Mycket nu
Det är lite av en underdrift i mina ögon men samtidigt är det mesta självvalt och en hel del som jag faktiskt mår bra av och tycker om. En del annat självvalt mår jag kanske bra av ibland men är väldigt trött på till och från. Tycker att jag klagat och gnällt lite mycket på sistone, det ska jag sluta med. Vändningen har nog varit på väg ett tag och energin och motivationen samlats på sig på sista tiden men idag kände jag mig riktigt energisk och fylld med kärlek och glädje så som jag är bortskämd med att vara då och då.
Den här veckan började på allra bästa sätt. Jag hade namnsdag :-) något som jag inte bryr mig alls om eller har minsta lilla koll på men jag fick så mycket värme från andra runtomkring och från precis rätt håll. Från alla barnen genom åren, eller alltså inte alla för nu har jag väl genom jobbet lärt känna ganska många hundra barn. Men dels så grattade hela min första klass mig och utöver det både "gamla" barn som nya. Det kom i rätt läge också, även om jag inte direkt har tvivlat eller funderat över om det är värt det - mitt jobb alltså -, för det vet jag innerst inne tusen gånger om att det verkligen är, men jag har ändå fått slå bort tanken och att den ens funnits där tycker jag inte om. Utöver barnens värme fick jag i veckan även ett oväntat sms från min första chef inom barnomsorgen. Det gladde mig faktiskt en hel del.
Detta och annat (bland annat att se hur andra bryr sig om omvärlden och gör det de kan för att hjälpa andra) har nog bidragit till känslan idag. Otrolig styrka och hoppfullhet, massa energi och glädje. Mycket känns tufft och jobbigt men jag är helt säker på att jag kommer lära mig massor av det och jag älskar ju att utmanas, hur kul skulle det vara om allt bara flöt på och var lätthanterligt?
Det finns miljarder saker i mitt liv som är helt fantastiskt och det är jag så sjukt glad och tacksam över. Dumt och mänskligt nog är det lätt att ändå hitta de enstaka sakerna som skulle kunna vara bättre och fokusera på dem så allt det andra känns aningen mer grått. Men som jag brukar säga till mina elever så kan man faktiskt styra lite av det man känner och mycket av det man tänker, det handlar bara om att bestämma sig och att träna på att styra hjärnan och hjärtat. Jag imponeras av människor som hela tiden ser möjligheter och det goda i personer och situationer och jag är stolt över att jag själv ofta är så, ofta kommer det av bara farten. Men ibland hamnar man i en svacka av olika anledningar och det är så enkelt att man då fortsätter den enkla vägen utför. Men det krävs bara lite mer ansträngning så går det att vända den nedåtgående spiralen till en uppåtgående istället. Gnäll föder gnäll och det gör ju inget bättre. Visst kan det vara bra att få pysa lite då och då, det kan man behöva men gnälla för gnällandets skull dödar bara energi.
Nä nu ska jag hänga lite mer tvätt och sätta upp julgardinerna. Advent närmar sig och jag älskar´t! Kan vara läga att ställa undan grillen och cykeln kanske men en sak i taget, det gäller att prioritera ;-)
Den här veckan började på allra bästa sätt. Jag hade namnsdag :-) något som jag inte bryr mig alls om eller har minsta lilla koll på men jag fick så mycket värme från andra runtomkring och från precis rätt håll. Från alla barnen genom åren, eller alltså inte alla för nu har jag väl genom jobbet lärt känna ganska många hundra barn. Men dels så grattade hela min första klass mig och utöver det både "gamla" barn som nya. Det kom i rätt läge också, även om jag inte direkt har tvivlat eller funderat över om det är värt det - mitt jobb alltså -, för det vet jag innerst inne tusen gånger om att det verkligen är, men jag har ändå fått slå bort tanken och att den ens funnits där tycker jag inte om. Utöver barnens värme fick jag i veckan även ett oväntat sms från min första chef inom barnomsorgen. Det gladde mig faktiskt en hel del.
Detta och annat (bland annat att se hur andra bryr sig om omvärlden och gör det de kan för att hjälpa andra) har nog bidragit till känslan idag. Otrolig styrka och hoppfullhet, massa energi och glädje. Mycket känns tufft och jobbigt men jag är helt säker på att jag kommer lära mig massor av det och jag älskar ju att utmanas, hur kul skulle det vara om allt bara flöt på och var lätthanterligt?
Det finns miljarder saker i mitt liv som är helt fantastiskt och det är jag så sjukt glad och tacksam över. Dumt och mänskligt nog är det lätt att ändå hitta de enstaka sakerna som skulle kunna vara bättre och fokusera på dem så allt det andra känns aningen mer grått. Men som jag brukar säga till mina elever så kan man faktiskt styra lite av det man känner och mycket av det man tänker, det handlar bara om att bestämma sig och att träna på att styra hjärnan och hjärtat. Jag imponeras av människor som hela tiden ser möjligheter och det goda i personer och situationer och jag är stolt över att jag själv ofta är så, ofta kommer det av bara farten. Men ibland hamnar man i en svacka av olika anledningar och det är så enkelt att man då fortsätter den enkla vägen utför. Men det krävs bara lite mer ansträngning så går det att vända den nedåtgående spiralen till en uppåtgående istället. Gnäll föder gnäll och det gör ju inget bättre. Visst kan det vara bra att få pysa lite då och då, det kan man behöva men gnälla för gnällandets skull dödar bara energi.
Nä nu ska jag hänga lite mer tvätt och sätta upp julgardinerna. Advent närmar sig och jag älskar´t! Kan vara läga att ställa undan grillen och cykeln kanske men en sak i taget, det gäller att prioritera ;-)
Löööördag
Helt underbart med helg, just nu behöver jag dem för att orka med. Jag längtar som bara den till jullovet och det närmar sig ju som tur är med stormsteg. Det ska bli så mysigt att fira jul. Innan det blir lov har vi bokat in en dag för julmarknad och mys med familjen och en dag då vi ska ha laga-mat och titta på film-mys med vänner. Så då tror jag att vi kommer in i rätt julstämning. Mina elever tränar ju för fullt inför luciatåget dessutom vilket ger rätt bra stämning bara det. Jag kan ju säga att de längtar efter snö helt galet mycket och jag med faktiskt. De kom in överlyckliga från en rast i slutet på veckan då det fallit några flingor. Jag längtar efter den främst för att få lite mer ljus här i världen men till stor del också för att då hoppas jag att vi slipper allt tjat om överdragsbyxor, av någon anledning tycker de att dem är överflödiga nu i dagsläget och protesterar in i det längsta varje rast.
Den här veckan har jag äntligen kommit igång lite bättre med träningen igen. Förra veckan tränade jag bara handboll en gång och jag var ju i Borlänge så jag spelade ju inte ngn match. Då hade jag iof ont i halsen och hade en anledning men det har blivit lite undanflykter under hösten pga energibrist och motivationsbrist. Men egentligen vet jag ju att jag blir piggare om jag bara tränar. Den här veckan har jag kört ct tisdag och fredag, fotboll onsdag och handboll torsdag. Idag är det ju match så då blir det ju iaf minst fem tillfällen. Jag är lite nervös och ganska taggad på match. Vi möter ju enköping och det känns inte kul över huvud taget men både Kicki och Tinna ska va med så jag är rätt pepp av den anledningen. Båda dem tränade i torsdags så jag tyckte det var lite extra roligt att träna men egentligen var stämningen rätt hemsk. Jag vet inte riktigt vad som hände mot täby men det måste varit mindre kul iaf för hela laget och främst seniorerna var pist som fan tom fem dagar senare. Hoppas på bra kämparglöd och go stämning idag.
Efter matchen ska vi vidare på fest. Jag hade inte tänkt att gå för det är en avslutningsfest för fotbollslaget och jag var ju inte med förra säsongen. Men efter lite övertalan så nappade jag ändå för det kan ju vara ett bra tillfälle att lära känna sina nya lagkamrater och det ska bli kul att festa lite med tinna och kicki. Vet inte alls vad jag ska ha på mig. Det är tydligen silvertema och jag var duktig nog att åka till täby igår och ansträngde mig lite för att hitta något silvrigt att ha på mig men det finns ju typ inget silvrigt så det får bli ett halsband eller så.
Nu ska jag fortsätta dega i soffan till vampary diaries som uppladdning inför matchen och kvällen :-)
Den här veckan har jag äntligen kommit igång lite bättre med träningen igen. Förra veckan tränade jag bara handboll en gång och jag var ju i Borlänge så jag spelade ju inte ngn match. Då hade jag iof ont i halsen och hade en anledning men det har blivit lite undanflykter under hösten pga energibrist och motivationsbrist. Men egentligen vet jag ju att jag blir piggare om jag bara tränar. Den här veckan har jag kört ct tisdag och fredag, fotboll onsdag och handboll torsdag. Idag är det ju match så då blir det ju iaf minst fem tillfällen. Jag är lite nervös och ganska taggad på match. Vi möter ju enköping och det känns inte kul över huvud taget men både Kicki och Tinna ska va med så jag är rätt pepp av den anledningen. Båda dem tränade i torsdags så jag tyckte det var lite extra roligt att träna men egentligen var stämningen rätt hemsk. Jag vet inte riktigt vad som hände mot täby men det måste varit mindre kul iaf för hela laget och främst seniorerna var pist som fan tom fem dagar senare. Hoppas på bra kämparglöd och go stämning idag.
Efter matchen ska vi vidare på fest. Jag hade inte tänkt att gå för det är en avslutningsfest för fotbollslaget och jag var ju inte med förra säsongen. Men efter lite övertalan så nappade jag ändå för det kan ju vara ett bra tillfälle att lära känna sina nya lagkamrater och det ska bli kul att festa lite med tinna och kicki. Vet inte alls vad jag ska ha på mig. Det är tydligen silvertema och jag var duktig nog att åka till täby igår och ansträngde mig lite för att hitta något silvrigt att ha på mig men det finns ju typ inget silvrigt så det får bli ett halsband eller så.
Nu ska jag fortsätta dega i soffan till vampary diaries som uppladdning inför matchen och kvällen :-)
Sisådär
Just nu mår jag lite sisådär. Det händer sjukt mycket på jobbet och det mesta är rätt tungt och jobbigt. Ibland känner jag mig så frustrerad och maktlös att jag undrar om det är värt det men det vet jag ju egentligen att det är. Och jag kan fortfarande se massa saker som är helt underbart bra som gör att det verkligen är värt mödan. Och ibland har jag guldstunder också då jag bara njuter så jag ska absolut inte klaga. Konstaterar bara att min energi just nu ibland snuddar vid botten och det är ingen rolig känsla. Jag känner mig som en värdelös lärare till och från men jag får helt enkelt se det som en oerhörd utmaning och jag vet att om jag bara orkar att reflektera mycket och omvärdera dagarna så kommer jag växa och utvecklas väldigt mycket och det är ju precis det jag vill. Jag vet ju att jag inte kan kunna allt på en gång och att övning ger färdighet. Alla är olika och har olika styrkor och svagheter. Jag tycker att jag har rätt många styrkor och får helt enkelt jobba lite med mina svagheter. Ska bara se till att försöka lära mig så mycket så snabbt som möjligt så jag om några år kan vara en riktigt j-la asbra lärare. Det är ju aldrig någonsin långtråkigt på jobbet iaf. Nu är det helg och jag tänker bara andas ut och njuta av livet. Försöka fylla på med ny energi så jag kan göra det så bra som möjligt nästa vecka. Första året på förskolan tog jag tid flera gånger i veckan efter arbetsdagarna och skrev reflektioner om mig själv och mitt agerande, om situationerna som uppstod och funderingar kring barn och hur jag kan göra saker bättre. Jag utvecklades nog mycket på grund av det. Efter ett tag slutade jag dock med det, dels för att jag inte hade samma behov av att göra det skriftligt och avvika tid till det. Det blev rätt naturligt att utvärdera, reflektera och omvärdera automatiskt. Men det är nog inte helt fel och jag borde kanske göra det nu med. Om inte annat för att bara skriva av mig.
Annars är det mycket som är positivt och roligt i livet just nu också. Så som sagt klagar jag verkligen inte. Handbollen känns dock rätt tung till och från. Jag tycker att det är kul att spela match, men träningarna är jag lite trött på. Vi är för det mesta några för få hela tiden så det är svårt att få hög kvalité och träningarna blir väldigt lika varandra just eftersom vi är få och man inte kan göra precis vad som helst. Jag är dålig på att pusha mig själv att verkligen satsa i allt jag gör så därför blir det lite tråkigt, men det kan ju faktiskt jag själv påverka så det är bara så att jag får jobba med det helt enkelt. Framförallt mig själv men även försöka driva på alla andra också så vi får upp nivån en aning. Trots att jag har gått ner till en träning i veckan så är jag otaggad inför varje träning i stort sett. Sen är det visserligen bättre när jag väl är där men det händer att jag kollar på klockan och önskar att tiden skulle gå lite snabbare också. Med tanke på vad jag skriver och känner så borde jag ju ha ett rätt lätt val att bara lägga ner, självklart inte nu mitt i säsongen utan helt enkelt sluta efter den. Men trots allt känns inte det som ett alternativ. Jag har svårt att föreställa mig och mitt liv utan att spela handboll. Kan ju bero på att jag gjort det konstant i 22 år men faktiskt så saknar jag ju främst matcherna när det går några veckor utan att jag har spelat. Nu har jag varit på fotboll två tillfällen och där är det ju inte alls samma sak. Fotbollen är något jag har saknat lite i typ 13 år så där blir jag inte direkt uttråkad och kollar på klockan. Jag kan bli frustrerad över att jag inte är så bra men annars är det väldigt kul faktiskt. Får se hur länge det håller i sig men jag hoppas att det fortsätter vara det iaf. Nu har jag ju tänkt ungefär samma ambitionsnivå där som på handbollen. Jag som egentligen inte tycker om att göra något halvhjärtat gör allt så nu. Men som tränaren sa så har jag inga svårigheter att spöa kicki när det gäller närvaro så det känns som om det är ett lag som inte ställer krav på att man ska vara där hela tiden. Lite som handbollen alltså. Hellre att man har b-lagsinställningen och kör någon gång när det passar än att man skippar det helt. När tränaren ringde och frågade om de kunde skriva in mig i klubben kändes det lite tveksamt men ändå inte. Fast när han började prata lite om cuper och så började jag inse att det inte är speciellt realistiskt att jag klarar helgerna framöver utan att jag måste prioritera bort massor. Men de vet ju att jag har mycket handboll. Det jobbiga är att handbollslaget blir så lidande när man prioriterar bort det. Inte för att jag är viktig som spelare utan för att vi är så få så alla verkligen behövs. Jag har ju redan missat två matcher vilket är typ mer än vad jag missat de flesta andra säsonger och jag vet redan nu minst tre matcher till som jag missar. Men så får det va helt enkelt. Och någon stans borde jag ju bara ta beslut utifrån vad jag helst vill göra.
När det gäller killarna trivs jag verkligen superbra med laget och Stefan och Stefan. Det går lite upp och ner när det gäller kvalité och prestationer och framförallt har vi haft massa otur när det gäller skador. Stackars fantastiska Alex fick nu i dagarna, efter två månader, veta att främre korsbandet var av :-( Snart ska jag ner till samlingen för idag har vi match mot Lidingö. Jag hoppas såklart på riktigt tufft spel. Vi har mött dem flera gånger under åren jag varit med och i början var vi snäppet bättre men de har gått förbi. De senaste matcherna har de vunnit rätt enkelt men jag hoppas att vi kan göra en sjukt bra match idag. Nästa helg är det sm i Borlänge som gäller. Det skulle vara så sjukt kul att få gå till steg tre, tycker verkligen killarna förtjänar det efter all otur de haft med lottning, skador och annat men då behöver vi spela på topp hela matcherna och ha bra mycket flyt med oss.
nu när det är intensivt och lite tufft på jobbet känner jag verkligen av att det blir lite mycket med att vara tränare. Jag hinner inte riktigt jobba klart innan jag måste stressa iväg till träningarna och jag hinner inte riktigt planera träningarna riktigt så bra som jag skulle vilja. Kanske var det dumt att då hoppa på fotbollen men gjort är gjort :-)
Ikväll ska jag på middag med vänner från förr. Det ska bli skoj! Egentligen skulle jag Karin, Kicki, Tessan och Malin träffats men de två sistnämnda fick förhinder så istället blev det middag med Kicki, Karin, Mia och Maria. Till min glädje så verkar inte de andra astaggade på utgång så jag kommer nog ta bilen och förhoppningsvis inte komma hem för sent så jag kan vara pigg imorgon och hinna med att bara slappa en del, middagen hos mamma och jobba i några timmar så veckan som kommer kanske flyter på aningen lättare. Det blir nog ingen fotbollsträning iaf. Jag tänkte att jag kanske skulle det men varken kicki eller tinna ska ju dit och så råkade jag tacka ja till mammas middag innan jag tänkte på att det krockade. Visserligen kan jag väl fortfarande tacka nej till den utan att någon blir allt för ledsen men det var evigheter sedan vi lyckades boka in en middag när både jag, Kjell, mamma och daniel kan samtidigt.
Det tråkiga den här helgen är att min match krockar med Reals match. Känns som att jag missar många av deras matcher också :-(
Igår när jag kom hem berättade Kjell att han beställt massa saker till vår HTPC som la av i våras. Vi har pratat länge om att laga den men Afrika, tomten och uppfarten kom lite emellan och nu har vi ju nyss betalat flygbiljetter till Australien så vi har haft svårt att bestämma om vi ska köra eller inte. Men tydligen blev det så och igårkväll levererades allt hem till dörren. Så Kjell satt och fixade med det halva kvällen. Jag fattar inte riktigt hur man lyckas bygga sin egen dator men han har ju gjort det förrut och HTPC:n byggde han ju förra gången också. Nu när han var klar blev det dock inte så roligt för den fungerade inte. Det kom inte upp någon bild på tv:n alls och han satt där som ett frågetecken och kunde absolut inte komma å¨vad som var fel. I stort sett det enda som var kvar av den förra var hårddisken och den var vi rätt säkra på skulle fungera. Det verkade ju vara fel i kopplingen till skärmen på något sätt och efter lite funderande satte han i grafikkortet som var till den förra datorn. Det nya moderkortet skulle tydligen ha någon inbyggd funktion så grafikkort inte skulle behövas. Eftersom vi inte visste exakt vad som var fel med den gamla datorn var han lite tveksam till att sätta i grafikkortet eftersom han inte visste om det skulle kortsluta hela datorn eller förstöra den på något annat sätt. Men tillslut gjorde han det och då lyckades bilden komma upp. Dock bara ett litet streck i övre vänstra hörnet på en annars helt svart skärm. men efter ytterligare någon timme och för varje gång han startade om den så verkade fler bitar falla på plats. Vilket kändes väldigt skönt. För när jag frågade honom vad han betalat för allt och han sa bara 7000 tyckte jag att det var ganska jobbigt med tanken på att bara kasta den summan i sjön. Och ganska jobbigt att försöka investera i nya saker och pilla med för att försöka få den att fungera. Nästa gång kommer nog jag propsa på att vi köper en hel och färdig dator/htpc eller vad det än är så man har rätt att bara lämna tillbaka den om den inte fungerar. Men nu funkar den iaf och oj vad vi ska njuta av bra filmer och matcher på den nu. Visserligen tycker jag inte att det varit ett så stort problem att istället kolla på paddan eller datorn istället men lite lyxigare är det ju att kolla på tv:n.
Nä nu måste jag börja fundera på vad jag ska äta. Vi spelar ju inte förrän fyra så jag måste äta innan killarnas samling så jag står mig till middagen ikväll och om lite mer än en timme är det samling.
Annars är det mycket som är positivt och roligt i livet just nu också. Så som sagt klagar jag verkligen inte. Handbollen känns dock rätt tung till och från. Jag tycker att det är kul att spela match, men träningarna är jag lite trött på. Vi är för det mesta några för få hela tiden så det är svårt att få hög kvalité och träningarna blir väldigt lika varandra just eftersom vi är få och man inte kan göra precis vad som helst. Jag är dålig på att pusha mig själv att verkligen satsa i allt jag gör så därför blir det lite tråkigt, men det kan ju faktiskt jag själv påverka så det är bara så att jag får jobba med det helt enkelt. Framförallt mig själv men även försöka driva på alla andra också så vi får upp nivån en aning. Trots att jag har gått ner till en träning i veckan så är jag otaggad inför varje träning i stort sett. Sen är det visserligen bättre när jag väl är där men det händer att jag kollar på klockan och önskar att tiden skulle gå lite snabbare också. Med tanke på vad jag skriver och känner så borde jag ju ha ett rätt lätt val att bara lägga ner, självklart inte nu mitt i säsongen utan helt enkelt sluta efter den. Men trots allt känns inte det som ett alternativ. Jag har svårt att föreställa mig och mitt liv utan att spela handboll. Kan ju bero på att jag gjort det konstant i 22 år men faktiskt så saknar jag ju främst matcherna när det går några veckor utan att jag har spelat. Nu har jag varit på fotboll två tillfällen och där är det ju inte alls samma sak. Fotbollen är något jag har saknat lite i typ 13 år så där blir jag inte direkt uttråkad och kollar på klockan. Jag kan bli frustrerad över att jag inte är så bra men annars är det väldigt kul faktiskt. Får se hur länge det håller i sig men jag hoppas att det fortsätter vara det iaf. Nu har jag ju tänkt ungefär samma ambitionsnivå där som på handbollen. Jag som egentligen inte tycker om att göra något halvhjärtat gör allt så nu. Men som tränaren sa så har jag inga svårigheter att spöa kicki när det gäller närvaro så det känns som om det är ett lag som inte ställer krav på att man ska vara där hela tiden. Lite som handbollen alltså. Hellre att man har b-lagsinställningen och kör någon gång när det passar än att man skippar det helt. När tränaren ringde och frågade om de kunde skriva in mig i klubben kändes det lite tveksamt men ändå inte. Fast när han började prata lite om cuper och så började jag inse att det inte är speciellt realistiskt att jag klarar helgerna framöver utan att jag måste prioritera bort massor. Men de vet ju att jag har mycket handboll. Det jobbiga är att handbollslaget blir så lidande när man prioriterar bort det. Inte för att jag är viktig som spelare utan för att vi är så få så alla verkligen behövs. Jag har ju redan missat två matcher vilket är typ mer än vad jag missat de flesta andra säsonger och jag vet redan nu minst tre matcher till som jag missar. Men så får det va helt enkelt. Och någon stans borde jag ju bara ta beslut utifrån vad jag helst vill göra.
När det gäller killarna trivs jag verkligen superbra med laget och Stefan och Stefan. Det går lite upp och ner när det gäller kvalité och prestationer och framförallt har vi haft massa otur när det gäller skador. Stackars fantastiska Alex fick nu i dagarna, efter två månader, veta att främre korsbandet var av :-( Snart ska jag ner till samlingen för idag har vi match mot Lidingö. Jag hoppas såklart på riktigt tufft spel. Vi har mött dem flera gånger under åren jag varit med och i början var vi snäppet bättre men de har gått förbi. De senaste matcherna har de vunnit rätt enkelt men jag hoppas att vi kan göra en sjukt bra match idag. Nästa helg är det sm i Borlänge som gäller. Det skulle vara så sjukt kul att få gå till steg tre, tycker verkligen killarna förtjänar det efter all otur de haft med lottning, skador och annat men då behöver vi spela på topp hela matcherna och ha bra mycket flyt med oss.
nu när det är intensivt och lite tufft på jobbet känner jag verkligen av att det blir lite mycket med att vara tränare. Jag hinner inte riktigt jobba klart innan jag måste stressa iväg till träningarna och jag hinner inte riktigt planera träningarna riktigt så bra som jag skulle vilja. Kanske var det dumt att då hoppa på fotbollen men gjort är gjort :-)
Ikväll ska jag på middag med vänner från förr. Det ska bli skoj! Egentligen skulle jag Karin, Kicki, Tessan och Malin träffats men de två sistnämnda fick förhinder så istället blev det middag med Kicki, Karin, Mia och Maria. Till min glädje så verkar inte de andra astaggade på utgång så jag kommer nog ta bilen och förhoppningsvis inte komma hem för sent så jag kan vara pigg imorgon och hinna med att bara slappa en del, middagen hos mamma och jobba i några timmar så veckan som kommer kanske flyter på aningen lättare. Det blir nog ingen fotbollsträning iaf. Jag tänkte att jag kanske skulle det men varken kicki eller tinna ska ju dit och så råkade jag tacka ja till mammas middag innan jag tänkte på att det krockade. Visserligen kan jag väl fortfarande tacka nej till den utan att någon blir allt för ledsen men det var evigheter sedan vi lyckades boka in en middag när både jag, Kjell, mamma och daniel kan samtidigt.
Det tråkiga den här helgen är att min match krockar med Reals match. Känns som att jag missar många av deras matcher också :-(
Igår när jag kom hem berättade Kjell att han beställt massa saker till vår HTPC som la av i våras. Vi har pratat länge om att laga den men Afrika, tomten och uppfarten kom lite emellan och nu har vi ju nyss betalat flygbiljetter till Australien så vi har haft svårt att bestämma om vi ska köra eller inte. Men tydligen blev det så och igårkväll levererades allt hem till dörren. Så Kjell satt och fixade med det halva kvällen. Jag fattar inte riktigt hur man lyckas bygga sin egen dator men han har ju gjort det förrut och HTPC:n byggde han ju förra gången också. Nu när han var klar blev det dock inte så roligt för den fungerade inte. Det kom inte upp någon bild på tv:n alls och han satt där som ett frågetecken och kunde absolut inte komma å¨vad som var fel. I stort sett det enda som var kvar av den förra var hårddisken och den var vi rätt säkra på skulle fungera. Det verkade ju vara fel i kopplingen till skärmen på något sätt och efter lite funderande satte han i grafikkortet som var till den förra datorn. Det nya moderkortet skulle tydligen ha någon inbyggd funktion så grafikkort inte skulle behövas. Eftersom vi inte visste exakt vad som var fel med den gamla datorn var han lite tveksam till att sätta i grafikkortet eftersom han inte visste om det skulle kortsluta hela datorn eller förstöra den på något annat sätt. Men tillslut gjorde han det och då lyckades bilden komma upp. Dock bara ett litet streck i övre vänstra hörnet på en annars helt svart skärm. men efter ytterligare någon timme och för varje gång han startade om den så verkade fler bitar falla på plats. Vilket kändes väldigt skönt. För när jag frågade honom vad han betalat för allt och han sa bara 7000 tyckte jag att det var ganska jobbigt med tanken på att bara kasta den summan i sjön. Och ganska jobbigt att försöka investera i nya saker och pilla med för att försöka få den att fungera. Nästa gång kommer nog jag propsa på att vi köper en hel och färdig dator/htpc eller vad det än är så man har rätt att bara lämna tillbaka den om den inte fungerar. Men nu funkar den iaf och oj vad vi ska njuta av bra filmer och matcher på den nu. Visserligen tycker jag inte att det varit ett så stort problem att istället kolla på paddan eller datorn istället men lite lyxigare är det ju att kolla på tv:n.
Nä nu måste jag börja fundera på vad jag ska äta. Vi spelar ju inte förrän fyra så jag måste äta innan killarnas samling så jag står mig till middagen ikväll och om lite mer än en timme är det samling.
Slut på det roliga
Jag är lite ledsen faktiskt över att lovet är slut. Jag hade så många planer och tankar om vad jag skulle hinna med och jag fattar seriöst inte vart tiden har tagit vägen. Jag har varit helt ledig i fyra dagar men inte hunnit med någonting alls nästan. Det som jag iaf har gjort är tränat varje dag vilket känns bra och så har jag pysslat lite med mitt Afrikaalbum som är några sidor ifrån att vara klart (det kan ju dock betyda att det är år ifrån att bli klart för rätt vad det är slutar jag bara trots att det inte är helt klart men vi får väl se). Jag har även fört över alla ljudböcker jag hade lånat och borde lämnat tillbaka till biblioteket för ett bra tag sedan, det tar så mycket längre tid än man tror. ja och där tog det typ slut. Jag känner mig faktiskt inte heller ett dugg utvilad eller fylld av ny energi. Som tur är har jag helgen kvar på mig att verkligen rycka upp mig. För nu har jag en del att bita i framöver, både när det gäller jobbet men även privat med olika projekt och grejer jag ska få gjort. Mycket är roliga och positiva saker men även dem kräver tid och energi. Imorgon är det iaf bortamatch i Gävle som gäller. irriterande är det att den inte börjar förrän klockan fyra och real spelar match på kvällen vilket jag inte vill missa. Jobbigt är det också att jag har fått för mig att vi kommer vinna. Jag måste få bort de tankarna innan det är match så inte hela alltet går åt h-vete.
Ikväll var jag på middag hos mamma. Alltid lika underbart gott och alltid lika trevligt. Jag tycker verkligen om min familj! Tråkigt var det för att min syster inte kunde komma men å andra sidan slapp jag ju äta icke-kött så allt har iaf något positivt med sig. henne får jag försöka träffa snart ändå.
på söndag ska jag träffa Karin. Vet inte vad vi ska hitta på eller var vi ska vara men det spelar egentligen ingen roll heller. Det är alltid lika härligt att träffa henne.
Som ni kanske märker överlevde jag onsdagen. Det var riktigt skoj att spela fotboll igen även om jag såklart var helt lost på plan för det mesta men förhoppningsvis kommer det bli bättre och bättre. Min plan är nog iaf att prova lite till. Onsdagar passar rätt bra, tror inte jag kommer träna söndagarna men det verkar ju som om det är rätt okej om man kommer lite då och då när det passar. Superkul var det sen på torsdagen att tinna var med på handbollen, som jag har saknat henne där :-)
Efter fotbollen på onsdagen blev det mer fotboll i form av liga-match. Real mötte Sevilla och vann rätt övertygande faktiskt. Det blev ett riktigt målkalas och jag har för mig att den slutade 7-3. Jag tycker vi släpper till på tok för mycket bra lägen men den här matchen skapade vi ju ännu mer som tur var. Det var några riktigt konstiga beslut från domaren och jag undrar faktiskt vad ramos har gjort för att förtjäna alla sina gula och röda kort han får. Nu snuddade han vid en kille och det blev straff och gult kort. Det var säkert väldigt skönt för både bale och benzema (och även ronaldo säkert också) att göra mål så det var ju skoj. Roligast var nog ändå att äntligen få se Alonso på plan, han har varit enormt saknad. Nu hoppas jag på ny vinst och ännu stabilare spel imorgon.
oj vad jag svamlar om än det ena än det andra. Är nog dags att avrunda detta röriga inlägg...
Ikväll var jag på middag hos mamma. Alltid lika underbart gott och alltid lika trevligt. Jag tycker verkligen om min familj! Tråkigt var det för att min syster inte kunde komma men å andra sidan slapp jag ju äta icke-kött så allt har iaf något positivt med sig. henne får jag försöka träffa snart ändå.
på söndag ska jag träffa Karin. Vet inte vad vi ska hitta på eller var vi ska vara men det spelar egentligen ingen roll heller. Det är alltid lika härligt att träffa henne.
Som ni kanske märker överlevde jag onsdagen. Det var riktigt skoj att spela fotboll igen även om jag såklart var helt lost på plan för det mesta men förhoppningsvis kommer det bli bättre och bättre. Min plan är nog iaf att prova lite till. Onsdagar passar rätt bra, tror inte jag kommer träna söndagarna men det verkar ju som om det är rätt okej om man kommer lite då och då när det passar. Superkul var det sen på torsdagen att tinna var med på handbollen, som jag har saknat henne där :-)
Efter fotbollen på onsdagen blev det mer fotboll i form av liga-match. Real mötte Sevilla och vann rätt övertygande faktiskt. Det blev ett riktigt målkalas och jag har för mig att den slutade 7-3. Jag tycker vi släpper till på tok för mycket bra lägen men den här matchen skapade vi ju ännu mer som tur var. Det var några riktigt konstiga beslut från domaren och jag undrar faktiskt vad ramos har gjort för att förtjäna alla sina gula och röda kort han får. Nu snuddade han vid en kille och det blev straff och gult kort. Det var säkert väldigt skönt för både bale och benzema (och även ronaldo säkert också) att göra mål så det var ju skoj. Roligast var nog ändå att äntligen få se Alonso på plan, han har varit enormt saknad. Nu hoppas jag på ny vinst och ännu stabilare spel imorgon.
oj vad jag svamlar om än det ena än det andra. Är nog dags att avrunda detta röriga inlägg...
