Katarina Pettersson

Jag öppnade idag och hade en lugn dag på jobbet kan man ju säga, på min avdelning var det 10 barn istället för 19 så allt för ansträngande dag var det inte. Trots det var jag supertrött när jag kom hem, jag har sovit typ två timmar och det var helt underbart. Nu doftar det mat i hela huset och på nedervåningen verkar det pågå en biljardmatch på största allvar. De skriker nästan lika högt som jag gjorde när domaren dömde bort rauls mål i el clasico. Raul förresten, han blir tydligen också borta resten av säsongen :-( Kanske har han spelat sin sista match i den vita tröjan, det hoppas jag verkligen inte för det kommer inte vara riktigt samma sak utan honom. Jag är så otroligt glad och tacksam över att jag hann se honom live i Madrid. Han gjorde dessutom mål den matchen jag var där så bättre kunde det ju knappast ha blivit. Nä nu ska jag nog gå ner och va social, vi har ju flera gäster i huset.


Åh måste bara skriva att det var underbart kul i torsdags, jag åkte hem med en helt fantastisk känsla från träningen och det brukar inte förekomma så värst ofta om någon skulle undra. Jag fick höra något som jag aldrig hört förut från en tränare eller annan handbollsintresserad människa, något som jag själv aldrig riktigt har tänkt på och som dessutom när jag provade det kändes så fantastiskt bra. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Skratta över att man efter 19 år, eller nått kan lära sig något helt nytt. Gråta för att jag aldrig tänkt eller hört en så självklar och banal sak förut under mina 19 år inom handbollen...

maten är klar :-)

det blir nog inget officiellt. Hade tänkt att det skulle va lite kul att skriva om sommarseriematcherna på hemsidan men orken och lusten har inte riktigt infinnit sig och då tror jag nog att jag struntar i det. Här blir det kanske inte hller något referat direkt men lite tankar för lite måste jag ju ändå skriva av mig.
Det var roligt! Var bara tvungen att börja med det eftersom det var det absolut viktigaste. I söndags trodde jag att vi skulle bli 5 eller 6 utespelare och en mv men en kvart före samlingen i måndags fick jag veta att vi tillochmed skulle ha en avbytare, då kändes det lite bättre. Eftersom vi inte körde fel en enda gång (!) kom vi dit i goood tid så vi satt och skrattade i omklädningsrummet ganska länge innan det var dags för uppvärmning. Humorn var kanske inte på topp men jag hade iaf väldigt roligt vilket var ovanligt (iaf om man tänker tillbaka på handbollsåret som varit) och underbart. Jag hade en ganska positiv känsla inför matchen även om jag absolut inte vågade hoppas på seger, vi var ju trots allt bara 8 och då med två sjuklingar i laget.
Det är svårt att skriva något om matchen tycker jag för jag tycker inte det hände så mycket. Det härliga var att alla kämpade och verkligen ville vinna, tillsammans kändes det som. Vi kändes som ett lag faktiskt och det har vi väl knappt gjort på hela året (inte i a-laget iaf). Vi hade ju precis som vanligt svårt att göra mål, men jag tyckte att vi spelade ett bättre anfallsspel än vi gjort på länge. Vi hade tålamod och spelade enkelt, provade på olika saker och kämpade oss till lägen. Försvaret är jag också nöjd med. Jag tycker verkligen att alla kämpade bakåt och faktiskt hade ganska bra samarbete på det stora hela, visst fick de göra några lite väl enkla mål men vi löste det mesta väldigt bra tycker jag. Tempot var ju inte direkt så högt men jag tycker ändå vi lyckades bra där med. Vi tog det lugnt och ökade vid tillfällen vilket skapade bra lägen. Det som var bäst var att vi tog det lugnt tillsammans och höjde tempot tillsammans, vi tajmade varandra bra och spelade som sagt enkelt. De ledde nästan hela första helvleken men i halvtid stod det 6-6 och då kändes det riktigt bra och vi ledde matchen igenom sen tror jag iaf, vi vann nog med 14-11 eller nått sånt, målsnålt som vanligt :-) Vinsten i sig var iof inte värsta bedriften för jag tycker nog att motståndet var bland det sämsta vi haft det här året men med tanke på förutsättningarna så är jag verkligen nöjd med det. Det var superschysst av Lasse och Filip att följa med och de skötte sig exemplariskt. Det är kul att få tips under matchen som man dessutom känner ger resultat, tack så mycket!
Jag brukar ha för vana att skriva om min egen insats men det tänker jag inte göra nu, det var rakt igenom en laginsats helt enkelt...

Jag ser faktiskt fram emot träningen imorgon och hur ofta brukar jag göra det lixom? Underbart!

Jag har precis beställt kläder från hm, alltid lika spännande och kul :-) Men lite besviken är jag faktiskt för många av de produkter jag valt på förhand var slut. Det har jag nog inte varit med om tidigare, då brukade man bara få dem långt senare men det alternativet verkade inte finnas med alls nu.


Imorgon är det handbollsmatch förresten, känns mer än märkligt. Fast ganska kul också faktiskt, synd bara att vi inte är fler som kan vara med...

Tänk att man kan bli så löjligt glad av något som sker långt borta, som egentligen inte rör mig alls men ändå har så stor påverkan på mitt liv och mitt humör. Igår var det ju match, ingen kalasmatch kanske men tre viktiga poäng plockades och ännu viktigare för mig var att Raul var på planen. Han fick komma in efter dryga kvarten för att Van der Vaart skadade sig, synd eftersom V d V är en av de spelare som jag tycker visat mest kämparglöd under säsongen (särskilt tråkigt att han missar resten av säsongen) men kul eftersom min favorit fick speltid. Blev lite förvånad dock för jag trodde nästan Kaká skulle bli inbytt fast han kanske inte har formen för 75 min riktigt än. Vid ett tillfälle väljer kameramännen eller bildproducenterna, eller vem det nu är som bestämmer, att visa Raul som applåderar och manar fram sitt lag åh jag blir alldeles varm innombords. Där har jag det svart på vitt varför han är den största för mig, han har spelat hur länge som helst, säsong efter säsong, med egoister och med härliga lagkamrater, med bra tränare och med dåliga, med förtroende från allt och alla och raka motsatsen men hans inställning har alltid varit densamma. Hans hjärta har alltid funnits där, han har alltid gjort sitt bästa och försöker ständigt höja lagmoralen och kämparglöden hos sitt lag. Han är den optimala lagkaptenen, punkt slut.
Jag blev så underbart glad när han gjorde mål, han blev nog ännu gladare om man litar på hans kroppsspråk åh då blev jag bara ännu gladare. Förövrigt måste jag också nämna att Guti nog blev närapå lika glad han och det är ju också underbart och visar att hans hjärta också slår för real madrid (och kanske lite extra för raul), lite tråkigare var det kanske att han fick ta sina glädjeskutt helt för sig själv utan en enda spelare att krama men vi väljer att tro att det berodde på att det helt enkelt inte fanns någon i närheten.
Precis efter målet blev min hjälte utbytt, skadad igen. Sprained ankle är det typ stukad fot? Undra hur länge han blir borta? Hoppas han får va med de sista matcherna och hoppas hoppas att han stannar i real ett år till.

"Playing here is always special for me. I got hurt on a play before I scored, but all that matters is that this team remains competitive and is still in the title hunt."

Han sätter alltid laget främst!

Precis efter det blev iaf en Zaragoza spelare utvisad, det kan man väl säga att de hade tjänat ihop, Jag tycker att det var länge sedan jag såg en match med så mycket fula utfall. Flera avsiktligt fula grejer och det stod faktiskt nog nästan bara Zaragoza för, de filmade även mycket men det gjorde ju real också och det gör ju alla lag tyvärr. Eftersom Zaragoza inte hade haft ett enda halvfarligt anfall tidigare kändes det ganska bra även om jag nästan aldrig helt kan koppla av under reals matcher. Men tji fick jag, en vacker pass och dåligt försvarsspel gav Zaragoza 1 mål och helt plötsligt kändes det väldigt väldigt jobbigt.
Kaká fick komma in de sista 15 eller nått sånt, Gago fick då lämna planen efter att ha gjort en helt okej insats med en del bra passar i uppspelen men samtidigt inget märkvärdigt. Kaká fjorde det ritkigt bra även om vissa passar och bollkontakter såg lite slarviga och okontrollerade. Han blev farlig direkt men den duktiga Zaragoza-målvakten räddade ett skott från ganska dålig vinkel. Kaká räddade tre-poängaren med ett kyligt mål framspelad av Ronaldo som btw även passade fram till raul vid 1-0 målet.

Oj vad klockan är mycket nu måste jag ner och hänga tvätten. Tiden går fort när man har roligt...

Vädret är ju helt underbart idag och jag satt en timme ungefär på en halvfärdig balkong (det var att ta i, vet inte ens om det finns några planer på att någonsin bli en balkong, men det fanns två träplankor där iaf) och läste "bågens mästare" av conn iggulden. Det är hans andra bok i serien om Djingis Kahn och var helt okej, inte underbar läsning men ganska intressant. Jag tyckte klart bättre om den första som jag inte riktigt kunde lägga ifrån mig (stäppens krigare). Det var nog likadant när jag läste hans böcker om Julius Caesar har jag för mig. Det är roligast och mest spännande att läsa om de första uppväxtåren som har haft så stor betydelse och format två helt otroligt hänsynslösa ledargestalter. Det är väl också de här åren som det finns minst sanning i, fakta finns det ju om både caesars och Djingis liv men inte särskilt mycket om deras uppväxt antar jag.
Idag har jag varit duktig och deklarerat också, hoppas att det blev rätt. Jag pratade med kundtjänst för någon vecka sedan och fick veta hur jag skulle göra med det som var felaktigt och jag tyckte inte direkt att det var solklart när jag väl satte mig ner med det nu.
Om ett tag ska mamma hämta mig och så ska vi till arninge och titta på utemöbler och allt möjligt. Vi får se om jag kommer hem med massa saker som jag för tillfället inte alls har någon som helst plats för.

Ikväll är det fotboll som gäller. Real Madrid möter Zaragoza och jag har onda föraningar, precis som vanligt. Kul är iaf att raul verkar vara fit for fight igen även om det innebär att han kommer få tillbringa större delen eller hela matchen på bänken så betyder det mycket för mig och jag tror faktiskt att det betyder en hel del för laget också. Även Kaka är tillbaka från ett mycket längre skadeuppehåll och det ska bli intressant om han får någon speltid och om han isf tillför något till laget. Han har ju varit borta ett bra tag nu, vet inte riktigt när han skadade sig men det är ju säkert två månader sen snart. Måste dock erkänna att jag inte har saknat honom särskilt mycket, visserligen kanske vi hade sluppit att se gago på planen under matcherna och det hade väl varit att föredra iaf mot Lyon men men nu är det som det är och jag hoppas för hans och reals skull att han kommer ur skadan betydligt starkare och formtoppande än vad han var tidigare under säsongen. Även Metzelder är tillbaka efter skada vilket väl är lägligt eftersom Albiol är avstängd men jag vet inte om jag känner mig så värst trygg om han nu går in och tar en plats i startelvan, alternativet är ju Arbeloa som hb, Ramos och Garay som mb och marcelo som vb och det inger mig inte någon vidare trygghet heller om jag ska va ärlig. Jag saknar verkligen Pepe, cannavaro lite också för den delen. Tänk cannavaro och pepe som mittbackar och ramos och roberto carlos (för sju år sedan) som ytterbackar, det skulle vart ett försvar att tala om... Jag kommer iaf hålla tummarna för att det blir vinst ikväll, det vore härligt om laget klarar av att avsluta säsongen med huvudet högt.

Den här veckan har precis som alla andra bara flugit förbi men ändå så har jag på något konstigt sätt hunnit längta ganska mycket efter fredagen. Det är ju helt underbart att ha helt lediga helger att se fram emot. Jag har ingen abstinens efter handbollsmatcher än så jag är verkligen glad att helgerna är matchfria. Handbollen har ju förövrigt dragit igång igen och just nu ser det väl inte så vidare ljust ut för vallentunas damer. Iof brukar vi alltid vara väldigt få som tränar när det är försäsong men det känns ju lite extra osäkert eftersom vi inte har någon tränare eller lagledare för tillfället. Jag var hemma hos min kära mor igår och frågade henne om hon vill bli vår lagledare men av någon konstig anledning skrattade hon bara bort det. Jag tror det skulle kunna vara rätt kul för oss båda, visserligen jobbar hon ju en hel del tider som gör att hon inte skulle kunna vara med hela tiden men i övrigt tror jag det skulle kunna passa henne superbra men hon tyckte visst att det var ett skämt.
Jag var hemma hos henne av två större anledningar, den första vara att hon behövde hjälp med att föra över bilder från kameran till datorn. Jag känner faktiskt ingen människa som är så totalt ovetandes om tekniska saker som hon. Hon är supersmart och har lätt för att lära men hon har absolut noll intresse för datorer, mobiltelefoner och andra tekniska saker. Hon har faktiskt en mobiltelefon sedan ett halvår-år tillbaka men jag tror inte hon har ringt på den en enda gång, kanske inte ens tagit emot något samtal (jag har iaf inte ringt henne på den) hon har nog läst några sms (typ två veckor efter att hon fått dom, jag kan tycka att jag är dålig på att läsa mina meddelanden som jag ibland upptäcker en dag efter att jag fått dom) men aldrig skickat något svar. Hon är rolig hon. Fotografier tar hon extremt sällan, det händer nästan bara när hon är ute och reser vilket visserligen har inträffat oftare de senaste fem åren än tidigare under mitt liv. Senast hon var iväg blev hennes enda minneskort till digitalkameran (det är nästan ett under att hon har digitalkamera faktiskt) fullt och snart ska hon och min lillebror åka till grekland så hon ville ha hjälp med att föra över bilder som sagt. Jag är absolut inte något proffs när det gäller datorer och sånt men jag är det verkligen om man jämför med henne. Det är faktiskt väldigt svårt att förklara saker och gå igenom alla stegen så grundläggande att hon hänger med och förstår någorlunda. Hon skrev två sidor långa minnesanteckningar under genomgången som förhoppningsvis kan hjälpa henne att komma ihåg hur man skapar en mapp osv.
Den andra anledningen var att hon lagar världens godaste mat. Det säger väl de flesta om sina mammor kan jag tänka för man tycker ju om det man är van vid för det mesta men jag inbillar mig att hon faktiskt lagar extremt god mat, särskilt hennes brunsås som jag kan sitta och sleva i mig hur länge som helst. Min brunsås blir väl okej och Kjell säger alltid att den är väldigt god men den är inget i jämförelse med mammas.

Det är nu 8 veckor kvar till inflytt ungefär och det känns helt galet. Jag längtar som bara den, samtidigt som det faktiskt börjar bli lite pirrigt på något sätt. Jag har nog svårt att förstå att vi verkligen ska få flytta in i ett eget hus och ju närmare inflytt vi kommer ju verkligare blir det ju. Igår köpte Kjell en grill, jag har bara sett den på nätet men jag tror att vi gjorde ett verkligt fynd, jag hoppas det iaf. Vi har tittat mest på Weber-grillar och var väldigt intresserade av en som kostade nästan 6000 men tyckte att det var lite väl dyrt. Vi har tittat lite på Landman-grillar också som verkar vara lite billigare men ändå rätt schyssta. Den som vi köpte var på tillfällig annons för typ 990 och den kostar egentligen 3600 så förhoppningsvis är den helt okej. Nu behöver vi bara en altan, trädgårdsmöbler och en gräsmatta så är grillfesten så gott som igång.

Vi har tittat en del på gräs och det känns som ett ganska stort projekt men vi har planer på att så gräs i augusti-september ungefär. Jag måste komma ihåg att prata med pappa och se om han kan ta sin lastbil och köpa ett stort lass med matjord, ska man så 800-1000 kvadratmeter med gräs lär det väl gå åt mer än några säckar jord.

Ju mer vi tittar på saker till och runt huset ju mer inser vi att pengarna verkligen kan springa iväg fort. Särskilt om man har en tekniknörd till pojkvän som gärna ska ha det bästa när det gäller hemmabiosystem och nätverkslagring osv. Fast jag är glad att inte jag behöver tänka så mycket på sånt, skulle det vara jag som ordnar allt tekniskt så skulle det nog inte bli i närheten av lika bra och praktiskt. Aja det är ju ändå åtta veckor kvar och jag ska väl sluta drömma och fundera om det och leva i nuet, börjar nog bli dags för middag snart...

Igår slutade jag tidigt, före 3 och då känns helgen så där lite extra lyxigt lång. Igår var jag supertrött när jag kom hem så jag sov i någon timmer och det är ju verkligen helt underbart att göra det tycker jag. Kjell kom hem och var också helt död och tog också en powernap. När vi slutligen gick upp var middagen framdukad, hur lyxigt är inte det?
Idag har vi varit en snabbtur i täby centrum. Kjell klippte sig och jag var snäll nog att följa med som sällskap, sedan var vi förbi huset och kikade in genom fönstrena, de satte nämligen upp köksluckorna i fredags. Nu har vi tagit det lugnt ett tag. Jag, Kjell och Tim satt och spelade i vår säng, jag med datorn i knät och de andra två spelade ngt spel på xboxen. Snart ska vi iväg och fira tims mormor, det ska bli trevligt. Kjells familj är väldigt trevlig och snäll. Den känns så stor och familjär om jag jämför med min egen även fast det inte är så väldigt stor skillnad. Sen ska vi vidare på en gul fest. Helena är ju gulligt överambitiös med sina fester kan jag tycka men det ska bli trevligt att träffa henne. Några kompisar till Kjell från väsby ska följa med och det ska verkligen bli kul att träffa dom, det är få av kjells barndomskompisar som jag har fått chansen att träffa så det ska bli spännande. Hoppas också att anna orkar med en visit hos min kära systeryster.
Det bästa av allt är ju egentligen att vi har hela söndagen sen på oss att slappa vidare innan nästa arbetsvecka börjar. Jag älskar mitt jobb och barnen där och kan ibland komma på mig själv med att längta efter dom under helgerna men samtidigt så är det ju helt underbart att vara ledig också. Jag vet att jag är otroligt lyckligt lottad som trivs så bra med min vardag som jag gör. Börjar dock få lite resfeber, eller jag börjar längta efter solsemester iaf. Lite extra mycket längtar jag till en egyptenresa, kan ju vara en viss persons fel ;-) men det dröjer nog för det är ju lite dyrare med tanke på att jag vill göra så mycket där. Iom husköpet så har jag varit ganska inställd på att inte resa alls i år men det skulle va härligt med en veckas solsemester på någon mysig medelhavsö eller nått. Vi får väl se hur det blir med kroatien, det ser pyttelite ljusare ut för mig ang semester den gällande veckan så kanske kanske kan jag följa med.
Sen så har vi pratat lite löst om att åka med Kjells familj till Thailand nästa år och det vore också väldigt härligt. Tyvärr kan man nog inte göra allt så man får väl prioritera... Måste iaf fundera på allvar kring mina semesterdagar.

Igår var jag på Lovisas studentskiva, det var kul även om jag inte kunde släppa tanken på hur gammal jag kände mig. Jag var ju klart äldst där utöver lärarna. Skönt var det att Kicki var med som faktiskt bara är några timmar yngre än jag. Jag umgås ju en hel del med småttingar (om man endast ser till ålder och jämför med min egen...) och det är ofta jag känner av att jag är äldre men det är ju något speciellt när det är en studentskiva. Dels blir man så extremt påmind om sin egen studenttid och inser hur många år som förflutit sedan dess och dels är det 99,9 % 18-19 åringar på dessa skivor.
Jag tycker att det är lite skrämmande hur många år som passerat sedan jag tog studenten och ibland kan jag längta tillbaka till den tiden då livet på något sätt var så bekymmersfritt och ansvarslöst samtidigt som minsta lilla sak kunde förgöra hela ens egna värld. Kommer dock snabbt på andra tankar och inser hur bra jag mår i nuet och att jag verkligen är nöjd med vart jag är idag. Jag tycker att det låter hemskt att jag är 26 år och att det är 7 år sedan jag tog studenten men när jag sedan tänker efter och inser vad jag har gjort och hunnit med dessa år så känns det faktiskt bara bra. Jag är väldigt nöjd med att jag vet vad jag vill jobba med och att jag har genomgått en högskoleutbildning inom proffessionen. Jag har rest litegrann dessa år och upplevt saker som jag är otroligt tacksam över. Jag har köpt och sålt en lägenhet som jag dels har älskat att bo i men som dessutom också har kunnat ge mig en bra grund för framtiden. Jag har köpt ett hus och är i startgropen för framtiden som känns underbar och ljus. Jag har påbörjat en karriär som känns helt rätt och utvecklats som både människa och pedagog.
Utöver det har jag träffat massa människor som betyder oerhört mycket för mig. Det är inte illa för lilla mig, helt klart storlt och nöjd :-)

är det klart att jag känner en hel del tomhet, det känns som om ligan är slut och det känns som om huvuden kommer ryka på nytt. Jag blev inte i närheten lika bedrövad över denna förlust som när RM åkte ur CL för det betydde så mycket mer för mig, men även nu blev jag ledsen såklart. Mest ledsen för spelarnas skull, jag tycker att de förtjänar ett bättre öde det här året. Resultatmässigt har det verkligen gått dåligt (med realmått mätt) 77p i ligan så här dags är faktiskt inte dåligt...

Matchen då... Jag tycker inte att varken Real eller Barcelona spelar någon direkt bländande fotboll, Barcelona gör det bättre än real, framförallt mer avslappnat. De är kyligare i avsluten och har ett bättre försvar. De vinner rättvist även om jag som är så färgad har svårt att inte tvivla på om Messi tar hjälp av armen vid mottagningen, och Benzema faktiskt lyckas undvika att träffa bollen med armarna då raul sätter bollen i mål, men men det är två för mig tveksamma situationer som jag helt klart kan förstå domsluten i, det känns bara som om det ofta är Barcelona som har turen med sig i dessa lägen för tillfället (de senaste typ 3 åren) men det är väl för att jag är färgad som sagt... Dessutom undrar jag som inte är någon regelexpert över det här med offside, när en spelare är offside men inte rör sig mot bollen och inte får den så släpper man ju det, right? Som dani alves när han är i offsideläge när xavi slår passen men han rör sig bort från läget och messi som inte är i offsideläge springer dit och gör mål. Jag förstår att det inte är offside. Men som tidigare när Ronaldo är i offsideläge och någon slår en pass som en Barcelona-spelare stoppar med handen precis utanför straffområdet, bollen går ju absolut inte fram till ronaldo men då döms det offside, varför? är det för att han troligen hade tagit bollen om den hade gått igenom? Det där med offside är ju lite luddigt och måste vara svårbedömt, kanske inte i det här läget, det kanske är klart offside vad vet jag men det är många gånger jag reagerar på andra liknande situationer och det måste vara svårt som backlinje att veta hur man ska agera, falla eller kliva upp...
Jag tycker att det roligaste med matchen var att se Iker Casillas insats, han har inte riktigt varit sig lik i år tycker jag, även förra året var han lite sämre än hans topp före och under em. Jag hoppas att han kan bli inspirerad och motiverad att fortsätta utvecklas och vilja vara bäst. Dessutom måste jag lägga till att det faktiskt är imponerande att se hur mycket Valdes har vuxit de senaste åren, för 3-4 år sedan tycker jag han var okej som målvakt men ofta gjorde bort sig grovt, nu är han bättre i målet och dessutom riktigt stabil och säker. Avståndet dem emellan är inte lika långt längre...
Jag tycker att Barcelona verkar ha en bättre förmåga än real att kunna avgöra viktiga matcher, vilket jag inte tycker är så konstigt. Dels så har de Messi, han är ju helt otroligt bra, förmodligen den bästa spelaren i världen just nu, och han kan verkligen avgöra matcher helt på egen hand. Men ännu viktigare tror jag så är de inne i en otroligt bra och positiv period (en period på flera år). Det är otroligt höga krav på både Real och Barcelona men iom alla Barcelonas framgångar de senaste åren så blir de nog absolut lättare förlåtna om de missar än titel än vad Real Madrid skulle bli. De BEHÖVER inte titlarna lika extremt mycket som real gör. Och som det är nu klarar inte real spelarna av den pressen, ser det ut som...
Jag är inte så imponerad av Pelligrinis insats igår, direkt när jag såg att arbeloa var vänsterback och att gago började på planen fick jag ont i magen. Att det dessutom var marcelo som var ovanför arbeloa gav mig ingen tröst. Marcelo är bra offensivt tycker jag men han är inte alltid så duktig defensivt och det kändes som om Arbeloa hade behövt mycket hjälp. Jag tycker inte Arbeloa platsar i laget som högerback ens och där är han mycket bättre än som vänsterback. Jag tror att jag hade valt Iker i mål, Marcelo som vb, garay och albiol som mb, ramos som hb, van der vaart, alonso, guti och kanske lass eller granero på mittfältet, eventuellt plocka ner ronaldo på mittfältet och ha Higuain och Raul på topp isf, annars ronaldo och higuain på topp. När Guti väl kom in på planen hände det grejer på en gång men jag förstår för mitt liv inte varför det var marcelo som fick kliva av, mycket hellre arbeloa eller gago om jag fått bestämma, marcelo var ju en av få som verkade riktigt inspirerad i RM. Aja nu var det som det var och det slutade som det slutade. jag skrek som mest när de dömde bort rauls mål för jag hade verkligen unnat honom att göra mål där, jag tror inte att det hade gjort att real hade fått poäng med sig men det hade ju iaf funnits en lite större chans för det.
Som tidigare skrivet kommer nog huvuden rulla tyvärr om man känner den där hemska florentino perez rätt, antar att det inte är hans huvud även om jag hade velat det... Jag vill verkligen att Ramos, Casillas, Raul, Lass, Pepe, Ronaldo, Alonso ska vara kvar, gärna nästan alla andra också. De jag tycker minst om är nog Arbeloa och Gago. Van der Vaart och Kaka, Benzema och Higuain har jag svårt att bestämma mig om. Visst higuain har varit duktig och gjort massa mål men jag tycker att han sett ut att vara i dålig form sen skadan för några månader sedan och jag tycker framförallt att han har gått ner sig sedan han kom vad gäller kämparglöd och attityd, han springer inte på ALLT längre och han känns aningen för självisk för min del (mer än ronaldo helt klart) dessutom tycker jag att han visar missnöje ofta, mot domare men även mot medspelare vilket jag inte tycker om. Van der Vaart har däremot stigit i min kurs, jag tycker att han ofta kämpar otroligt bra och kan göra fantastiska saker med bollen, men han gör så mycket missar också.

Det känns så givet att summera säsongen på något sätt nu så jag får påminna mig om att den faktiskt inte är slut än... hoppas spelarna känner inspiration för matcherna som är kvar och kan avsluta säsongen med lika fint spel som de visat upp många gånger under de matcher som varit. De har faktiskt varit en spelmässigt bättre säsong än på flera år tycker jag för mitt kära Real Madrid.

Sedan jag flyttade har jag tillgång till internet på min älskade dator. Det är ju verkligen mest lathet som har gjort att jag inte har haft det tidigare men oj vad jag märker att jag har saknat det. Det blir lixom inte samma sak att surfa runt med någons annans dator.
Inatt drömde jag inte om Real Madrid, El Clasico eller fotboll så jag vaknade lite mindre obekväm till mods.

Jag har huset helt för mig själv idag vilket inte är särskilt vanligt eftersom både jag och herren i huset och hans "flickvän" samt barn är lediga på helgerna. Skönt är det och känns ganska lyxigt även om det samtidigt har varit väldigt kul att ha en stor härlig och snäll familj under samma tak ett tag nu. Dock så skulle jag mer än gärna byta plats med Tomas just nu, han är nämligen i kokande (förmodar jag) Madrid.

Eftersom jag för ovanlighetens skull har tillgång till bilder ska jag nog sluta skriva och istället visa några bilder...

Den här bilden är tagen 19/12-09 och visar vår tomtplätt

 

Lite mer än en månad senare kom huset i delar... 26/1-10

 

6/2

 

14/2

 

7/3, bilden är tagen på promenad från vårt nuvarande boende

 

3/4, våren gör sig verkligen på allvar påmind när jag är 26 år och 1 dag.

Bilden nedan är från samma dag, alltså för ganska precis en vecka sedan. Nu har det dock redan kommit upp ytterligare ett hus.

 

Nu är det 10 veckor kvar till inflytt, jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtar dit. Fast jag tror faktiskt inte att jag ännu riktigt förstått att vi ska flytta in i ett eget hus, med tomt och allt vad det innebär...

Sitter och har rast ensam i personalrummet och passade då på att surfa runt lite. Tittade på reals hemsida såsom jag brukar men jag märker att det snabbt närmar sig avgörandet för jag har hundratusen fjärilar i magen och mår faktiskt illa av nervositet, redan. I natt drömde jag att matchen precis skulle börja och då förutspådde jag såklart förlust för mitt älskade, vita, vackra lag. Jag förbannade (precis som jag gör i vaket tillstånd) messi, zlatans och hela barcelonas hemska formtopp och var övertygad om att messi kommer göra minst två mål och zlatan likaså. Jag hoppas hoppas verkligen att det inte blir så. Jag vill nog mer än någonsin (i ligaspel) att real ska vinna för jag tycker att real förtjänar det mer än tidigare år. Barcelona har ju dessutom cl att sätta sitt hopp till. Snälla snälla Real Madrid, se till och vinn!!! 

Nu ska jag tillbaka till verkligheten och mina söta små juveler :-)

I min bekantskapskrets under åren har jag känt minst fyra andra som delar samma bemärkelsedag som jag. Den som är mig allra kärast (utom mig själv förstås) är absolut Kicki. Jag vet inte exakt hur gammal jag var när jag träffade henne, mitt minne har aldrig varit i närheten av perfekt men jag vet i ungefär vilket sammanhang det var. Kanske inte så konstigt eftersom det finns en så stark gemensam nämnare för våra uppväxter. Det var iaf i idrottens värld vi träffades. Jag började spela fotboll när jag var 6 år tror jag, och handboll när jag var 7, nästan åtta. Jag minns inte om det var på handbollen eller fotbollen jag träffade kicki först, men jag minns att hon kom dit som nykomling och krossade allt "rutinerat" motstånd. Det första jag kommer ihåg från handbollen var att hon var så jäkla snabb, och från fotbollen minns jag att hon typ var bäst på en gång, kan ju berott på att hon tränat så mycket med hennes brors lag :-) Det som jag alltid respekterat idrottspersonen kicki för mest är hennes kämparglöd. Hon är en vansinnigt dålig förlorare vilket säkert är anledningen till att hon är den vinnaren hon är. När det handlar om privatpersonen kicki så har hon kommit att betyda mer för mig än de flesta andra människorna jag mött. Jag har haft vansinnigt kul tillsammans med henne sedan vi var på någon handbollscup i någon håla och jag slog henne på käften. Där någonstans blev vi mer än bara lagkamrater och det är jag oändligt glad för. Kicki har funnits där för mig genom livets alla delar, motgångar som medgångar och jag har haft lyckan att dela några av mina allra finaste stunder med henne. Jag är glad och stolt över att få dela samma födelsedag som den fantastiska person som Kicki är :-)

Hoppas du får en riktigt bra dag, och hoppas vi hinner ses ikväll :-D

Nu skulle det ju passa bra med lite bilder som visar vår härliga vänskap, men ack jag orkar inte föra över några till denna bildlösa burk :-(