Sverige har spelat direkt in i mitt hjärta igen
Vad härligt det har varit att följa detta unga härliga svenska lag under vm. Idag var det match mot Spanien om tredje- eller fjärde- plats och tyvärr förlorade Sverige med ett mål. Det var en match med böljande spel, fantastiskt målvaktsspel, en hel del tekniska fel och massa massa hjärta.
Sverige hade svårt att lösa Spaniens försvar och tack vare sjöstrand var matchen helt jämn i första halvlek. I andra kom sverige in ordentligt i matchen och hade bra flyt, drog ifrån med tre bollar men sen åkte de på två utvisningar och efter det kom inte sverige riktigt in i matchen ordentligt igen, asså de var ju aldrig kört egentligen men de fick inget flyt i spelet. De hade en del tur och en del otur, enstaka briljanta prestationer och återigen flera tekniska fel och missar.
Jag var nervös, glad, frustrerad, ledsen, förbannad och mycket mycket annat. Jag skrek högt på domare och på spelare och jag grät hejdlöst när Källman ställde sig för att spela vidare när han skadat sig. Den viljan och de hjärtana som svenskar som Källman, Doder, Carlen med flera går in med är så härlig att få se.
Jag hoppas verkligen att de kan vara stolta och glada över den här turneringen och deras insats för jag är iaf det och det tror jag att många svenskar är.
Just nu spelas finalen men jag är inte särskilt intresserad om jag ska va ärlig. Håller väl på frankrike med knapp marginal men bryr mig inte särskilt mycket om resultatet. Det står 9-9 iaf och det är ju kul för publiken att det verkar vara en jämn och bra match.
Sverige hade svårt att lösa Spaniens försvar och tack vare sjöstrand var matchen helt jämn i första halvlek. I andra kom sverige in ordentligt i matchen och hade bra flyt, drog ifrån med tre bollar men sen åkte de på två utvisningar och efter det kom inte sverige riktigt in i matchen ordentligt igen, asså de var ju aldrig kört egentligen men de fick inget flyt i spelet. De hade en del tur och en del otur, enstaka briljanta prestationer och återigen flera tekniska fel och missar.
Jag var nervös, glad, frustrerad, ledsen, förbannad och mycket mycket annat. Jag skrek högt på domare och på spelare och jag grät hejdlöst när Källman ställde sig för att spela vidare när han skadat sig. Den viljan och de hjärtana som svenskar som Källman, Doder, Carlen med flera går in med är så härlig att få se.
Jag hoppas verkligen att de kan vara stolta och glada över den här turneringen och deras insats för jag är iaf det och det tror jag att många svenskar är.
Just nu spelas finalen men jag är inte särskilt intresserad om jag ska va ärlig. Håller väl på frankrike med knapp marginal men bryr mig inte särskilt mycket om resultatet. Det står 9-9 iaf och det är ju kul för publiken att det verkar vara en jämn och bra match.
Kommentarer
Trackback
