Magiskt
Jag förstår inte hur lyckligt lottad man kan vara! Den här vårterminen har gått så fort, jag hänger inte riktigt med i tempot känner jag men jag har insett att jag faktiskt är grym på att vara i nuet och bara njuta. En värdefull förmåga som berikar livet. Det har varit stressigt och rörigt. Hela skolomorganisationen har tagit mycket tid, engagemang och funderingar såklart. Det känns fortfarande ganska rörigt och kaosartat för det mesta men samtidigt tycker jag att det ska bli så himla roligt och spännande. Och jag är så glad att jag får fortsätta med mina underbara elever och min fantastiska kollega.
Det var jobbet, mitt liv består i huvudsak av jobb, handboll, familj/vänner och lite Real Madrid såklart. Så vidare till nästa del, handbollen. Den rullar på. Nu är det ju evigheter sedan serien slutade så jag saknar matcherna som bara den såklart. Vi har varit några färre på träningarna och jag har verkligen inte varit taggad inför dem men samtidigt trivs jag sjukt bra när jag är där och känner att jag får ut en del bra saker av dem så det är ju ändå väldigt positivt. Sen så har jag börjat på en ledarskapsutbildning vilket känns kul och inspirerande. Och snart är det äntligen dags för match igen, inte mindre än ekenmatch dessutom. Längtar så otroligt mycket.
Näst på tur får nog fotbollen vara. Hur sagolikt fantastiskt var det inte att Real vann CL för tredje året i rad?!?!? Synd såklart att det var tragiska situationer som påverkade finalen, hade ju varit ännu härligare att vinna genom att spela den bästa fotbollen ever men så blev det inte nu. Jag kunde inte se matchen live eftersom den viktigaste möhippan i mitt liv pågick då. Vi bokade datum för den när real var i åttondelsfinal och jag var ganska säker på att de inte skulle lyckas ta sig till finalen. Det var det datumet som passade klart flest och dessutom passade bäst att lura Karin på så jag kände inte att jag kunde styra om tankarna. Lite jobbigt kändes det såklart när Real gick till final (även om de miljarder positiva känslorna hade överhand) och jag visste att jag skulle missa den. Men det gick ju bra att helt och hållet undgå resultatet och titta dagen efter när jag kom hem. Tror det kanske hjälpte lite mot nervositeten under själva matchen även om jag såklart drog ut lite på nervositeten inför matchen. Måste också nämna att jag är så ledsen över att Zidane inte kommer fortsätta. Kul att han får sluta på topp, galet att han vunnit CL alla tre möjliga tillfällen. Nu är jag så galet taggad på VM. Har inte riktigt varit det, såkart har jag varit taggad och sett fram emot det men jag har nog inte riktigt fattat att det på allvar är nära och att det är ett VM. Men förra helgen gjorde jag ett vm-tips och det hjälpte att få mig att förstå att det är dags och hur härligt det ska bli att få följa det. Dessutom till viss del på plats. Ser galet mycket fram emot att få se Moskva och St:Petersburg och att få vara på ytterligare ett fotbolls-VM. Den svenska midsommarfesten i Ryssland ser jag också fram emot grymt mycket.
Så till anledningen till rubriken och varför mitt liv varit helt underbart magiskt. Jag är så sinnesjukt tacksam över att jag har fått en så fin dotter. Jag vet inte vad jag förväntade mig riktigt. Jag var nog absolut förberedd på att jag skulle få känna en kärlek större än något annat genom att bli mamma men jag tror inte jag förstod att den kärleken skulle påverka allt annat i livet så mycket. Det är så märkligt för på ett plan känner jag mig precis som samma gamla vanliga jag men å andra sidan är precis allt i mitt liv förändrat för alltid. Det som jag just nu uppskattar allra mest med att vara mamma är att allt i livet blir otroligt mycket mer magiskt. Efter Afrikaresan med gorillasafari och safari i Tanzania, delfindyk på zanzibar så kunde jag ibland känna lite sorg över att jag nog aldrig skulle kunna toppa den resan. Såklart massa tacksamhet och glädje över att jag gått uppleva det och även glädje inför andra hälriga resor men som sagt också lite lite sorg över att härliga framtida resor kanske inte skulle kunna glädja mig så mycket som jag hade velat. Men så kom Isabella, den viktigaste människan i mitt liv. Som jag på riktigt dör sötdöden av flera gånger om dagen på grund av. Bara att göra en utflykt till lekparken kan toppa så mycket som jag tidigare trodde var viktigt eller häftigt i livet. Vi ska till skansen imorgon och jag har inte längtat så mycket efter ett skansenbesök sedan jag var typ sju år och fick åka dit med en kompis. Att få se och uppleva världen tillsammans med henne är på riktigt magiskt. Det kan handla om att känna på grässtrån, lyfta på stenar eller upptäcka småkryp. Allt är spännande och viktigt och jag är så glad att ag trots stress och andra störningsmöment kan stanna upp med henne och bara njuta. Sen så har ju vädret hjälpt till att få ett rosaskimmer över hela maj.
Nu måste jag sluta, behöver sova så jag är pigg imorgon när vi ska upptäcka världen på nytt igen. Ska bara lägga in några bilder jag blir glad av.
