lycka

Sitter och njuter av att småäta snask och titta på greys. Hann inte skriva mer än så innan jag hörde lite gnäll på gränsen till skrik från sovrummet. Gick dit och stoppade in nappen och tror faktiskt att jag kanske har en liten stund till ensam i soffan innan jag måste mata och trösta.
Jag kan verkligen inte klaga för Isabella är för det mesta väldigt lugn och så utvilad som jag känt mig de här månaderna har jag nog inte känt mig sen innan tonåren typ. Jag vet inte om det beror på hormoner eller helt enkelt det faktum att jag faktiskt får sova rätt mycket och sällan har tider att passa. Visst jag kan inte styra helt och hållet över när och hur länge jag får sova men det kan man ju verkligen inte heller när man har ett jobb att sköta och måste ställa väckarklockan varje dag. Jag går sällan upp före nio och ibland ligger vi kvar i sängen till elva. Visst vaknar hon och behöver, eller vill äta lite men hon brukar vara lugn och somna om rätt fort. Är hon pigg kan man ligga och "prata" en stund och sen somna om.
Så sömnbrist är absolut inget problem för mig som nybliven förälder. Kan tänka mig att det säkert blir det någon gång framöver men är väldigt glad och tacksam över att det inte är det just nu iaf. Är väl mest orolig över när man ska orka med att jobba också men å andra sidan ska jag ju bara jobba fyra dagar i veckan i höst så då borde man ju orka återhämta sig under långhelgen :-)
Jag brukar ibland skämta med nära och kära om att jag inte har några mänskliga behov. Det är klart att jag behöver äta, sova, uträtta behov och få närhet men inte riktigt i den grad som de flesta andra verkar behöva för att må bra. Däremot tror jag nog att jag har större behov än de flesta av att få vara ensam. Jag älskar att vara själv. Det är klart att jag inte skulle vilja vara det dygnet runt hela tiden men ganska ofta skulle jag verkligen inte ha något emot det. Så det som jag nog tyckt varit jobbigast med att bli förälder är just att jag inte har så mycket ensam tid som jag kanske skulle vilja. Usch vad illa det låter, men att det är det jobbigaste beror ju mest på att jag lyckligt nog inte tycker att föräldraskapet varit särskilt jobbigt alls än så länge. Jag älskar ju att vara med Isabella och även att vara med mina vänner och min familj. Men som nu att bara få sitta helt själv och göra precis vad jag vill känns så lyxigt. Förhoppningsvis får vetskapen om att jag inte kan kontrollera hur långa dessa stunder mig att njuta extra mycket av dem. Förut var det här standard varje helg men nu är det några minuter här och var och rätt vad det är får jag några timmar med en sovande bebis och ett hem helt för mig själv. Och något mer underbart att se på än sitt sovande barn finns nog inte - möjligtvis sitt leende och skrattande barn - så för att sammanfatta allt blaj... Jag är lyckligare än lyckligast just nu!

Påsk

Min familj har inte varit så noga med traditioner, när vi var små följde vi en del men det är många år sedan vi gjorde något annat än åt och möjligtvis tittade på kalle anka tillsammans. Det gör mig egentligen ingenting, jag kan tycka att det både är skönt och tråkigt. Men jag har i några år nu längtat efter att ta upp och skapa nya traditioner med min egna nya familj. Nu är Isabella så liten att det inte spelar någon direkt större roll känner jag bortsett från att faktiskt börja känna efter och fundera över hur vi kommer vilja ha det.
Den här påsken hade vi redan planer sedan i höstas då vi bestämde att Philip och Ditte skulle komma på besök. De kom i onsdags och åkte hem igår. Vi valde att bo allihopa hos Jennifer m familj vilket verkligen har varit mysigt.
Men oj vad skönt det faktiskt också var att komma hem igår till ett tomt hem och att inatt få sova i sin egen säng. Vi har sovit på vår luftmadrass som absolut är okej att sova på, men den låter en del och som nybliven mamma sover man ju av biologiska skäl rätt lätt. Isabella har världens goaste och finaste kusiner och det har varit underbart att se dem mysa tillsammans. De verkar redan tycka bra om varandra. Både Ellie och Isa visar intresse för henne och interagerar med henne på var sitt sätt. Det skiljer ju sig såklart en hel del eftersom Ellie är lite mer än fyra och Isa bara ganska precis ett år. Jag är så otroligt glad över vilket utbyta de kommer kunna ha av varandra under uppväxten. Med några extra vuxna och en fyraåring som gärna sitter med sin kusin har jag väl fått lite avlastning när det gäller att stimulera Bella, vilket har varit skönt. Det gör ju att man njuter dubbelt så mycket av de stunder man får ändå. Dock har jag inte direkt blivit mer utvilad eller kunnat lata mig mer för det eftersom Ellie mer än gärna leker med mig konstant. Jag är verkligen glad för det också. Vi tycker väldigt mycket om varandra och det börjar absolut bli en hel del roligare lekar och samtal nu när hon blivit så stor men hur kul det än är så är det rätt skönt när man får en ordentlig paus från det också. Det är klart att det går att säga nej och båda hennes föräldrar är också väldigt bra på att hjälpa till med det men det är tråkigt att göra henne besviken så rätt stora delar av dagarna har jag varit upptagen av att leka, spela, dega, pussla och vara mamma till min andra bebis alternativt storasyster på låtsas. Vi åt inte någon påskmat eller hade något särskilt påskjut inplanerat. Ellie gick på påskäggsjakt och vi klädde faktiskt väldigt spontant och hastigt ut de tre kusinerna till påskkärringar för en kort fotosession men annars njöt vi bara av att få ta det lugnt i varandras närhet.
Vi såg på tre filmer, en som lät rätt intressant och två som jag verkligen velat se och hade rätt höga förväntningar på. Ingen var väl egentligen superbra men den sista gjorde mig iaf inte mest trött och besviken. Den första som hette ngt med manchester var väl rätt speciell på ett bra sätt men den var tung och rätt deprimerande och kändes lite väl överdriven i dialog och karaktärer tyckte jag. Den andra var the great wall och det jag visste var väl egentligen Matt Damon och kinesiska muren vilket gjorde att jag hade rätt höga förväntningar och har nog aldrig blivit så besviken på en film i hela mitt liv. Ojojoj jag är fortfarande i chock över att Damon gått med på att vara med i denna. Den sista var Passenger och den var bra som väntat. Utöver det har vi alla fastnat lite i spel som pacman, drMario och ballz. Ditte fyllde år igår så henne överraskade vi med en tårta och lite presenter innan det var dags att ta avsked.
Både Jennifer och Philip dietar lite och kom överens om att försöka tappa sex kilo i vikt till nästa gång vi ses. Vilket är i sommar, jag tror vi kommer bila ner den 30/6. Jag är väldigt sugen på att själv haka på det där men jag ska ju såklart inte dieta. Utan det jag kan göra är ju att se till att äta väldigt hälsosamt och röra på mig mycket. Så nu måste jag skärpa till mig när det gäller onyttigheter. Dock är det ju snart dop och tills dess ska jag baka en del och det kommer ju säkert bli bakverk över så jag tänker att jag får ha dopet och även spanien-semestern som undantag för de regler jag sätter upp för mig. Tanken är att jag börjar idag så jag har iaf vägt in mig, men jag har fortfarande inte bestämt vad reglerna är. Jag är inne på att jag ska klara 1800 kalorier per dag men att jag kanske får ha en dag per vecka då mer är tillåtet, dock inte i ett väldans överflöd. Bör definitivt sätta upp regler om träning också och tänker väl direkt att antingen promenad eller träning minst en gång om dagen. Det behöver inte vara något avancerat men kanske bör vara minst 30 minuters promenad iaf.

Nej nu ska jag sluta och istället hjälpa Kjell att tvätta och städa. Jag försöker sysselsätta mig allt vad jag kan eftersom varje sekund som jag inte är djupt upptagen i något annat ger mig chansen att nojja över kvällens match. Jag är så nervös och vet inte hur jag ska klara av att titta på matchen men jag vet ju att man alltid gör det även om det på förhand (och under) känns helt omöjligt. Måste se till att äta en lite mindre portion av spagettin och köttfärssåsen till middag så jag har "råd" att poppa lite popcorn till matchen iaf.

RSS 2.0