Höstlov
Jag sitter och njuter av lugnet. Fast i magen är det inget lugn. Där kryllar det just nu av fjärilar för ikväll ska jag göra något som jag är lite rädd för. Jag ska utmana min självbild och troligtvis åka på stortorsk och fastän jag är fullt medveten om det och tycker att det är naturligt och lite okej så känns det väldigt jobbigt ändå.
För ungefär 13 år sedan la mitt fotbollslag ner och det var slutet på min fotbollskarriär. Jag tyckte själv och har tusentals gånger fått höra att jag var rätt duktig så min självbild av fotbollsspelaren Katarina är inte helt och hållet blygsam. Det är inte direkt så att jag spricker och tyckte att jag var bäst men jag var absolut inte dålig. Det kommer jag ju såklart att vara nu fast jag inte kommer vilja det. Och hur inställd jag än är på att jag ska suga så finns det en liten gnista hopp som säger mig att lite förmåga kanske finns kvar någonstans därinne och direkt kommer fram när jag ber om det. Men så funkar det nog inte. Så ikväll kommer jag skämmas, inför mig själv och alla närvarande. Jag hatar att göra saker som jag är dålig på och har lite svårt att släppa all prestige. Och när det dessutom är något som jag en gång har varit rätt bra på så tror jag att det kommer kännas ännu värre. Men skit samma, det är bra att göra bort sig då och då och skämma ut sig lite. Jag kan göra mitt bästa och försöka ha roligt åt det istället. Jag har bestämt mig för att det är värt det för att få ner tinna till handbollen :-) Nu vet jag ju att hon har miljoner andra saker att göra och kanske inte kommer kunna i vilket fall men nu sätter jag iaf lite press på henne och är det så att chansen att hon kommer ökar så är det värt rätt mycket svett och tårar faktiskt.
Hoppas bara kroppen överlever för på lördag ska jag äntligen spela match igen. Jag har varit riktigt spelsugen och jag hoppas på ett taggat gäng på lördag så vi har en chans att vinna matchen.
Igår började jag pyssla lite med mitt Afrika-album igen, har inte rört det sen i somras någon gång. Det är ju underbart att drömma sig tillbaka för det var verkligen en fantastisk upplevelse. Ibland har jag svårt att fatta att jag faktiskt var där och fick se allt jag såg.
För ungefär 13 år sedan la mitt fotbollslag ner och det var slutet på min fotbollskarriär. Jag tyckte själv och har tusentals gånger fått höra att jag var rätt duktig så min självbild av fotbollsspelaren Katarina är inte helt och hållet blygsam. Det är inte direkt så att jag spricker och tyckte att jag var bäst men jag var absolut inte dålig. Det kommer jag ju såklart att vara nu fast jag inte kommer vilja det. Och hur inställd jag än är på att jag ska suga så finns det en liten gnista hopp som säger mig att lite förmåga kanske finns kvar någonstans därinne och direkt kommer fram när jag ber om det. Men så funkar det nog inte. Så ikväll kommer jag skämmas, inför mig själv och alla närvarande. Jag hatar att göra saker som jag är dålig på och har lite svårt att släppa all prestige. Och när det dessutom är något som jag en gång har varit rätt bra på så tror jag att det kommer kännas ännu värre. Men skit samma, det är bra att göra bort sig då och då och skämma ut sig lite. Jag kan göra mitt bästa och försöka ha roligt åt det istället. Jag har bestämt mig för att det är värt det för att få ner tinna till handbollen :-) Nu vet jag ju att hon har miljoner andra saker att göra och kanske inte kommer kunna i vilket fall men nu sätter jag iaf lite press på henne och är det så att chansen att hon kommer ökar så är det värt rätt mycket svett och tårar faktiskt.
Hoppas bara kroppen överlever för på lördag ska jag äntligen spela match igen. Jag har varit riktigt spelsugen och jag hoppas på ett taggat gäng på lördag så vi har en chans att vinna matchen.
Igår började jag pyssla lite med mitt Afrika-album igen, har inte rört det sen i somras någon gång. Det är ju underbart att drömma sig tillbaka för det var verkligen en fantastisk upplevelse. Ibland har jag svårt att fatta att jag faktiskt var där och fick se allt jag såg.
Helg men ändå inte
Det har varit en rätt lång vecka även om den gått fort. Lång för att jag har varit småförkyld och trött och dessutom (kanske därför) har det varit extra rörigt och tungt på jobbet. Men nu är det fredagkväll och vi har precis varit på bio, mindre bra film men mysigt och kul att träffa jocke och amanda. Kommer nog sova om inte alltför lång tid och hade gärna sovit ut imorgon men det kan jag inte. Klockan är ställd tidigare än vanligt och jag är lite orolig att jag ska försova mig. Jag hatar att komma sent och imorgon ska jag köra till ett ställe på lidingö som jag inte har koll på vart det ligger eller hur lång tid det tar att åka dit. Dessutom ska jag ansvara för att fyra andra kommer dit i tid. Men det ska nog gå :-) ännu mer nervls är jag faktiskt redan för el clasico som så lägligt ska spelas ända helgen på ett år som jag jobbar. Dessutom precis samtidigt som vi ska äta middag, förhoppningsvis kan jag se första halvlek och sen kanske kollegorna har lite överseende med att jag har mobilen nära.
Damerna spelar mot westermalm och jag är nästan lika ledsen att jag missar den matchen som att jag missar el clasico. Jag hoppas på vinst för vi ställer upp med ett bra lag, men eftersom jag är optimistisk på förhand kommer det säkert gå åt helvete!
Nä nu ska jag försöka sova tror jag. Bara tre arbetsdagar kvar sen ska jag slappa i sex dagar, längtar :-)
Vad hände med dagarna
Jag har det sjuuuuuukt bra på mitt nuvarande jobb om jag jämför med stress och tid på mitt gamla jobb. Det är många saker som är sjuuuuukt mycket bättre med mitt nya faktiskt och jag har inte ångrat mig en sekund att jag valde att byta.Däremot kommer jag ofta på hur glad och tacksam jag är över att jag fick möjligheten och att jag tog den. Det går lite upp och ner med hur mycket jag har att göra på jobbet och de senaste veckorna har det varit lite mer. Det insåg jag igår om inte förr. Jag brukar flera gånger i veckan surfa runt på kanske 10-15 bloggar som jag följer, igår insåg jag till min förvåning att jag inte har surfat runt på nätet privat på ett bra tag. Visst har jag väl använt internet eftersom jag följer instagram och fb hyfsat regelbundet på mobilen men jag har inte suttit vid någon dator den senaste veckan utöver jobbdatorn. Och jag har inte en gång saknat det eller ens varit nära att komma på tanken. Igår hann jag skumma igenom några bloggar medan jag lagade mat och idag har jag frossat destu mer. Jag har inte läst ikapp i närheten av allt som publicerats på bloggarna sen jag läste senast men ändå har jag nog suttit i typ två timmar. En av bloggarna gick jag faktiskt tillbaka ända tills jag kände igen ett inlägg, det publicerades för fjorton dagar sedan och jag fick komma till sida 17 för att hitta det. Det är dock inte riktigt så att jag har stressat ihjäl mig utan jag har nog mest bara glömt att surfa i kombination med att jag varit lite extra busy.
Bland annat har jag faktiskt varit på min gamla skola. Alla matematiklärare i kommunen var inbjudna dit och jag hoppades på inspiration i det pedagogiska tänket kring iPads. Blev rätt fet-besviken och satt mest och skämdes och blev småsur omvartannat samtidigt som jag fick sån sjuk bekräftelse på att jag gjorde rätt som lämnade. Dock finns det många personer där som jag saknar sjukt mycket och även om det kanske låter som om jag hatade mitt jobb där så stämmer det absolut inte. Jag är sjukt glad och tacksam över tiden där. Jag hade otroligt kul och älskade det faktiskt för det mesta även om jag har det ännu bättre nu (vet hur lyckligt lottad jag är).
Vi åkte ju till skövde, tyvärr hann vi ju inte vara där så länge men det var riktigt härligt att bara vara med mina fina vänner.
Killarna har spelat två matcher sen sist jag skrev. En vinst och en förlust, och utöver det har vi haft rätt bra träningar med högre träningsnärvaro igen vilket jag gillar. Hoppas det håller i sig.
Jag har varit sämre på att träna. Har absolut noll inspiration till att springa utomhus och ct lockar inte särskilt mycket den heller. Det som är skönt är iaf att jag tycker att jag tränar asdåligt och ändå får ihop typ fyra pass i veckan ändå, visserligen inte några superträningspass men ändå. Cykla till och från jobbet passar jag också på att göra ibland, blir dock mindre och mindre sugen på det med kan jag informera om. Idag regnade det rätt bra när jag cyklade från jobbet men det funkar ju faktiskt det med, jag ska verkligen inte klaga.
Jag har träffat min pappa vilket jag verkligen inte gör ofta. Sist var nog i våras någon gång, kanske vid påsk. Annars i värsta fall kanske det var i julas men det borde ha varit någon gång efter det. Det är alltid lika kul att komma hem till honom för det hinner alltid hända en hel del där. Han är världens händigaste pappa i mina ögon och nu hade han snickrat ihop en bastu brevid poolen och påbörjat på sju helt nya rum som han funderar på att hyra ut plus att mycket annat hade förändrats i övriga delen av hans "hus". Jag fattar inte riktigt var han hittar all sin energi. Mina föräldrars generation är värsta superhjältarna i mina ögon. De orkar hur mycket som helst verkligen!
Idag har jag hunnit med ett besök på ett ställe som jag inte är superförtjust i. Nämligen tandläkaren. Jag har lite dåligt samvete när jag tänker på hur illa jag behandlar mina stackars tänder. Måste verkligen ta tag i det här med tandtråd. Jag har verkligen inte tandläkarskräck men det är med en gnagade olustkänsla jag beger mig dit när jag blir kallad. En stor del är ju ångesten över att jag inte vet hur dyrt det kommer bli. Jag har fått laga några tänder genom åren, inte supermånga kanske 4-5 men jag vet att jag hade en hel del "början på hål" för några år sedan när jag var där. Sist har jag för mig att jag var tvungen att laga ett och dessutom boka in en ytterligare tid för att ta bort tandsten, blä. Jobbig känsla är det när man ligger där och väntar på domen. Jag pustade ut lite när tandläkaren rätt snabbt konstaterade att det var ju inte så illa. Jag som hade fruktat flera återbesök och en rätt dryg räkning kände mig nästan som att jag vunnit på lotto när jag fick det konstaterat för mig att jag inte behövde komma tillbaka förrän typ 2015 och att det hela skulle gå på mindre än 300 kronor. Dock så funderar jag på att snart boka in mig där frivilligt. Kjell har tjatat en del om att jag borde bleka min döda tand och jag har blivit mer och mer sugen på det genom åren. Inför besöket nu bestämde jag mig i stort sett för att jag skulle göra det om det visade sig att jag slapp dyra återbesök vilket jag ju gjorde. Dock lät det väldigt osäkert om det ens skulle få någon effekt eftersom tanden är rotfylld, inte heller låter det ju så värst kul att borra i tanden. Men tandläkaren rekomenderade iaf att jag skulle prova det och ge det 2-3 blekningar och kanske kommer det synas viss skillnad.
Jag har precis inlett min längsta arbetsvecka på hela året och det känns otroligt skönt att jag får flera sammanhängande dagar ledigt efter det. Vi jobbar som vanligt mån-fredag den här veckan men vi jobbar även lördag och söndag då vi har konferens på lidingö. Då kan ju även fritidspersonalen vara med eftersom dem annars åker på att ta hand om alla barn på fritids. Dessutom är det ju trevligt att få komma iväg lite med kollegorna och på lördagen bjuds det på middag vilket ska bli skoj. Det som verkligen är mindre tråkigt är att jag missar handbollen igen. Den här gången är det match mot westermalm och det är väl ett av lagen som vi har bäst chans att plocka poäng mot om vi skulle kunna ställa upp med ett bra lag. Nu menar jag absolut inte att jag är skillnaden på ett bra eller inte bra lag men det jobbiga är att jag redan vet flera andra som inte heller kommer vara med. Jag bara hoppas att vi ens får ihop ett lag eftersom vi redan varit tvungna att lämna wo. Åter till jobbet då, vi jobbar ju även måndagen på höstlovet men sen får jag kompa ut tisdagen och onsdagen eftersom vi jobbar på helgen. Det här betyder ju hur som helst att jag jobbar åtta dagar i rad vilket jag inte är van vid numera men gärna det eftersom det innebär att jag får sex dagar ledigt i rad sen. Jag ska njuta och samla kraft till sluttampen på den här terminen. Det är inte klokt hur fort tiden går. Jag vill att mina ettor ska vara ettor för alltid känns det som just nu.
Nä det får nog räcka för den här gången. Nu ska jag slappa lite till och hålla tummarna för att jag inte åker på den magsjuka som börjar sprida sig på jobbet. Jag har varit frisk som en nötkärna sen sportlovet, knappt ens halsont vilket har varit sjukt skönt. Det har varit en hel del sjuka framförallt bland personalen under hösten men jag har inte ens känt mig minsta lilla dålig vilket jag varit så glad över men tänkt att jag inte ska säga högt för då kommer jag säkert åka på något, dumt nog råkade jag ändå säga det till mamma när hon berättade att Daniel var sjuk. Direkt sa hon att vänta du bara, det är dumt att ropa hej. Och jag kände verkligen att det är så sant och eftersom höstlovet närmar sig och jag har en förmåga att pricka in lov när det gäller sjukdomar ångrade mig genast. Det tog bara någon dag så började jag nysa som en tok och näsan har runnit en del sen dess. Hoppas och tror dock att det bara är något smått som kommer gå över. Än så länge känner jag mig iaf väldigt pigg och inte ett dugg sjuk. Men som sagt, det är några dagar kvar till lovet... Och magsjuka är ju det absolut värsta som finns.
Anar ett mönster
Helg eller tisdag, annars skrivs det inget här :-) Idag är det ingen vanlig tisdag för idag är det konstigt nog match. Jag tyckte det var skönt i helgen då jag fick lördagen fri från handboll men jag är inte riktigt nöjd med det nu, skulle inte ha något emot att ha en lugn hemmakväll att se fram emot och dessutom mår jag lite illa av nervositet som det är nu. Fast jag ser fram emot det lite faktiskt, det är ju match som är det allra roligaste med handbollen. Jag hoppas verkligen att jag spelar bättre idag än sist för då var jag katastrofalt dålig.
Jag brukar se vad veckans matsedel har att erbjuda och fundera över hur mina dagar ser ut på söndagkvällen och då bestämma mig för eventuella fastedagar. Jag har ju släppt efter lite på det hela och tanken är att jag kör 1-2 fastedagar beroende på hur det passar. I söndags konstaterade jag att det kanske inte passade superbra med två men bestämde iaf att jag skulle köra fasta på tisdagen och eventuellt på fredag. Det var inte förrän igårkväll som jag kom på att jag ju har match och att jag kanske inte borde fasta idag då. Jag velade lite men tänkte att jag ju hinner göra ett ordentligt mål med mat innan matchen och att det kanske ändå skulle gå bra då. Jag har lite svårt att tro att jag skulle prestera så värst mycket sämre bara för att jag inte ätit supermycket på dagen eftersom jag ändå skulle äta ett ordentligt mål mat i lagom tid innan. Men jag var faktiskt ganska hungrig idag och det var flera rätter som såg riktigt goda ut så det blev att jag åt lunch ändå. Borde väl börja på middagen om ett inte alltför långt tag eftersom jag ska till hallen sen.
Annars då... Killarna hade inte superflyt i helgen även om det inte heller kändes som samma oflyt just under matchen som vi rätt ofta kan ha. Vi spelade rätt bra tycker jag och ett tag såg det ut som om vi skulle vinna, tror vi ledde med fem eller sex bollar som mest men de sista tio minuterna föll vi rejält. Bolton höjde sig en aning precis samtidigt som vi började spela sämre och det gav dem massa energi samtidigt som vi blev lite paralyserade och stressade på samma gång. De fick igång sin publik ordentligt så jag hörde knappt själv vad jag tänkte och ännu mindre hörde ju killarna av det vi försökte meddela. I de lägena hatar jag verkligen att inte kunna ta time out. Vår otur med skador fortsätter och jag tycker så synd om de killar som är drabbade, och synd om laget som såklart blir lidande. Skulle det inte vart för alla skador (de senaste åren) och sjukdomar skulle vi vara någon helt annan stans i utvecklingskurvan det är jag säker på. Det gör ju att kvaliten på träningarna ofta blir drabbad och vi kan aldrig riktigt spela ihop oss och få ett härligt flyt i laget. Men alla kämpar iaf på och förhoppningsvis vänder det någon gång.
I helgen ska vi till skövde, ska bli otroligt kul! Vi åker direkt efter killarnas match på lördag och sen lär det väl va full rulle. På fredag ska jag nog mest bara ta det lugnt, tror jag ska jobba ett tag på eftermiddagen för det är showfredag på fritids mellan kanske 15 och 16 och jag har flera elever som bett mig stanna för att titta på deras uppträdande. Skulle va skoj.
Vi har bokat biljetter till Australien så nu gäller det att börja planera och kika runt en del. Vi kommer ju bara hinna vara där två veckor och några timmar är ju självklart vikta till det bröllop vi ska på. Med tanke på landets storlek (och avståndet dit bort) känns det lite snålt med två veckor men det är inte så mycket att göra åt.Istället får vi ju helt enkelt göra lite efterforskningar och lägga upp en bra plan för att få ut max av resan. Jag och Kjell tänker väldigt lika i väldigt mycket men det finns några saker där vi tänker rätt olika. När det gäller ekonomi och förhållningssätt till pengar så fungerar vi väldigt bra ihop vilket såklart är väldigt skönt. Men samtidigt brukar vi även resonera helt olika just när det handlar om vilka summor som är rimliga att spendera på olika saker. Jag är ofta (absolut inte i vissa lägen) väldigt snål och har väldigt svårt att spendera stora summor i de lägen jag tycker att det är onödigt medan Kjell absolut inte har ett problem med att göra av med enorma summor på saker bara det är något han verkligen vill ha. Igår diskuterade vi ett köp av en bärbar dator till mig. Jag tycker att 5000 är ganska lagom för en dator som jag säkert kommer använda en hel del men som samtidigt bara är en av flera datorer i hemmet. Kjell tycker att kvalite och prestanda är viktigt och lägger mer än gärna ut det dubbla. Vi köpte två billiga och stora backpack-ryggsäckar i Thailand för snart två år sedan, innan afrikaresan pratade han om att köpa nya för massa pengar men jag tyckte det var onödigt eftersom vi redan har ett par. Han vill vara säker på att vi har ryggsäckar med riktigt bra kvalité medan jag tycker att vi kan ju använda de vi har tills de går sönder. Jag fick då som jag ville och de klarade ju resan hur bra som helst, tror dock inte jag kommer få som jag vill till nästa resa, eftersom han verkar rätt bestämd och jag inte kommer tycka att det är värt massa tjafs och energi. Jag tror att ett mellanting mellan våra åsikter nog skulle vara det bästa och som tur är vi rätt bra på att kompromissa så det blir ofta just ett mellanting. Jag tycker väl iof att mitt sätt att avgöra vad som är en rimlig summa är aningen vettigare än hans för annars skulle jag väl inte tycka och göra så men det som han verkligen gör bättre än mig är all tid han lägger på efterforskningar. När det gällde flygbiljetterna var det såklart tidsschemat som i första hand fick styra. Vi kunde bara åka på torsdagskvällen och ville flyga hem lördagen den 1/3 vilket gjorde att vi såklart fick ett begränsat urval av flygbiljetter. Men sen så är det till viss del flygtiden som spelar roll för mig och kanske främst priset. Skiljer det bara några timmar tycker jag att det max är värt några hundra medan det såklart kan vara värt lite extra pengar om man tjänar flera timmar. Kjell tycker nog att någon timme kan vara värt väldigt mycket pengar men som tur var var typ det billigaste alternativet även det snabbaste. För mig slutar det det men det gör det inte för Kjell. Han vill gärna läsa på och jämföra olika flygbolag. Han kan läsa i timmar om bolagen, olika åsikter från andra som flugit osv. Samma sak nu när vi (läs han) tittar på ryggsäckar, han letar i timmar på olika sidor och läser på om märken, varianter och annat så han verkligen blir en expert innan han tar ett beslut. Jag kanske går till en butik och väljer första bästa väska, först och främst baserat på priset och sedan hur den ser ut. Tänk vad bra det är att alla är olika, det skulle va bra tråkigt annars om inte annat.
Nu är det nästan 3 veckor kvar innan jag får höstlov och sedan är det kanske sju veckor kvar till jullovet och sedan är det bara lite mer än en månad och så åker vi, så lyxigt och kul ska det bli! Och det bästa av allt (förutom det faktum att jag faktiskt ser fram emot att jobba mellan all ledighet) är nästan att när jag sedan kommer hem har jag ett påsklov att se fram emot inte allt för avlägset och sedan ett nytt sommarlov.
Jag brukar se vad veckans matsedel har att erbjuda och fundera över hur mina dagar ser ut på söndagkvällen och då bestämma mig för eventuella fastedagar. Jag har ju släppt efter lite på det hela och tanken är att jag kör 1-2 fastedagar beroende på hur det passar. I söndags konstaterade jag att det kanske inte passade superbra med två men bestämde iaf att jag skulle köra fasta på tisdagen och eventuellt på fredag. Det var inte förrän igårkväll som jag kom på att jag ju har match och att jag kanske inte borde fasta idag då. Jag velade lite men tänkte att jag ju hinner göra ett ordentligt mål med mat innan matchen och att det kanske ändå skulle gå bra då. Jag har lite svårt att tro att jag skulle prestera så värst mycket sämre bara för att jag inte ätit supermycket på dagen eftersom jag ändå skulle äta ett ordentligt mål mat i lagom tid innan. Men jag var faktiskt ganska hungrig idag och det var flera rätter som såg riktigt goda ut så det blev att jag åt lunch ändå. Borde väl börja på middagen om ett inte alltför långt tag eftersom jag ska till hallen sen.
Annars då... Killarna hade inte superflyt i helgen även om det inte heller kändes som samma oflyt just under matchen som vi rätt ofta kan ha. Vi spelade rätt bra tycker jag och ett tag såg det ut som om vi skulle vinna, tror vi ledde med fem eller sex bollar som mest men de sista tio minuterna föll vi rejält. Bolton höjde sig en aning precis samtidigt som vi började spela sämre och det gav dem massa energi samtidigt som vi blev lite paralyserade och stressade på samma gång. De fick igång sin publik ordentligt så jag hörde knappt själv vad jag tänkte och ännu mindre hörde ju killarna av det vi försökte meddela. I de lägena hatar jag verkligen att inte kunna ta time out. Vår otur med skador fortsätter och jag tycker så synd om de killar som är drabbade, och synd om laget som såklart blir lidande. Skulle det inte vart för alla skador (de senaste åren) och sjukdomar skulle vi vara någon helt annan stans i utvecklingskurvan det är jag säker på. Det gör ju att kvaliten på träningarna ofta blir drabbad och vi kan aldrig riktigt spela ihop oss och få ett härligt flyt i laget. Men alla kämpar iaf på och förhoppningsvis vänder det någon gång.
I helgen ska vi till skövde, ska bli otroligt kul! Vi åker direkt efter killarnas match på lördag och sen lär det väl va full rulle. På fredag ska jag nog mest bara ta det lugnt, tror jag ska jobba ett tag på eftermiddagen för det är showfredag på fritids mellan kanske 15 och 16 och jag har flera elever som bett mig stanna för att titta på deras uppträdande. Skulle va skoj.
Vi har bokat biljetter till Australien så nu gäller det att börja planera och kika runt en del. Vi kommer ju bara hinna vara där två veckor och några timmar är ju självklart vikta till det bröllop vi ska på. Med tanke på landets storlek (och avståndet dit bort) känns det lite snålt med två veckor men det är inte så mycket att göra åt.Istället får vi ju helt enkelt göra lite efterforskningar och lägga upp en bra plan för att få ut max av resan. Jag och Kjell tänker väldigt lika i väldigt mycket men det finns några saker där vi tänker rätt olika. När det gäller ekonomi och förhållningssätt till pengar så fungerar vi väldigt bra ihop vilket såklart är väldigt skönt. Men samtidigt brukar vi även resonera helt olika just när det handlar om vilka summor som är rimliga att spendera på olika saker. Jag är ofta (absolut inte i vissa lägen) väldigt snål och har väldigt svårt att spendera stora summor i de lägen jag tycker att det är onödigt medan Kjell absolut inte har ett problem med att göra av med enorma summor på saker bara det är något han verkligen vill ha. Igår diskuterade vi ett köp av en bärbar dator till mig. Jag tycker att 5000 är ganska lagom för en dator som jag säkert kommer använda en hel del men som samtidigt bara är en av flera datorer i hemmet. Kjell tycker att kvalite och prestanda är viktigt och lägger mer än gärna ut det dubbla. Vi köpte två billiga och stora backpack-ryggsäckar i Thailand för snart två år sedan, innan afrikaresan pratade han om att köpa nya för massa pengar men jag tyckte det var onödigt eftersom vi redan har ett par. Han vill vara säker på att vi har ryggsäckar med riktigt bra kvalité medan jag tycker att vi kan ju använda de vi har tills de går sönder. Jag fick då som jag ville och de klarade ju resan hur bra som helst, tror dock inte jag kommer få som jag vill till nästa resa, eftersom han verkar rätt bestämd och jag inte kommer tycka att det är värt massa tjafs och energi. Jag tror att ett mellanting mellan våra åsikter nog skulle vara det bästa och som tur är vi rätt bra på att kompromissa så det blir ofta just ett mellanting. Jag tycker väl iof att mitt sätt att avgöra vad som är en rimlig summa är aningen vettigare än hans för annars skulle jag väl inte tycka och göra så men det som han verkligen gör bättre än mig är all tid han lägger på efterforskningar. När det gällde flygbiljetterna var det såklart tidsschemat som i första hand fick styra. Vi kunde bara åka på torsdagskvällen och ville flyga hem lördagen den 1/3 vilket gjorde att vi såklart fick ett begränsat urval av flygbiljetter. Men sen så är det till viss del flygtiden som spelar roll för mig och kanske främst priset. Skiljer det bara några timmar tycker jag att det max är värt några hundra medan det såklart kan vara värt lite extra pengar om man tjänar flera timmar. Kjell tycker nog att någon timme kan vara värt väldigt mycket pengar men som tur var var typ det billigaste alternativet även det snabbaste. För mig slutar det det men det gör det inte för Kjell. Han vill gärna läsa på och jämföra olika flygbolag. Han kan läsa i timmar om bolagen, olika åsikter från andra som flugit osv. Samma sak nu när vi (läs han) tittar på ryggsäckar, han letar i timmar på olika sidor och läser på om märken, varianter och annat så han verkligen blir en expert innan han tar ett beslut. Jag kanske går till en butik och väljer första bästa väska, först och främst baserat på priset och sedan hur den ser ut. Tänk vad bra det är att alla är olika, det skulle va bra tråkigt annars om inte annat.
Nu är det nästan 3 veckor kvar innan jag får höstlov och sedan är det kanske sju veckor kvar till jullovet och sedan är det bara lite mer än en månad och så åker vi, så lyxigt och kul ska det bli! Och det bästa av allt (förutom det faktum att jag faktiskt ser fram emot att jobba mellan all ledighet) är nästan att när jag sedan kommer hem har jag ett påsklov att se fram emot inte allt för avlägset och sedan ett nytt sommarlov.
Helg
och handbollsfri lördag dessutom. Enligt det preliminära spelschemat skulle vi haft match idag men den är flyttad till på tisdag. Synd att jag inte visste det tidigare för då hade kanske det passat bättre med en skövde utflykt den här helgen men nu är det som det är och istället hade jag iaf andra roliga saker inplanerade den här helgen. Igår åkte jag på en snabb shoppingrunda efter jobbet. Målet var två olika presenter, en försenad inflyttningspresent och en ettårspresent. Jag åkte till arninge och sprang på tre av mina gamla förskolebarn och en elev från min klass. Det är tydligen i arninge dem hänger för på alla år jag jobbat inom barnomsorgen i vallentuna har jag faktiskt väldigt sällan sprungit på barn och föräldrar i affärerna i v-tuna. Medan jag pluggade hade jag nog tänkt att arbeta i en grannkommun just för att jag var rädd att man skulle krocka för mycket med sitt privata liv och sitt professionella annars. Men den tanken har jag verkligen släppt. Jag älskar avståndet till mitt jobb och jag har i stort sett aldrig tyckt att det varit jobbigt med krocken mellan mina liv, jo kanske en gång förresten när jag träffade en förälder på m&g när vi var där med handbollsgänget för ett antal år sedan. Fast det var faktiskt inte heller så farligt.
Igår var det ju bara kul att se de barn som det var typ tre år sedan jag sist såg dem, de hade ju vuxit en del kan jag säga. Så söta!
Jag hittade det jag sökte och passade även på att köpa en kofta till mig själv på H&M. Det dryga var att jag inte hade mitt klubbkort med och eftersom det tydligen är bra rabatt på stickat just nu skulle jag annars ha fått typ 130 kronor rabatt. Får se om jag orkar åka förbi något hm idag eller imorgon och lämna tillbaka kläderna och sen köpa ut dem igen, för en lite mer blygsam peng.
Efter det åkte jag till stan och träffade kicki och karin. Vi åt indiskt till middag, helt okej men inte världens smakupplevelse direkt. Sedan spelade vi lite spel. Efter ett tag kom Patrik och en kompis till honom och då spelade vi ett nytt spel. Ryktet går. Det var rätt roligt faktiskt och vi fick oss helt klart ett par tårsprutande skratt.
När jag kom hem fick jag äntligen träffa min babe igen. Han hade haft en bra resa och idag har vi haft en lugn mysmorgon, underbart. Nu har huset invaderats av strålkastare och kameror och grabbarna grus försöker vara kreativa. Jag sitter ombytt och klar för ett träningspass men är sjukt otaggad egentligen och skjuter upp det genom att skriva ett långt blogginlägg.
I eftermiddag ska vi hem till Kjells syster på middag. Jag och Jennifer hade planerat det till runt tre kanske men jag misstänker att de kommer filma då fortfarande så vi får se när vi kommer iväg. Inte alltför sent hoppas jag för real spelar klockan åtta och jag vill inte missa den matchen. I veckan var det ju CL och casillas fick chansen, jag var så sjukt nervös för jag vill verkligen inte att han ska göra en dålig insats. Det var ju en match då han inte fick så mycket att göra direkt. Han hade en situation som jag tycker att han borde gjort mycket bättre ifrån sig men annars var det som sagt inte mycket som hände i hans närhet. Tills slutminuterna, jag hade precis slängt iväg ett sms till Lili där jag var nöjd med att matchen var avgjord men frågade om det var för mycket om man hoppades på en kanonräddning av casillas. Med tanke på att köpenhamn typ haft ett skott på mål tidigare under hela matchen och det typ bara var övertidsminuterna kvar så var det ju inte så troligt direkt. Men tydligen hade jag turen på min sida för de kommande minutrarna fick han göra tre bra räddningar och lyckan var total från min sida. Jag tycker ju att reals klart bästa matcher i år har varit just de casillas har stått i mål på. Jag väljer att tro att det beror en hel del på honom. Att han är med som den kapten han är och för laget till trygghet (bra mycket säkrare och bättre passningsspel) och vilja. Det kan kanske va så att de blir lite extra motiverade av att spela i CL men den faktorn väljer jag att bortse ifrån, även det faktum att förra matchen blev han skadad på typ en gång och utbytt men det var ju ändå han som varit med i planen för matchen och under uppvärmningen. Visst är han ju även med de matcher han inte står men ändå, jag väljer att se det jag vill se :-)
Imorgon är det ettårskalas som gäller och sen har killarna en sen bortamatch. Jag hoppas att vi ska ha samma flyt som i förra matchen.
Nu är det nästan lite svårt att skjuta upp träningspasset mer. Behöver lite fantasi för att få slippa undan. Eller så kan jag ju bara få det överstökat och känna mig duktig men det låter ju tråkigt...
Igår var det ju bara kul att se de barn som det var typ tre år sedan jag sist såg dem, de hade ju vuxit en del kan jag säga. Så söta!
Jag hittade det jag sökte och passade även på att köpa en kofta till mig själv på H&M. Det dryga var att jag inte hade mitt klubbkort med och eftersom det tydligen är bra rabatt på stickat just nu skulle jag annars ha fått typ 130 kronor rabatt. Får se om jag orkar åka förbi något hm idag eller imorgon och lämna tillbaka kläderna och sen köpa ut dem igen, för en lite mer blygsam peng.
Efter det åkte jag till stan och träffade kicki och karin. Vi åt indiskt till middag, helt okej men inte världens smakupplevelse direkt. Sedan spelade vi lite spel. Efter ett tag kom Patrik och en kompis till honom och då spelade vi ett nytt spel. Ryktet går. Det var rätt roligt faktiskt och vi fick oss helt klart ett par tårsprutande skratt.
När jag kom hem fick jag äntligen träffa min babe igen. Han hade haft en bra resa och idag har vi haft en lugn mysmorgon, underbart. Nu har huset invaderats av strålkastare och kameror och grabbarna grus försöker vara kreativa. Jag sitter ombytt och klar för ett träningspass men är sjukt otaggad egentligen och skjuter upp det genom att skriva ett långt blogginlägg.
I eftermiddag ska vi hem till Kjells syster på middag. Jag och Jennifer hade planerat det till runt tre kanske men jag misstänker att de kommer filma då fortfarande så vi får se när vi kommer iväg. Inte alltför sent hoppas jag för real spelar klockan åtta och jag vill inte missa den matchen. I veckan var det ju CL och casillas fick chansen, jag var så sjukt nervös för jag vill verkligen inte att han ska göra en dålig insats. Det var ju en match då han inte fick så mycket att göra direkt. Han hade en situation som jag tycker att han borde gjort mycket bättre ifrån sig men annars var det som sagt inte mycket som hände i hans närhet. Tills slutminuterna, jag hade precis slängt iväg ett sms till Lili där jag var nöjd med att matchen var avgjord men frågade om det var för mycket om man hoppades på en kanonräddning av casillas. Med tanke på att köpenhamn typ haft ett skott på mål tidigare under hela matchen och det typ bara var övertidsminuterna kvar så var det ju inte så troligt direkt. Men tydligen hade jag turen på min sida för de kommande minutrarna fick han göra tre bra räddningar och lyckan var total från min sida. Jag tycker ju att reals klart bästa matcher i år har varit just de casillas har stått i mål på. Jag väljer att tro att det beror en hel del på honom. Att han är med som den kapten han är och för laget till trygghet (bra mycket säkrare och bättre passningsspel) och vilja. Det kan kanske va så att de blir lite extra motiverade av att spela i CL men den faktorn väljer jag att bortse ifrån, även det faktum att förra matchen blev han skadad på typ en gång och utbytt men det var ju ändå han som varit med i planen för matchen och under uppvärmningen. Visst är han ju även med de matcher han inte står men ändå, jag väljer att se det jag vill se :-)
Imorgon är det ettårskalas som gäller och sen har killarna en sen bortamatch. Jag hoppas att vi ska ha samma flyt som i förra matchen.
Nu är det nästan lite svårt att skjuta upp träningspasset mer. Behöver lite fantasi för att få slippa undan. Eller så kan jag ju bara få det överstökat och känna mig duktig men det låter ju tråkigt...
Återigen tisdag
Veckorna flyger förbi och just nu känns det ganska skönt. Igår och idag har varit ganska ansträngande arbetsdagar på sätt och vis och jag kan inte låta bli att börja längta lite till höstlovet som närmar sig. Vi åker på konferens lördag och söndag v. 43 och sen så arbetar vi på måndagen men kompar ut tisdagen och onsdagen som vi egentligen skulle arbetat på. Så det blir alltså ledigt tisdag till söndag och det längtar jag efter rätt bra just nu faktiskt. Den här helgen var ju ganska hektisk och det gjorde att jag i måndags verkligen kände att det hade varit trevligt med en tredje dag på helgen för att hinna vila upp sig så en superlånghelg eller vad man ska kalla det kommer precis lagom nu. Jag vill inte få det till att jag beklagar mig om jobbet eller min vardag, så är det inte men oavsett hur lyxigt och bra jag har det kan man ju alltid vilja ha mer. Och även fast jag för lite mindre än två månader sen hade långledigt och även fast jag stormtrivs på jobbet 99,9 % av tiden längtar jag till v. 44.
Även fast jag dragit ner på handbollen känner jag ändå att den tar lite för mycket tid mot vad jag egentligen vill just nu. Det beror ju självklart inte främst på själva tiden utan snarare hur jag upplever själva handbollen. Damerna spelade ju mot alfta i söndags och det blir ju såklart lite extra jobbigt eftersom det är så lång resväg. Vi fick stortorsk som väntat. Laget spelade nog lite bättre än vad jag hade vågat hoppats på men jag var sjukt mycket sämre än vad jag hade hoppats. Jag känner mig gammal och lite ensam i laget. Egentligen kanske inte ensam för alla är schyssta och jag tycker rätt bra om allihopa men jag har alltid delat handbollen med några av mina allra bästa vänner och det saknar jag idag för första gången i mitt liv. Återigen hör jag hur bortskämd och beklagande jag låter, jag borde helt enkelt bara vara tacksam för att jag har fått dela det med någon av mina bästa vänner de senaste tjugo åren istället för att klaga över att jag inte gör det just nu.
Det som iaf var riktigt skönt i helgen var att vinna med killarna. De är så välförtjänta av vinsten. Kan ju bara tänka mig hur säkra vassundas killar kände sig på vinst inför matchen med tanke på att dem vann sin sm-grupp och vi kom solklart sist med massa minus i baken. Jag tycker nog det var den bästa matchen vi gjort i år fast lite färgad blir man kanske för att det är den första vinsten. Jag tycker iaf killarna kämpade och slet för vinsten på ett härligt sätt. Skönt var det att vi för en gångs skulle hade flytet och nästan tom domarna på vår sida. Sist det hände vann vi mot kungsängen så det vore skönt om det hände lite oftare. Det är fortfarande många saker vi har att jobba vidare med och tur är väl det för det skulle nog vara tråkigt annars men det är skönt iaf att se att killarna får lite utdelning för sitt slit.
Efter killarnas match åkte jag hem och möttes av supersöta Ellie med familj. Jag kunde knappt slita mig från henne så jag fick lite jobbigt med matförberedelserna men trots det blev faktiskt allt klart utan minsta lilla stress, dessutom ganska precis lagom till alla gäster hade kommit. Alla var inte här samtidigt men sammanlagt hade vi tretton gäster här under kvällen och det var väldigt trevligt.
Nu är Kjellebrelle i Polen och upplever världen utan mig. Jag är såklart glad för hans skull men det känns konstigt att inte vara där vid hans sida. Som tur är han bara borta några dagar.
Nu måste jag förbereda en del inför imorgon. Jag hoppas på en arbetsdag då jag känner mig stolt och nöjd över min egen prestation.
Även fast jag dragit ner på handbollen känner jag ändå att den tar lite för mycket tid mot vad jag egentligen vill just nu. Det beror ju självklart inte främst på själva tiden utan snarare hur jag upplever själva handbollen. Damerna spelade ju mot alfta i söndags och det blir ju såklart lite extra jobbigt eftersom det är så lång resväg. Vi fick stortorsk som väntat. Laget spelade nog lite bättre än vad jag hade vågat hoppats på men jag var sjukt mycket sämre än vad jag hade hoppats. Jag känner mig gammal och lite ensam i laget. Egentligen kanske inte ensam för alla är schyssta och jag tycker rätt bra om allihopa men jag har alltid delat handbollen med några av mina allra bästa vänner och det saknar jag idag för första gången i mitt liv. Återigen hör jag hur bortskämd och beklagande jag låter, jag borde helt enkelt bara vara tacksam för att jag har fått dela det med någon av mina bästa vänner de senaste tjugo åren istället för att klaga över att jag inte gör det just nu.
Det som iaf var riktigt skönt i helgen var att vinna med killarna. De är så välförtjänta av vinsten. Kan ju bara tänka mig hur säkra vassundas killar kände sig på vinst inför matchen med tanke på att dem vann sin sm-grupp och vi kom solklart sist med massa minus i baken. Jag tycker nog det var den bästa matchen vi gjort i år fast lite färgad blir man kanske för att det är den första vinsten. Jag tycker iaf killarna kämpade och slet för vinsten på ett härligt sätt. Skönt var det att vi för en gångs skulle hade flytet och nästan tom domarna på vår sida. Sist det hände vann vi mot kungsängen så det vore skönt om det hände lite oftare. Det är fortfarande många saker vi har att jobba vidare med och tur är väl det för det skulle nog vara tråkigt annars men det är skönt iaf att se att killarna får lite utdelning för sitt slit.
Efter killarnas match åkte jag hem och möttes av supersöta Ellie med familj. Jag kunde knappt slita mig från henne så jag fick lite jobbigt med matförberedelserna men trots det blev faktiskt allt klart utan minsta lilla stress, dessutom ganska precis lagom till alla gäster hade kommit. Alla var inte här samtidigt men sammanlagt hade vi tretton gäster här under kvällen och det var väldigt trevligt.
Nu är Kjellebrelle i Polen och upplever världen utan mig. Jag är såklart glad för hans skull men det känns konstigt att inte vara där vid hans sida. Som tur är han bara borta några dagar.
Nu måste jag förbereda en del inför imorgon. Jag hoppas på en arbetsdag då jag känner mig stolt och nöjd över min egen prestation.
