Katarina Pettersson

 

Torsdagen den 16 juni åkte vi rätt tidigt. Vi mellanlandade i Köpenhamn men var ändå framme i Nice i hyfsad tid. Vi valde att stanna i stan för att se Wales match mot England som var rätt spännande. Efter det tog vi tåget mot campen, inte helt lätt att hoppa på rätt tåg dock i stressen. Men fram kom vi och hann förbi lägenheten innan vi begav oss ner mot festivalområdet och såg dagens sista match. 

 

 

Fredag och gameday! Vi var vid poolområdet strax efter nio men det var redan proppfullt. Vi hittade en liiiiten gräsplätt där vi hängde tills det började bli dags att göra sig redo för matchen.

 

 

 

Som tur var surade vi bara ett tag och kunde sedan gå vidare och festa istället. Vi hängde med ett gäng och firade svensk midsommar, ingen aning om varför då det inte ens var midsommar men kul var det iaf. Vi körde bland annat hela havet stormar.

 

Efter några timmar gick vi ner till festivalområdet igen. Promenaden tog rätt lång tid trots eller kanske snarare på grund av att vissa liftade på vägen ner.

 

 

 Där nere var det rätt dött, antar att en del redan hade peakat eftersom fasten börjat väldigt tidigt iom Sveriges tidiga match, en del andra kanske fortfarande sörjde resultatet men framförallt var nog 90 procent för onyktra för att ens ta sig ner till festivalområdena och låg däckade eller umgicks i lägenheterna istället. Det var spanienmatchen och jag har för mig att de vann förvånandsvärt enkelt och faktiskt spelade bra. I övrigt började jag bli väldigt seg och trött och eftersom både Tinna och Kicki var upptagna med annat så gick jag hem efter matchen och la mig. Tanken slog mig då att jag kanske var aningen för gammal och i lite fel fas i livet för att verkligen kunna njuta fullt ut av upplevelsen på Camp Sweden. 

 

Dagen därpå såg vi till att vara lite tidigare vid poolen och fick tag på solstolar. Vi njöt där större delen av dagen och på eftermiddagen rörde vi oss mot festivalområdet igen. Vi träffade på några från föregående kväll och introducerades för fler underbara människor och jag hade sjukt kul. Dagarna som följde såg lite likadana ut och nätterna med och jag var sjukt glad över att jag var där, njöt för fullt.

 

När vi kom in till Nice tittade vi först på Kickis föredetta pluggkompis som med sitt fotbollslag vunnit turneringen på Camp Sweden och därför spelade en fanmatch mot Belgien vid strandpromenaden. De vann enkelt mest kanske för att Belgien inte var bra någonstans men det var en enkel vinst oavsett och kul att se.

 

När vi hade dumpat lite bagage och ätit obligatorisk fotbollspizza så mötte vi upp Karin, Patrik, Micke och Vee. Tillsammans med dem rörde vi oss mot de delar av staden där flest fans samlades och där resten av Karins gäng redan satt och drack öl. Det var härlig stämning och ungefär lika mycket svenskar som belgar (heter det ens så?). Alla sjungandes och glada, väldigt förväntansfulla såklart. Lite lite hopp och önskan fanns nog inombords men jag var rätt säker på stortorsk.

 

Vi såg såklart på Portugals match före våran. Den var ju absolut målrik och det såg inte dirket stabilt ut från Portugals håll. Men skönt att de gick vidare tyckte jag.

När Sveriges match var igång var det rätt fullt på fan-zone där vi stod, som tur var stod vi längst fram och hade utmärkt möjlighet att se allt på storskärmen. Ju längre matchen gick ju mer vågade man ju hoppas men tyvärr ville det sig inte alls den här gången heller. Det var ju såklart väldigt väntat men det blir ju ändå så tomt och tråkigt. Jag åkte ju med Karin hem till deras stora hyrhus. Vi drog på en gång för att slippa eventuella köer ut från staden.

 

Dagen därpå spenderade jag Karin och Patrik vid poolen i deras hus. På kvällen firade jag återigen lite tidig midsommarafton. Den här gången lite mer strukturerat och med aningen mindre alkohol i jämförelse med den gången på Camp Sweden. Men lika kul absolut. Middagen var riktigt god och femkampen vanns av mitt lag så det säger väl en hel del om min känsla den kvällen.

 

 

På fredagen åkte Karin, Patrik, Micke, Vee och jag till Italien för att turista lite och för att passa på att fixa en hyrbil som vi skulle kunna ha när vi kommande dagar skulle resa runt i Italien. Det gick inte alls lika smidigt och lätt som vi hade hoppats men tillslut fick vi tag på en bra bil och kunde på hemvägen stanna till i Monaco för att förlora lite pengar på casinot. Inte superkul att förlora även om det inte handlade om mycket pengar alls men samtidigt en kul upplevelse att kunna bocka av.  

 

 

På söndagen låg vi först några timmar vid poolen, jag spenderade dem mestadels halvsovande i skuggan då det var på tok för varmt. Sedan åkte vi till den närmsta sevärda staden, Lucca. Den var faktiskt riktigt mysig och fin, gamla staden omsluten av en gammal mur vilket alltid är ett plus enligt mig :-). Det allra bästa var dock den trevliga restaurangägaren vi träffade. Vi såg att de hade en tv och frågade om vi kunde se fotbollen men tydligen hade de inte rätt kanal. Vi hade inte hittat någon annan restaurang med tv heller så vi beslöt oss för att äta där ändå. Efter en liten stund kom ägaren ut och hade med sig sin smartphone med matchen på. Han var väldigt pratglad och trevlig och bad oss bara komma in med telefonen om någon ringde.

God mat, trevligt bemötande och fotboll, Italien hade efter bara ett dygn stigit rejält i mina ögon och skulle under resan faktiskt stiga ännu mer.

 

Efter lunchen åkte vi till Pisa som låg i närheten, det blev ett snabbt stopp vid tornet och sedan drog vi vidare, mot Parma som inte alls imponerade och ytterligare ett hotell som låg avsides och som vi hittade raka vägen till med bara fotograferade kartbilder till hjälp, jag blev faktiskt sjukt imponerad av oss och hotellet var trevligt.

 

På måndagen hämtade vi äntligen upp vår sista reskamrat. Kjell hade jobbat dygn på söndagen och tagit morgonflyget till Milano. Vi tog sikte på alperna och hade bokat rum på ett litet hotell i en by relativt nära Bolzano dit vi ville på tisdagen. Resan tog lite längre tid än vi tänkt så vi stannade i bergsbyn på kvällen.

 

På tisdagen fick vi ta en liten omväg till Bolzano eftersom ett träd rasat över närmsta vägen. Vi kom ändå dit rätt tidigt och promenerade genom staden och in på museet som var huvumålet. Där fick vi stå öga mot öga på en armlängds avstånd från Ötzi, den flera tusen år gamla ismannen. Visserligen med glas emellan men det var ändå en rätt häftig upplevelse.

Staden Bolzano var väldigt mysig och vi stannade där för en sen lunch innan vi åkte söderut igen. Nästa stopp var Verona och Julias balkong.

är hittade vi ett parkeringshus som man dubbelparkerade i och därför fick lämna nyckeln så de skulle kunna flytta bilen om någon inparkerad bil skulle ut. Sen promenerade vi längs mysiga gator och kanaler till vårt hotell som låg väldigt centralt.

När vi kommit tillrätta och fixat till oss gav vi oss återigen ut på stan, det var hög tid för middag och sedan passade vi på att se Piazza San Marco när det inte var proppat med turister.

Sedan tog vi kvällsdrink eller efterätt på ett mysigt fik innan vi trötta och sega efter allt resande återvände till hotellet. Dagen därpå åkte vi den obligatoriska gondoltripen, strosade runt i Venedig, såg hotellet från "The tourist", åt lunch, åkte färja längs canal grande och letade rätt på bilen igen för att fortsätta resan till nästa stad.

Vi hade ganska många timmar kvar av onsdagen så vi bestämde oss för att göra lika som sist och åka in i det nya landet och hyra en bil i förväg för smidighetens skull. Dock vart det inte lika smidigt som vi ville den här gången heller. Det tog betydligt längre tid än vi hade trott att det skulle göra och var rätt nära på att åka fast två gånger om. Tydligen ska man ha en klisterlapp på bilrutan när man kör på motorvägar i Slovenien som vi tänkte skippa. I sista sek valde vi att ändå köpa tillståndet och tur var det för vid nästa påfart blev vi stoppade och de ville titta på det. Sen när vi skulle genom gränsen till Kroatien tyckte de nog att vi betedde oss väldigt underligt då vi inte riktigt kunde svara på vad vi skulle göra i Kroatien och varför vi skulle vara där några timmar bara för att sen köra tillbaka. De bad oss stanna bilen och ville söka igenom bagaget. Lite nervösa blev vi för vi insåg att vi hade en hel del sprit i bilen. När vi städade ur huset i Frankrike hade det varit massa flaskor med vin och sprit över som vi helt enkelt inte hade mage att slänga så vi tog med dem på vår resa. Lite hade druckits på vägen och några flaskor hade vi gett bort till ägaren till bergsbyhotellet men vi hade några liter dricka kvar. Jag har absolut ingen aning om hur mycket eller vad man får föra emellan länderna men blev som sagt lite nervös. Som tur var hade vi nästan allt inne i bilen och när de öppnade bagageutrymmet hittade de bara ett sexpack med öl eftersom vi tidigare hade dumpat allt bagage på hotellet. De tyckte nog det var märkligt men släppte igenom oss utan fler frågor. 

På tågstationen där vi mötte två personer med hyrbilen såg Karin och jag till att slänga resten av drickan. Vi kom tillbaka till Slovenien och hotellet vid midnatt.

 

Dagen därpå åkte vi tillbaka till Itlaien för att lämna bilen, vidare genom Slovenien och ner mot Kroatien och Dubrovnik. Vi gjorde ett sent lunchstopp i Split där Karin passade på att bada lite.