.



På kvällen åt de pizza på en restaurang i centrala sutivan, riktigt mysigt och trevligt.



Efter den sena middagen blev det spel i lägenheten. Antar att det blev lite asken som vännen jag brukar kalla mig själv antagligen förlorade.


Så här kul var det, en liten liten stund innan de fem väldigt tävlingsinriktade vännerna blev ovänner, nejdå ovänner ska man inte säga men stämningen var inte direkt på topp...

Dag nummer tre var de fem vännerna trötta på solen och badet... nej såklart de inte var! Så dagen spenderades på stenstranden, helt underbart.





På kvällen var det utgång som gällde. Vännerna gjorde sig iordning och tog färjan till Split.





De fem vännerna åt middag på en bra restaurang. De fick även sina efterlängtade cocktails även om de inte riktigt föll dem i smaken.

Sen blev det festande för hela slanten. Vännerna bestämde sig för att inte ta färjan som gick en minut i tolv och då var det femfärjan som gällde helt enkelt. Som tur var hade de så roligt så klockan tickade på riktigt fort.




Honky tonk och små grodorna verkar vara mycket uppskattat av folk som inte förstår ett ord svenska iaf.



Efter mycket galen dans och svettningar som man endast trodde förekom i en bastu, samt nattdopp för två av vännerna så var plötsligt klockan mycket och det var dags att tänka på refrängen.



Vännerna kom hem på morgonkvisten och då var det ju inte så värst stor idé att gå och lägga sig. Två av vännerna gick därför direkt till stranden. Det var dock lite mulet och duggregnade så folk som gick förbi och fick se de två tjejerna stå och smörja in sig i solskyddsfaktor blev lite förvånade minst sagt.
Vännerna tog det lugnt hela dagen och det blev vila, sol och bad som gällde. På kvällen åt dom pizza på en rätt härlig restaurang. Personalen var iaf väldigt trevlig. när vännerna kom hem fick de konstigt nog för sig att spela monopol igen och tydligen gick det inte bättre den här gången. De övade även sina frisörskills på varandra.


Dagen därpå var det dags för en utflykt till andra sidan ön. När vännerna kom fram möttes de av en annan turistkänsla än de fått i "sin" by och de såg snart en härlig sandstrand?! Nej det var visst en stenstrand men stenarna var så små att det ser ut som en sandstrand.









Dagen därpå kände sig vännerna redo för ett nytt besök till staden Split, dock på dagstid.



I staden fanns det många lockande stenmurar som skrek efter klättrare i högform. Självklart kände sig två av vännerna väldigt manade och ville bevisa att just dom var de bästa klättrerskorna i hela den vida världen.



Något oväntat (eller inte) gick dock detta upptåg på tok.



(Inga klättrerskor skadades under fotograferingen, eller fängslades för störande av stadslivet även om det är svårt att tro efter att ha bevittnat dessa bilder)









Eftersom det blev klart för alla att vännernas mål med resan bestod av helt skillda saker beslutade de att dela upp sig. Några vänner åt god glass, andra spenderade tiden för lite flitigare shopping.



Efter glassen var det dags för middag och de fem vännerna samlades återigen.



Dagen efter var det återigen dags för sol och bad såklart


Å det blev en sista kväll på byn.











Å så var det härliga äventyret för de fem vännerna slut och hemresan var ett faktum. Snipp snapp snut så var sagan slut!

började jag nog på för mer än fyra månader sedan. men det har fått ligga på is i brist på tid och ork. Det tog så extremt lång tid pga att kamerorna inte var synkade, gör vi om det misstaget igen blir jag tokig ;-) Andra delen som jag gjorde nu gick betydligt snabbare eftersom jag utgick från mitt album där jag redan sorterat alla bilder rätt.
Aja här kommer det :-)