Helg efter en ovanligt lång vecka
Som jag har längtat. Egentligen trivs jag ju väldigt bra med mitt jobb även om det ibland blir lite stressigt och allt ansvar kan kännas blytungt men den här veckan har jag verkligen fått plåga mig iväg till jobbet. Nästan så att jag har vägrat ta mig upp ur sängen och bara gått upp som i dimma. Det har ju såklart berott på att jag inte varit frisk, och kanske hade det varit bättre om jag stannat hemma men jag kan inte riktigt det... De två sista dagarna var det lite bättre troligtvis för att jag då fick sova större delen av nätterna utan att ständigt vakna och kikna av hosta. Nu känns det riktigt riktigt skönt att det äntligen är helg. Ska nog ställa mig och laga lite mysig mat snart eftersom jag inte gjorde minsta lilla extra igår på Kjells trettioårsdag. Stackarn har nog blivit smittad av mig, jag har aldrig hört honom så ynklig som i morse. Han lät som om han var dödssjuk och det är säkert så jag har låtit precis hela veckan. Vi åkte iväg till jobbet samtidigt, han i den varma bilen och jag på cykeln i regnet så jag tyckte faktiskt inte supermycket synd om honom eftersom jag faktiskt fortfarande har väldigt ont i halsen och hostar en hel del.
Idag hade jag fått ett mail med lite tips inför min nästkommande semester. Så nu börjar jag bli riktigt ressugen. Ska bli skönt att komma bort i några dagar faktiskt. Hoppas att resan faller trettioåringen i smaken så det blir en kul upplevelse för honom. Jag längtar och vill att det ska vara dags för resan nu eftersom jag ser fram emot själva resan men mest vill jag nästan att det ska vara dags för att jag då äntligen får avslöja hela presenten för honom. Tur att jag är en mästare på att hålla tyst om saker och ting. :-)
Imorgon är det faktiskt lite sovmorgon. Vi åker med tåget som går 8.41 från centrum vilket känns skönt med tanke på hur jag mår och hur stressigt allt varit. Men det känns lite jobbigt att komma upp så sent och inte hinna ladda ordentligt för match, men det får vi se till att göra på tåget helt enkelt. Jag vet inte alls vad jag ska förvänta mig för motstånd. Jag hoppas såklart att det blir bra motstånd men så bra så att vi vinner, misstänker dock att det kommer vara tuffa starka och aningen för bra lag vi möter. Spännande ska det bli iaf. Hoppas vi taggar till och presterar vårt bästa så vi kan åka hem och vara supernöjda med det iaf, och såklart förhoppningsvis med massa poäng och en steg 3 biljett i bakfickan också.
På bättringsvägen?
Jag har sovit sen åtta typ, vaknade och såg att jag missat två samtal från min mamma och hade ett meddelande där det stod: ring när du kan/mamma. Jag blev lite orolig med tanke på allt som hänt men det visade sig att hon låg och sov när jag slängde mig på luren, tur att lillebror var vaken och kunde svara. Borde införa i alla sms iaf ett tag framöver att lägga till något i stil med absolut ingen fara, liten fara eller fara. Eller så kan ju jag helt enkelt vakna när hon eller ngn annan i familjen ringer så jag inte ser det i efterhand och tror det värsta...
Jag är inte frisk, inte någonstans. Jag kommer inte ihåg senast jag var så här sjuk. Alltså jag är ju inte dödssjuk och klagar nu och tycker synd om mig själv men eftersom jag lyckligt nog brukar vara frisk nästan året om så blir det ett långårigt rekord att vara så här i fem dagar. Jag tror iaf att jag äntligen är på bättringsvägen när det gäller ögat. I morse var första gången jag vaknade och kunde öppna ögat direkt och jag tycker inte alls det var lika rött nu när jag tittade i spegeln. Alla stackars barn blir nästan rädda, iaf de andra klassernas elever. Alla med röda ögon är tydligen hemska och onda och har man bara ett rött öga är man dessutom konstig till råga på allt ;-)
Hela natten vaknade jag av hosta och att halsen gör ont men nu när jag sovit har jag inte störts så supermycket så jag har förhoppning om att även det går åt rätt håll. Det var nästan så att jag övervägde att ringa och sjukanmäla mig men det går ju inte riktigt och det gick faktiskt rätt bra att jobba men jag stannade bara till fem, helt död var jag då. För att förtydliga att jag inte kommer ihåg senast jag var så här sjuk, så har det ju de senaste åren funnits gånger då jag varit tvungen att sjukanmäla mig och då kan man ju tycka att det varit värre och absolut har det ju varit det på sätt och vis, men då har det ju handlat om magsjuka där jag inte haft ngt val och det har gått över så fort. Max en dag har jag varit dålig då, men det är ju typ det värsta jag vet så jag föredrar faktiskt det här även om jag tvivlar när jag hostar så jag får svårt att andas och blir alldeles illamående av det. Haha stackars mig, not! Det är bra att va lite sjuk ibland, så man vaknar tacksam över att man är frisk de andra dagarna :-)
Å det har varit en hel del bra och positiva saker de senaste dagarna så långtifrån allt är jobbigt och dåligt just nu. Tex har jag helt underbara kollegor, utan dem vet jag inte vart jag hade varit mentalt just nu.
Jag lyckades med en sak igår som jag ett tag nästan inte vågade tro att jag någonsin skulle lyckas med.
Real vann sin match igår.
Vi hade en mysig middag här i söndags som jag är glad att jag fick vara med och dela. Osv osv, så tro inte att jag bara deppar och tycker synd om mig själv, absolut inte :-)
Nu ska jag försöka sova, det kommer nog inte bli helt lätt eftersom jag sov i nästan fem timmar och jag hostar till när kroppen blir tillräckligt avslappnad men jag ska se till att lyckas ändå :-)
Sjukling
Jag brukar verkligen inte bli sjuk ofta. När jag jobbade på förskola hände det iof minst en gång om året att jag blev riktigt dålig men resten av mitt liv har jag nästan aldrig behövt va hemma från jobbet eller skolan överhuvudtaget. visserligen har jag inte varit hemma från jobbet nu heller men den här hösten har jag inte riktigt kännt mig frisk som en nötkärna direkt. Igår vaknade jag och kunde inte öppna ena ögat. Från ingenstans hade jag fått ögoninflammation antar jag. Jag åkte till jobbet och mina fina elever blev alldeles oroade för att de tyckte jag såg så sjuk ut, men det berodde nog mest på att jag inte sminkat mig alls :-) ögat var ju bara lite rött och kladdigt då och då. Jag hade lite ont i halsen och kände mig lite halvkrasslig på morgonen men tänkte att jag omöjligt kan bli sjuk i halsen igen eftersom jag var det för bara några veckor sedan. Ju längre tid av dagen som gick ju ondare fick jag. Inte alls samma halsont som sist då det hela tiden kliade och gjorde ont och jag blev hostig. nu var det den här typen när man inte kan svälja utan att grimasera som en stucken gris. Som tur är behöver man ju inte svälja hela tiden. Jag satt kvar efter jobbet eftersom jag ändå skulle iväg på kvällen. När jag gick därifrån räknade jag för första gången på allvar efter hur många timmar jag arbetat den här veckan, det var 49 stycken på plats och en timme hemma och jag kommer nog sitta minst en timme till i helgen. Lägg på åtta timmar i hallen och jag kan börja förstå varför det känns som om jag aldrig är hemma.
Jag åkte till Anna för en efterlängtad mys och spelkväll, drinkkväll var det ju visst också. Jag blev lite piggare och tyckte att halsen kändes mycket bättre, sprit ska väl rena halsen en del har jag hört. Det var superkul att spela spel även om det nog hade varit ännu roligare om jag varit lite piggare och kryare. Jag hade tidigare dagar varit lite inställd på utgång men ju mer minutrarna tickade på ju mer kände jag att jag inte skulle palla med det. Att jag skulle längta hem redan på väg in och att jag sedan skulle räkna ner sekundrarna och hata resan hem. För mig passade det utmärkt att vi satt kvar länge och spelade, hoppas ingen blev missnöjd. Jag hade riktigt trevligt ända till sista 40 minutrarna då halsen kändes värre än tidigare och hela kroppen kändes utmattad. Jag tror vi gick strax efter ett för tinnas tåg skulle gå tjugo över. Som tur var var vi ute i rätt god tid för vi fick gå en omväg pga avspärrningarna. Vi hade hört helikoptern två gånger tidigare och misstänkt att det hade hänt något. Hoppas att det går bra för de inblandade.
Jag cyklade hem i regnet, var inte så farligt faktiskt. Jag piggnade till lite av den friska luften men var rätt frusen när jag kom hem. Efter ett litet tag tog jag tempen och hade faktiskt 38,6 vilket är ganska mycket för att vara mig jag brukar ligga på ganska precis 36 normalt. Jag bäddade ner mig i sängen och tyckte att jag var berättigad att tycka lite lagom synd om mig själv men njöt av att veta att jag kunde sova ut precis så länge som jag ville idag. vaknade vid elva och kunde inte få upp ögat men annars mådde jag klart mycket bättre. febern är i stort sett borta och halsen känns mycket mycket bättre. Snart tror jag det kommer hem lite mat och sen ska jag nog jobba lite så jag får det gjort och bara kan koncentrera mig på kalaset imorgon. Känns surt att missa killarnas match men eftersom kjell bara fyller trettio en gång i livet och jag är i härnösand hela nästa helg känns det faktiskt inte mer än rätt att prioritera honom nu.
Nu är det dags för vinst!
Real förlorade i helgen, vi förlorade i helgen, killarna förlorade massor förra helgen. Nu är det på tiden med en härlig vinst!
Laddar batterierna
Det var så skönt att sova ut. Hela min kropp och själ behövde det! En tuff vecka hade inte direkt ett bra avslut och jag tog på mig en ovanligt tjock offerkofta och tyckte så himla synd om mig själv igår. Nu njuter jag av en lugn morgon och jag har en hel timme kvar innan jag måste iväg. Jag tycker att jag är ganska stark och tuff och klarar många motgångar, det är iaf vad jag har trott. Igår insåg jag att jag är betydligt mer mänsklig än vad jag har trott. Är det bara tillräckligt många saker som inte blir som man vill och under tillräckligt lång period så tillslut orkar man helt enkelt inte. Nu låter det här nog väldigt allvarligt, och det är det verkligen inte. Jag är bara sjukt tacksam över att jag är jag och att jag väldigt sällan brukar behöva uppleva just den hopplösheten jag kände igår. Idag mår jag helt klart mycket bättre, även om inte särskilt mycket har ändrats från igår. Skillnaden är väl egentligen bara att jag har fått sova och lata mig i några timmar vilket har gett mig andro och distans. Det värsta man kan göra mot sig själv när man möts av motgångar är nog kanske att ta på sig den där koftan. Med koftan menar jag tycka synd om mig själv mentaliteten. Varför händer det här just mig? Stackars mig det kommer aldrig bli bra för det är alltid synd om mig osv. Jag brukar vara ganska duktig på att se ljuset även då man omges av en del mörker, men med tycka synd om sig själv tänket bara gräver man ner sig. Är det verkligen omöjligt att hitta något positivt i allt det jobbiga så kan man ju verkligen trösta sig själv med att man nog blir starkare på kuppen när man väl tar sig framåt igen och att livet precis har gett en själv en anledning att faktiskt uppskatta det fina och positiva ännu mer istället för att ta det för givet. Utan regn skulle man inte njuta alls lika mycket av solsken.
Nu ska jag sluta filosofera och istället kolla på ett till avsnitt greys. Jag kunde inte riktigt låta bli efter att Lovi tjatat så :-) Därför letade jag reda på hur långt jag kommit tidigare och det var längre än jag trott. Så jag har nyss sett avsnitt 20 och nu väntar 21. Känner mig dock lite osäker på om jag verkligen ska se vidare efter det, men det kommer jag såklart göra. Är nog bra att jag ska iväg, annars hade jag nog suttit och sett resten av säsongen idag.
Jag SKA vara hemma till tio för jag längtar ihjäl mig efter mina fina vita. och efter det ska jag börja uppladdningen inför seriepremiären. Det gäller att hela laget lyckas tagga till tusen för annars är jag säker på förlust.
Vård
Jag har turligt nog inte varit knappt i närheten av vården i sverige under mitt långa liv, varken jag själv eller som anhörig. Tills nu, och det jag har fått se nu kan jag inte dirket säga att jag blir imponerad av. Nu kanske man inte ska vara hård och kritisera eftersom jag aldrig någonsin har arbetat inom vården själv och inte på något sätt kan föreställa mig alla aspekter av det, hur komplicerat allt är, vilka krav som hela tiden ställs på personalen och dessutom inte har någon som helst förmåga att varken förstå eller utvärdera vad som borde gjorts och vad som inte borde gjorts men det finns en hel del saker som jag reagerat på och blivit irriterad över. Men det finns inget som blir bättre över att jag irriterar mig och hänger upp mig på det. Jag kan bara försöka göra det jag ska så bra som möjligt och hålla ihop de olika delarna av mitt liv. Det betyder att jag borde gå och lägga mig så jag får rimligt mycket sömn inatt, imorgon står klockan på 5 och det är en lång dag för planen just nu är att vara med på både killarnas och min egen träning. Även fredag är en lång och späckad dag och på lördag är tanken att jag ska på 60-årsfest, visserligen sprang jag på huvudpersonen på akuten ikväll så vem vet om hon kommer kunna vara värdinna på lördag eller inte.
Nu ska jag läsa på lite om adjektiv och adverb, det kan ju vara bra när läraren vet vad den pratar om. Även om jag önskar utveckla min undervisning en hel del blev jag mäkta imponerad idag när några av mina elever räknade ut tal som 5378+1527 utan problem. De är duktiga inte sant?!
Kan tänka mig att ta sommarlov igen :-)
Det är ansträngande att arbeta. Det var nästan som att jag glömde bort det medan jag var ledig. Eller så är det mycket mer i år. Det är ju bra tur att jag älskar det jag gör, även om jag inte alltid älskar det jag gör på dagarna, skulle kännas bra mycket härligare om jag kände att jag gjorde ett bättre jobb med mer kvalité, men det förmår jag verkligen inte för tillfället
Sitter och slökollar på Sveriges match men börjar bli rätt seg så jag får se om jag somnar innan matchen är slut kanske.
Säng ljuva säng :-)
Det var två helger på tok för nära varandra med luftmadrass. Fördelen är väl iof att jag verkligen uppskattar hur fantastiskt det känns att få ligga i min egen säng. Helgen går definitivt inte till historien som den mest lyckade någonsin. Handbollen gick inte direkt bra, visst mötte vi bra lag och säkert mestadels 96:or men ändå är jag besviken rent handbollsmässigt faktiskt. På lördagsmorgonen vaknade jag dessutom till ett sms som skakade hela min värld en aning och inte på något positivt sätt direkt. Nu verkar det ju visserligen ha skakat klart men det är klart att mina tankar har varit på ett helt annat ställe än i göteborg under stora delar av helgen. Är så glad att jag har underbara syskon och en fantastisk kjell som fixar och ordnar när jag är frånvarande.
Men faktiskt när jag tänker tillbaka på helgen är jag ändå glad. Jag trivs otroligt bra med det här laget. Kanske lite för bra, ibland rycks jag med och tror att jag är tonåring igen, som idag på liseberg. Jag blir löjligt förväntansfull och hmm stimmig kan man nog kalla det när jag får springa runt där. Jag är riktigt glad att vi hann med ett besök där även om vi fick det lite stressigt inför tågresan hem. Vi hann iaf med tåget med hyfsad marginal och hann tom köpa med lite mat. Mest glad är jag över att jag får dela allt det här med världens bästa lovi :-)
Nu nya tag och en förhoppningsvis bra vecka. Imorgon blir det nog dock ingen handboll för mig. Ska ta och prioritera familjen istället tror jag.
allt och ingenting
Hade jag inte riktigt insett att jag skulle åka till Falun för två veckor sedan så har jag definitivt inte någon aning om att jag ska åka bort hela den här helgen. Imorgon är det torsdag vilket innebär att jag åker hemifrån före sju och kommer hem tidigast halv 10. På fredag åker jag till jobbet före sju och kommer inte hem förrän på söndag närmare midnatt. Hm, kanske ska börja fundera på packning och annat som måste fixas. Måste verkligen ha full koll på planering och förberedelser inför måndag och tisdag eftersom jag inte lär göra det i helgen och på måndag är det ju hemifrån kanske närmare sex som gäller och sedan hemma igen tidigast 22.30.
Ikväll har jag faktiskt inte jobbat mer än kanske en halvkoncentrerad timme samtidigt som jag tittat på extramaterial från Sagan om ringen. Har sett det tidigare men det var länge sedan och det går inte riktigt att se det utan att förundras över magin över hela filmen (filmerna). Jag älskar att se när skådespelarna driver med varandra och berättar olika minnen från inspelningen om varandra.
Nu har vi i stort sett bestämt oss för att skjuta upp gräsmattan. Det har regnat så sanslöst mycket de senaste veckorna vilket gör att baksidan inte direkt är lättarbetad. Det är en stor sjö där vi planerat att gräva ner ett drän, känns som om det inte är helt fel att göra det... Eftersom man måste beställa gräs i förväg och det inte känns helt säkert att vädret kommer tillåta att man jobbar med underlaget så rullar vi gräset i vår istället. Det känns jobbigt eftersom vi hela tiden skjuter upp det tycker jag, men å andra sidan kommer jag inte direkt sakna gräsmatta under vintern och att det blir bra gjort är ju tusen gånger viktigare. Vi ska försöka få så mycket av förberedelserna och markjobbet klart nu i höst ändå så man kan rulla i stort sett direkt när vädret tillåter det i vår.
Idag har jag fått ett nästan två positiva besked som rör en helt annan sak fast det är fortfarande ett besked som väntar som inte ser ljust ut alls. Hoppas hoppas att alla har fel.
Jag tränade ju inte själv i måndags eftersom jag var rätt dålig fortfarande. Jag hostar fortfarande då och då och känner mig lite mosig i huvudet och blir otroligt andfådd när jag cyklar men jag mår verkligen mycket bättre så imorgon ska jag träna har jag tänkt. Skulle va skönt om jag inte var helt värdelös vilket jag varit hittills i år.
Nä nu börjar jag bli lite seg, ska nog ta tillvara på tillfället och försöka somna innan midnatt.
Ännu en helg till ända
I motsats till förra helgen då det var full rulle nonstop så har det varit tvärlugnt för min del den här helgen. Jag mådde väldigt dåligt i fredags, borde ju såklart inte tränat i torsdags. Stackars mina elever sista lektionen då mitt tålamod inte fanns över huvudtaget och jag knappt kunde prata. Jag blev kvar på jobbet till halv fem tror jag och då hann jag verkligen inte med något av det jag ville ha gjort. Tänkte att jag skulle jobbat en del i helgen men det enda jag har gjort är att kikat in på mailen en snabbis och det borde jag nog låtit bli med tanke på hur det kändes efteråt.
Men men, det är bara att ta nya tag och hoppas att jag hinner med lite av det som ska göras imorgon. Jag börjar få lite kläm på mitt schema och jag hoppas innerligt att jag får en chans att sitta lite och planera med mina kollegor innan killarnas träning imorgon.
Jag ska inte träna själv, det bestämde jag igår när jag mådde som sämst, nu mår jag faktiskt ganska bra även om jag är lite hostig då och då. Kjell säger att jag inte ska träna på 1-2 veckor och jag ska därför vila imorgon har jag tänkt. Fast just nu börjar jag ändå tveka lite eftersom halsen mår ganska bra. Bäst att lämna kläderna hemma så jag inte får för mig att vara olydig imorgon.
När jag kom hem i fredags åkte vi till McDonalds och handlade med oss mat hem, jag hade verkligen inte några krafter över till matlagning så det passade mig perfekt. Vi tittade på sagan om ringen, lagom mysigt faktiskt och inte helt oväntat slocknade jag i soffan. Sov säkert tre timmar minst innan Kjell väckte mig och vi förflyttade oss till sängen. Efter lite imdbquiz somnade jag igen och sov säkert sju timmar till. Kjell jobbade dag och jag låg helt orörlig i soffan hela dagen. Det enda jag mäktade med var att lägga patians på paddan. Jag piggnade till lite framåt kvällen och började faktiskt laga mat vid sju strax innan Kjell kom hem. Innan det hade jag inte ätit något alls på dagen och inte varit hungrig alls heller. Idag har jag varit betydligt piggare. Vi har handlat, tvättat och städat en del. Jag avslutade nyss helgen med att se klart Konungens återkomst och festa på en nybakad äppelpaj, efter att real tagit sin första liga seger för i år. Det gick visst inte så bra det där med allt eller inget, än så länge sitter jag som klistrad framför matcherna som streamas. Det är betydligt mycket bättre kvalité dock. Matcherna mot Barcelona har varit hur bra som helst, och ligamatcherna aningen sämre bildkvalité men knappt några störningar och då är det ju lätt värt det :-)
Nästa helg är det Göteborg som gäller, ser fram emot det väldigt mycket faktiskt. Jag såg dock nyss att det verkar som om vi har ett tråkigt spelschema med matcher som vi inte hinner spela om vi går vidare men Björn hade hört av sig till arrangörerna så förhoppningsvis kanske de kan ändra det lite. Skulle va surt att inte få spela alla matcher, inte för att det är säkert att vi tar oss vidare eller så men man vill ju iaf ha chansen att spela...
Nu ska jag se till att krypa till kojs för jag måste vara någorlunda utvilad imorgon.
