Bulgarien
Åh vad glad jag är över att jag plötsligt blev så där sugen på en sol och badresa med tjejerna och trots att jag tyckte att det kostade mycket bokade allt i vintras.
Jag var ute efter ett hotell med all-inclusive och pool, helst med vattenrutschelkanor. Kände att det var precis vad jag ville ha eftersom Lovina är så liten och jag då blir lite begränsad i vad jag och Bella kan göra. Alla paketresor jag kikade på var sjukt dyra och jag kände att lägga närmare 20.000 på en veckan semester inte var rimligt eller värt det. Så jag kikade flyg för sig och hotell på hotels.se. Flyg till Burgas mitt i natten var klart billigast så dit fick det bli och efter lite letande hittade jag ett hotell som motsvarade mina förväntningar hyfsat nära flygplatsen. Tror det kostade ungefär 1300 per natt och det tyckte jag kändes dyrt för första natten när vi i bästa fall skulle kunna sova några timmar i sängen. Så snål (och smart) som jag är hittade jag ett annat hotell som jag bokade för de två första nätterna. Det gjorde att jag sparade in nästan 2000 kr. Det kändes bara bra att vi då skulle bli motiverade att ge oss iväg från hotellet för att äta på restaurang och kanske uppleva stranden och området lite mer. Hotellen låg hyfsat nära så vi skulle kunna gå mellan dem om jag inte tyckte det var värt med taxi.
Vi har längtat och pratat om det och minst 90% av tiden har jag tyckt att det ska bli superhärligt och mysigt att få åka iväg med mina små hjärtan. Kanske 8% av tiden har jag tänkt att jag inte får ha för höga förhoppningar för att det säkert kommer vara rätt uttröttande att åka ensam med två barn och att Sunny Beach kanske inte är ett så trevligt resmål och hotellen säkert inte kommer vara så bra som de såg ut att kunna vara. Sen några få gånger har jag tänkt typ vad har jag gett mig in på?!? Tänk om något händer och så står jag där själv med ansvaret för att lösa allt. Landa mitt i natten i ett främmande land där jag kommer ha stora svårigheter att kommunicera med en unge i famnen och en i handen och allt bagage. Den känslan och tanken har jag dock kunnat släppa i stort sett direkt.
Efter lagom lång väntan var det äntligen dags. Bella var supertaggad, jag med fast kanske inte på riktigt samma nivå, Lovina förstod såklart ingenting. Vi var på flygplatsen vid fyra och allt gick hur smidigt som helst så vi hade en hel del tid att slå ihjäl i väntan på planet som skulle lyfta 19.20.
Vi åt lite matsäck och sen hittade vi ett lekställe där båda barnen faktiskt var nöjda i minst en timme.
Jag hade tänkt att Lovina nog kunde somna efter lite välling på planet. Men direkt när vi gick på kände jag att det absolut inte skulle hända. Visserligen var hon lite trött, men samtidigt superintresserad av precis allt och alla. Det var tydligen väldigt spännande att flyga och då vill man ju inte missa en sekund. Hon är världens mysigaste och gladaste så länge hon får som hon vill. Men hon har rätt bestämda åsikter om vad hon ska göra ibland och får hon inte som hon vill då kan hon få rätt höga utbrott. Att sitta still i famnen är rätt sällan tillräckligt stimulerande. Jag hade på förhand trott att vi skulle åka tillsammans med unga tjejer och killar som skulle på fylleresa och blev överraskad över hur många barnfamiljer det var. Bella fick fönsterplats och sen satt jag med Lovina i knät och så kom det en man och satte sig bredvid mig. Tror inte han blev superglad av att se att det satt ett barn i knät på mig. Den första timmen varvades av brottning mellan mig och Lovina för att hon skulle vara stilla i famnen, protestskrik på 1-2 min i taget och världens mest sociala tjej som lekte tittut och vinkade och babblade på i långa haranger till alla som kunde se och höra henne. Som tur var klart mest det senare och det kändes faktiskt som att gänget runtomkring oss mest tyckte att det var positivt och härligt att vara nära henne. De skrattade, log och kommunicerade glatt med henne iaf. Jag var dock lite svettig, skönt nog var det andra bebisar som skrek betydligt mer och högre vilket för de andra resenärerna säkert var väldigt jobbigt och frustrerande men då kunde jag iaf känna att vi är inte jobbigast på planet iaf. Men sen somnade hon äntligen och sov tills vi började nedstigningen och hon irriterat tog sig för öronen. Först var hon ledsen i någon minut men sen var hon ännu gladare och charmigare än tidigare så jag kan verkligen inte klaga på hennes insats under flygningen.
Efter tips från Tinna hade jag bokat upphämtning vid flygplatsen och skönt nog fick vi väskan och vagnen fort och chaffören stod där och väntade. Så vi hoppade in i bilen och åkte till hotellet. Klockan var nog nästan halv 1 (bulgarisk tid +1) när vi kom fram. Där dök resans första problem upp när vår bokning inte fanns i deras system och receptionisten inte kunde särskilt många ord på engelska. Bella och Lovina väntade tålmodigt och jag hann bli lite nervös. Men efter en stund ringde han upp en annan kille. De pratade bulgariska med varandra men det kändes ändå som att de tänkte lösa problemet så jag blev hoppfull och några minuter senare var killen på plats och förklarade för mig att vi skulle få ett rum på ett annat hotell några meter därifrån. Så han tog min resväska och så började vi gå. Han var trevlig men verkade väldigt chockad/fashinerad över att jag kommit från flyget med all den packningen och barnen helt själv. Jag valde att ta det som en komplimang och känna att jag är grym och klarar vad som helst men egentligen tror jag att han tänkte att jag var helt knäpp. Jag hade absolut inte några förväntningar alls på hotellet (mer än att bokningen skulle finnas där förstås...) då det ju var det billiga hotellet vi bara skulle bo två nätter på men det var faktiskt helt okej. Vi gick och la oss direkt och somnade på en gång för vi alla var nog rätt trötta efter resa och anspänningar.
När vi kom upp blev vi varmt omhändertagna och checkade in ordentligt och blev bjudna på frukost vid poolen. Bella ville hoppa i direkt men jag ville ut på stan i jakt efter pengar och vatten samt stranden. Tänkte att det var nu eller aldrig om vi skulle njuta av den. Dagen därpå skulle vi ju gå till det andra hotellet. Det var mest soligt men faktiskt inte supervarmt och det fläktade en del så promenaden blev inte plågsamt svettig. Vi hittade en bankomat och vatten. Bella gillade de små souvenir-shopparna som fanns i överflöd. När vi kom till stranden blev jag påmind om hur svårt det är att köra vagn i sand. Det var inte heller helt behagligt att gå barfota i sanden som var rätt varm, tur att det inte var varmare än det var. Jag hade såklart med precis alla våra värdesaker och kände att det inte riktigt var ett alternativ att bli av med dem så jag hängde påsen runt armen och höll kameran i ena handen och Lovina i den andra. Det var en härlig sandstrand men den var rätt proppad med folk och Bella som vanligtvis brukar vara väldigt ordningsam, pålitlig och lyssna bra blev plötsligt den där sexåringen hon kanske oftare borde vara och glömde allt förutom hennes jakt på snäckor. Lovina är helt orädd för vatten och springer gärna runt, hoppar och kastar sig i det så jag blev lite svettig av att försöka hålla koll på värdesaker och de två barnen som ibland ville åt två helt olika håll. Det var dessutom lite halvhöga vågor så även om det var långgrunt kände jag att det faktiskt inte var omöjligt att tappa bort ett barn om man hade otur. Några bilder vågade jag ta men sen var jag rätt nöjd och blev inte alls besviken när Bella efter en stund föreslog att vi skulle gå och bada i poolen på hotellet istället.
Så eftermiddagen tillbringade vi vid poolen. Bella hittade en tjejkompis som hon lekte lite med i poolen. De fick inte till så värst mycket kommunikation men de gestikulerade lite och räknade på engelska för att sedan köra någon typ av tävling i vattnet från sida till sida i barnpoolen. Båda var nöjda även om ingen riktigt förstod den andra. På kvällen gick vi tillbaka till strandpromenaden där vi åt på en resturang som hette "The fat cat". Det fanns ett litet tivoli som Bella blev supersugen på så de fick åka några attraktioner och sedan rörde vi oss tillbaka till hotellet igen.
Andra dagen var vi vid poolen tills det var dags för utcheckning och långpromenad. Jag övervägde att ta en taxi för det stod på google att promenaden skulle ta närmare 30 min men vi ville posta ett vykort till mormor och gå förbi det hotell som Kjell bodde vid när han var i Bulgarien för typ 20 år sedan och båda låg på vägen så vi började helt enkelt traska. Det var rätt ordentligt mulet faktiskt vilket såklart var superbra för oss. Vi hade en resväska som jag drog och en varsin ryggsäck plus vagnen. I början körde Bella vagnen och då gick det hur lätt som helst men hon tröttnade snart för det var dåliga gångvägar/trottoarer så man var tvungen att sick-sacka, lyfta upp och ned och köra typ huller om buller. Men både vagn och resväska rullade på bra (iaf de sträckor som var asfalt) så det funkade rätt bra även att hantera båda. När vi hade ungefär fem minuter kvar började det regna. Jag övervägde att öka takten och gå på men precis där vi var fanns det några höga täta träd som såg ut att ge väldigt bra skydd mot regnet och klockan var runt ett och incheckningen började inte förrän två så jag valde att vi skulle vänta ut regnet istället. Rätt snart började det vräka ner och åska och blixtra en del. Träden skyddade oss rätt bra men när det öste som värst blev vi lite blöta så då sprang vi tillbaka några meter till ett ställe där vi kunde stå under tak. Lovina sov i vagnen till en början men efter några minuter vaknade hon. Både hon och Bella var nöjda så länge vi hade lite nötter och frukt att stoppa i oss men när det var slut och vi väntat i över en halvtimme började de tröttna. Skönt nog började det avta rejält så efter ytterligare några minuter bestmde vi oss för att börja gå. Vilket gick bra ända tills vi kom till trottoarkanten. Det var en ordentlig pöl där. Det gick inte att se riktigt hur djup den var men jag kände att det bara var att gå på vinst eller förlust. Så jag lyfte resväskan så högt jag orkade och puttade ut vagnen i vattet och höll tummarna för att det skulle gå att köra den genom pölen. Det gick precis och jag orkade hålla i väskan de dryga 30 metrarna det handlade om. Sen var det bara en väg kvar med en sista liknande pöl och så var vi framme. Så nu är regnet bara ett härligt och roligt minne som gör resan ännu bättre även om det var lite drygt och jobbigt just där och då.
När vi checkat in och landat på rummet hade solen kommit fram igen så vi njöt av några timmar vid poolen. Sen gjorde vi oss iordning för middag som man åt på en resturang precis runt hörnet av hotellet. Det var en hyfsat mysig innegård med en stor scen typ. Så gick man in och valde från en bra buffé. Det var skönt med scenen också för där samlades många av barnen och lekte/dansade runt vilket både Bella och Lovina älskade. Så jag kunde oftast äta min mat i lugn och ro.
Resterande dagar såg i stort sett likadana ut. Vi sov till 8-9, låg och drog oss i sängen tills vi skyndade till frukosten som stängde 10, sedan var det bad vid poolen och ibland någon barnaktivitet för Bella. En dag målade hon en superfin igelkott, en dag ansiktsmålning, två gånger körde hon darttävling och ofta blev det kortare danser vid poolen. Lunchen var mellan 12-14, en dag skippade vi den för man kunde äta korv med bröd eller varm macka vid poolen och vi åt ju så sen frukost så det klarade vi oss absolut på fram till middagen. Dessutom var det glass och kakbuffé från 15 så det gick inte någon nöd på oss. På eftermiddagen blev det mer bad och så vid 17 körde Bella och några andra barn dans med instruktörerna vid zumban. Sen upp till rummet för att göra oss i ordning för middag och minidisco. Några kvällar tog vi en promenad i närområdet. När Lovina fick vällingen och ibland när hon somnat hade jag och Bella mys på balkongen med något gott att äta på och kortspel. 2-3 kvällar fick jag till eget mys (japanskt korsord, bok och chips) när båda lagt sig men annars var jag rätt trött och somnade typ med dem.
Sista dagen checkade vi ut 12. Snällt nog fick vi vara kvar på hotellet och ha bagaget där. Vi hade bokat taxi som skulle hämta oss kvart över nio. Lunch åt vi på hotellet, som jag förstod det ingick det. Vi hade kvar armbanden så jag är rätt säker på att vi hade kunnat smita in till middagen också men det kändes inte riktigt rätt så vi gick ut på en resturang i närheten. Vi hade inte supermycket pengar kvar men två billiga rätter kunde vi ändå dela på så hade vi exakt det som behövdes till taxin och lite vatten på flygplatsen vilket jag var nöjd med. När vi ätit gick vi tillbaka till hotellet för lite lek och sedan sista minidiscot.
Som sagt så himla glad över att detta blev av. Jag och Bella har verkligen minnen för livet och Lovina kommer få höra om den här resan och se bilder och filmer flera gånger om misstänker jag. Bortsett från tre tillfällen (när hotellbokningen inte fanns, ett klädbråk mellan mig och Bella som varade i typ en kvart och minutrarna när jag trodde plånboksfodralet var borta) har allt verkligen flytit på hur bra som helst. Visst några panikskrik av Lovina vid tillfällen också men verkligen inte på någon hemsk nivå. Jag är glad över våra två olika boenden för det gjorde att vi fick se lite mer av Sunny Beach och att resan kändes längre än vad den skulle gjort annars tror jag. Vi hade ju inte sett den andra strandpromenaden eller varit på tiviolit. Kanske inte heller badat i Svarta havet och samlat snäckor på stranden.
Jag är absolut positivt överraskad av Bulgarien som land, eller det kanske jag egentligen inte kan uttala mig om då vi sett en så liten del av det. Men alla människor vi kom i kontakt med var trevliga och hjälpsamma, visserligen inte alltid så bra på engelska men det är på sätt och vis bara charmigt kan jag tycka. Så länge allt löser sig ändå. Maten var helt okej. Det var inte billigt men inte heller svindyrt. Hotellen var klart bättre än jag vågat hoppas på. Hade verkligen inte räknat med att de skulle ha bra och givande aktiviteter som Bella kunde haka på och poolerna på andra hotellet var verkligen helt fantastiskt bra. Lagom varm, stor och rymlig med alla möjliga nivåer. Perfekta för både Lovina och Bella och det är inte dåligt med tanke på att den ena är under två och den andra lite knappt simfärdig sexåring.
Lovina älskade att bada och att dansa på minidiscot. Hon är om möjligt ännu mer social än vad Bella är och överöstes av leenden och vänliga människor som såg när hon dansade eller plaskade runt och inte kunde låta bli hennes charm.
Bella älskade att bada, åka vattenrutschelkana, dansa, tjejen som höll i aktiviterna och att ha balkongmys med mig.
Jag älskade att få så mycket kvalitetstid med mina små hjärtan och att se dem njuta av allt.
