14 dagar kvar
och sen är det sommarlov, hur galet är inte det. Visserligen är det några helgdagar däremellan men ändå. Det är ju dessutom två utflyktsdagar inplanerade, en elevensval dag och annat smått och gott som hör terminsslutet till. När ska jag då hinna med alla andra saker jag vill att eleverna ska kunna? Tycker iof att de hunnit med väldigt mycket, kan massor och har bra potential att lyckas i sin framtida skolgång, skönt det iaf. Idag har jag fått äran att jobba nära en person som står mig nära, skoj. Dessutom ser det ut som om jag kommer få träffa henne en hel del den närmsta tiden. Hur är det möjligt att det som redan kändes sjukt lyxigt kunde bli ännu lyxigare? Kanske borde köpa en trisslott för tur det är något jag har i överflöd. Tack för det!
Efter jobbet blev det femman igen på ip. Både jag och Tinna var sjukt trötta och hade dunkande huvudvärk och en del andra skavanker så vi hade väl inte direkt några förhoppningar på träningspasset men jag är nöjd med att vi gjorde det och tog oss runt. Tiden blev sämre än sist, över en och en halvminut sämre faktiskt och då var förra tiden sämre än den jag hade veckan innan, kul att det går åt rätt håll ;-) Äh, det är lugnt för min del, förhoppningsvis kommer det lite bättre tider framöver.
I tisdags var ju det där frukostmötet med massa nya föräldrar, jag presenterade en typisk skoldag men jag är inte direkt nöjd med presentationen. Kunde gjort bra mycket bättre ifrån mig kan jag tycka men samtidigt känner jag mig inte helt missnöjd. Det funkade... Nu ser jag med förväntan fram emot morgondagen då jag ska få träffa de nya eleverna. Det känns så tråkigt att släppa iväg halva klassen nu redan efter bara en termin men samtidigt ska det bli sjukt kul att få stanna kvar med den andra halvan och få träffa nya elever.
På sista tiden har jag träffat lite tidigare elever och förskolebarn. För några veckor sedan ringde det på dörren och när jag öppnade var det en leende kille där som ville visa mig sin första handbollsmedalj. Det rör mig faktiskt att vara ihågkommen på det sättet. Jag vet ju att alla dem har en särskild plats i mitt hjärta men det betyder ju inte automatiskt att jag existerar för dem nu. De senaste nätterna har jag drömt skumma drömmar där jag ibland varit tillbaka på min gamla arbetsplats och elever och personal ibland har kommit till min nuvarande plats. Jag saknar mina gamla elever helt sjukt mycket just nu även om jag fortfarande är helt hundra procent säker på att jag tog rätt beslut och inte ångrar någonting.
Nu tror jag maten (fläskkotlett i ugn med kokad potatis och brunsås med äppelmos till) börjar bli klar. Såsen har jag ju iof inte börjat med så det ska jag göra nu. Lagom till att magen börjar kurra och göra sig påmind.
Ny vecka
Idag var nog den stressigaste dagen på nya jobbet men med tanke på att nästan alla dagar på förra jobbet var snäppet värre ändå kan jag absolut överleva. Dessutom vet jag att det är tillfälligt den här veckan för att det händer massor just nu men sen kommer det troligtvis lugna ner sig och snart är det ju sommarlov. Läskigt snart faktiskt fast på samma gång härligt snart. Imorgon kommer det nya föräldrar (till de elever jag får i höst) på frukostmöte så jag måste cykla extra tidigt till hobbet och förbereda lite inför det. Något som känns grymt skönt är att jag verkligen har blivit bättre och modigare när det gäller att prata inför folk. De frågade idag om jag kunde informera om skoldagen och så och jag sa ja utan att tveka, visst tycker jag att det är lite jobbigt men för bara några år sedan hade jag nog nästan velat svara nej på den frågan och varit supernervös innan.
Imorgon efter skolan har vi dessutom öppet hus för alla nuvarande föräldrar som ska få fika lite och se vad eleverna har arbetat med. Det som är lite jobbigt är att min fritidskollega som arbetar i klassen är sjuk så jag får nog rodda i det lite mer ensam men det ska nog gå bra det med. Så på torsdag förmiddag kommer även de nya F:n på besök vilket ska bli väldigt spännande och roligt. Men det är alltså fullt upp och en hel del att förbereda inför detta. Visstja, på torsdag eftermiddag ska jag dessutom på kurs vilket jag ser fram emot grymt mycket, ska bli sjukt kul men det tar ju också sin tid. (Oups kom på nu att jag kanske inte kan träna med killarna då :-( )
Det som är lite roligt den här veckan är att jag ska få bli kollega med tinna igen. Hon ska jobba hos oss på onsdag och torsdag, inte i min klass men på min avdelning så jag kommer säkert skymta henne i korridoren nån gång :-)
Tomhet
Så var det över. Just nu känner jag mig mest tom. Under matchen upplevde jag spänning, glädje, ilska, frustration och sorg. Så nära men ändå inte den här gången heller. Är besviken på mourinho. Saknade pepe hur mycket som helst och såklart även casillas även om jag tycker lopez gör en helt okej match. Tycker Essien aldrig skulle varit på planen men kan inte för något i världen förstå varför han fick vara kvar matchen ut. Är besviken och irriterad på domaren men framförallt ledsen för att spelare väljer att spela så osportsligt och filma så extremt mycket.
Det är mycket på den här resan som inte riktigt gick som vi hade hoppats men jag är glad över att jag åkte hit. Det är en häftig upplevelse även om man är ledsen och besviken över resultatet och jag hade definitivt inte velat gå miste om allt nu hade gått som man hoppats. Dessutom har jag ju haft underbara reskamrater.
Hur svårt kan det va
jag är verkligen en tidsoptimist. Jag skulle gå och lägga mig tio, absolut senast elva och nu är klockan snart tolv. Tycker ändå att jag börjar bli klar med packningen i stort. Kom nyss på att det kan va bra att veta om jag har pengar på kortet när jag åker så var tvungen att kolla det lite snabbt.
Det känns lite overkligt att vi ska åka iväg. Eftersom jag verkligen jobbar till allra sista sekund så känns det fortfarande avlägset trots att planet går om sexton timmar.
Åhh vad jag längtar :-)
Det känns lite overkligt att vi ska åka iväg. Eftersom jag verkligen jobbar till allra sista sekund så känns det fortfarande avlägset trots att planet går om sexton timmar.
Åhh vad jag längtar :-)
Snart dags att packa
Åh vad jag är glad över att mina underbara vänner är här igen. Jag har haft ynnesten att träffa någon av dem varje dag sen de kom hem. Höjdpunkten var ju igår när jag fick träffa alla tre och dessutom äta massa god mat och onyttigt på det.
Eftersom vi hade match, som vi förlorade med en boll, snacka om jämna matcher. en vinst med ett, en oavgjord och en förlust med ett, blev det en sen middag. Eftersom jag firade att de var välbehållna och nära mig igen så blev det en hel del onyttigt, tyvärr tog inte allt slut utan det finns lite godis kvar, tre singoallakakor och en del kladdkaka och grädde med. För tillfället sitter jag med allt inom syn och lukthåll och har inte varit så här frestad att bryta mitt löfte till mig själv på hela tiden men det ska jag verkligen inte. Borde dock äta något för jag har ju varit igång hela dagen och inte ätit särskilt mycket. Jag blev lite sen idag men tog faktiskt cykeln ändå. Var på jobbet strax före åtta och det bar direkt av till en bondgård. Det var en mysig och härlig dag där, vi hade ju verkligen tur med vädret. Till lunch blev det en liten förpackning med fruktyoughurt, vad kan det va i en sån, 125 g kanske och två mackor och ett äpple. Sen full rulle tillbaka till skolan för sista lektionen och sedan stressa vidare till Karby för ett möte med mitt nätverk på jobbet. Där hade jag nästan räknat med att få en stor smörgås som vid tidigare tillfällen men istället bjöds det på lite frukt. Så jag åt ett äpple till och fyra vindruvor. Sen fick jag skjuts tillbaka till jobbet, bytte om och hoppade upp på cykeln när klockan var strax efter fem. Till centrum där vi köpte matchbiljetter :-) kan inte riktigt förstå att vi åker imorgon! Sen snabbt upp till ip där tinna fått vänta ett tag. Vi sprang femman och även om det gick typ en minut långsammare än sist så är jag nöjd för jag var inte helt slut hela tiden och vi gick inte i mördarbacken. Dessutom fick jag se tre av mina gamla elever och det var ju helt underbart även om det gjorde ont i hjärtat av saknad.
Cykel hem och nu sitter jag här i soffan och är lite förundrad över att jag inte är hungrig med tanke på att det jag ätit på hela dagen är typ det jag normalt skulle kunnat äta till frukost om jag nu skulle få för mig att göra det. Men jag är grymt sugen på det som står framför mig och jag ska väl snart gå och laga något att äta.
Har en del att göra ikväll och en del som jag måste hinna med imorgon på jobbet innan jag slutar. Jag inser att jag helt enkelt måste cykla extra tidigt till jobbet imorgon men det ska jag väl överleva.
Jag måste packa klart ikväll innan jag går och lägger mig för imorgon kommer jag ha tillräckligt att tänka på. insåg nyss att jag tvättade håret igår och därför inte bör göra det idag men helst inte vill behöva göra det i Spanien så funderar på om jag inte ska göra det ändå nu. Varför tänkte jag inte på det igår och struntade i att tvätta det då förbannar jag mig själv. Det är så mycket jag borde hinna med och klockan går så oförskämt fort just nu känner jag. Därför borde steg ett vara att sluta blogga och göra något av alla saker jag måste göra.
Det får helt enkelt bli så insåg jag nu när jag kom på att datorn som jag hade itunes på och brukar använda för att få över ljudböckerna till mobilen inte är i funktion för tillfället och jag helst vill föra över minst en ljudbok ifall den jag lyssnar på just nu skulle ta slut.
Hoppas hoppas hoppas att helgen blir toppen. Mycket beror ju på resultatet men jag börjar äntligen få en dålig känsla inför matchen så nu tror jag inte jag kommer behöva bli besviken. De kommer ju såklart förlora vilket kommer vara tråkigt men då vet jag iaf att det bara blir en bonus om något annat skulle inträffa.
Eftersom vi hade match, som vi förlorade med en boll, snacka om jämna matcher. en vinst med ett, en oavgjord och en förlust med ett, blev det en sen middag. Eftersom jag firade att de var välbehållna och nära mig igen så blev det en hel del onyttigt, tyvärr tog inte allt slut utan det finns lite godis kvar, tre singoallakakor och en del kladdkaka och grädde med. För tillfället sitter jag med allt inom syn och lukthåll och har inte varit så här frestad att bryta mitt löfte till mig själv på hela tiden men det ska jag verkligen inte. Borde dock äta något för jag har ju varit igång hela dagen och inte ätit särskilt mycket. Jag blev lite sen idag men tog faktiskt cykeln ändå. Var på jobbet strax före åtta och det bar direkt av till en bondgård. Det var en mysig och härlig dag där, vi hade ju verkligen tur med vädret. Till lunch blev det en liten förpackning med fruktyoughurt, vad kan det va i en sån, 125 g kanske och två mackor och ett äpple. Sen full rulle tillbaka till skolan för sista lektionen och sedan stressa vidare till Karby för ett möte med mitt nätverk på jobbet. Där hade jag nästan räknat med att få en stor smörgås som vid tidigare tillfällen men istället bjöds det på lite frukt. Så jag åt ett äpple till och fyra vindruvor. Sen fick jag skjuts tillbaka till jobbet, bytte om och hoppade upp på cykeln när klockan var strax efter fem. Till centrum där vi köpte matchbiljetter :-) kan inte riktigt förstå att vi åker imorgon! Sen snabbt upp till ip där tinna fått vänta ett tag. Vi sprang femman och även om det gick typ en minut långsammare än sist så är jag nöjd för jag var inte helt slut hela tiden och vi gick inte i mördarbacken. Dessutom fick jag se tre av mina gamla elever och det var ju helt underbart även om det gjorde ont i hjärtat av saknad.
Cykel hem och nu sitter jag här i soffan och är lite förundrad över att jag inte är hungrig med tanke på att det jag ätit på hela dagen är typ det jag normalt skulle kunnat äta till frukost om jag nu skulle få för mig att göra det. Men jag är grymt sugen på det som står framför mig och jag ska väl snart gå och laga något att äta.
Har en del att göra ikväll och en del som jag måste hinna med imorgon på jobbet innan jag slutar. Jag inser att jag helt enkelt måste cykla extra tidigt till jobbet imorgon men det ska jag väl överleva.
Jag måste packa klart ikväll innan jag går och lägger mig för imorgon kommer jag ha tillräckligt att tänka på. insåg nyss att jag tvättade håret igår och därför inte bör göra det idag men helst inte vill behöva göra det i Spanien så funderar på om jag inte ska göra det ändå nu. Varför tänkte jag inte på det igår och struntade i att tvätta det då förbannar jag mig själv. Det är så mycket jag borde hinna med och klockan går så oförskämt fort just nu känner jag. Därför borde steg ett vara att sluta blogga och göra något av alla saker jag måste göra.
Det får helt enkelt bli så insåg jag nu när jag kom på att datorn som jag hade itunes på och brukar använda för att få över ljudböckerna till mobilen inte är i funktion för tillfället och jag helst vill föra över minst en ljudbok ifall den jag lyssnar på just nu skulle ta slut.
Hoppas hoppas hoppas att helgen blir toppen. Mycket beror ju på resultatet men jag börjar äntligen få en dålig känsla inför matchen så nu tror jag inte jag kommer behöva bli besviken. De kommer ju såklart förlora vilket kommer vara tråkigt men då vet jag iaf att det bara blir en bonus om något annat skulle inträffa.
fotfarande helg
Den här helgen har ju varit ovanligt lång men den har faktiskt känts väldigt lång också, vilket är skönt för jag njuter av ledigheten, vädret och lugnet. Att den känns lite extra lång beror nog på att jag längtar till veckan som kommer så mycket.
I onsdags blev det ingen ostsås som tanken var istället blev det en spontan grillning med Magnus, Jennifer och ursöta Ellie. Vi har fortfarande inte tagit fram utemöblerna. Altanen och förstukvisten är riktigt smutsiga och skulle må bra av en ordentlig tvätt och kanske även en ny oljning men eftersom tanken är att vi ska få ordning på både tomten och uppfarten känns det som om det skulle vara lite onödigt att skrubba nu för då lär man bara behöva göra om det igen sen. Jag vet inte riktigt när vi får hjälp men jag hoppas att det blir snart, mitten på maj är det sagt. Skulle va sjukt skönt att ha det klart iaf, just nu går vi mest och väntar på det. Eller så använder jag det som ursäkt för att slippa tvätta fönster och tvätta altanen mm.
Igår var jag i centrum och på några ärenden. Jag gick förbi Fotobutiken och fick en glad överraskning. Mitt objektiv hade kommit. Jag har fotat lite med det, dock bara här i vardagsrummet och inte speciellt många bilder än så länge men hittills är jag väldigt nöjd. Tur att VR-funktionen finns för när jag zoomar max märker jag verkligen av hur darrhänt man är. Det ska bli sjukt kul att få prova på att ta bilder på fredag :-)
Långhelg
Den här våren tycker jag har känts ovanligt röd. Nu är det långhelg som väntar och jag tycker att det precis var påsklov och innan det sportlov. Det är inte klokt vad lyxigt det känns. Jag hoppas att vädret dagarna framöver trotsar prognosen en aning till det bättre. Igår och idag har det ju känts som sommar och då är det ju inte länge sedan man fick skrapa rutan jämnt och ständigt. Det är så härligt att se hur allt och alla får härlig ny energi av solen. Vi är ofta ute första lektionen på onsdagarna, iaf minst en gång i månaden då vi även tar en månadsbild och tittar närmare på naturen och försöker hitta likheter och skillnader från gång till gång för att följa och få förståelse för naturens årstidsväxlingar. Idag var det ju perfekt att vara ute för det är massa små knoppar överallt och insekter och myror som kryllar fram på stigarna. Det händer så mycket på bara några dagar när det väl sätter fart.
Igår började vi öva på våra två sånger till avslutningen och jag kan säga att sommarkänslan är rätt total för tillfället.
Igår spelade vi match mot AIK. kan knappt minnas att jag någonsin mött dem tidigare i handbollssammanhang. Tydligen spelade vi träningsmatch mot dem i höstas men den var inte jag med på av någon anledning. Jag kan väl inte påstå att vi spelade särskilt bra igår men tack vare att alla kämpade på bra så lyckades vi vinna ändå om än med minsta möjliga marginal. Kicki och Sina tycker jag var matchvinnarna och själv är jag inte direkt nöjd med min egen insats. Inte heller riktigt missnöjd även om det är en hel del saker som jag blev irriterad på mig själv över under matchens gång. En sak är jag nöjd med och det var ett avslut i andra utifrån. Jag hade en ovanligt sur och gnällig motståndare emot mig och varje gång jag kom fram satte hon två raka armar i bröstet eller ansiktet på mig och gav mer än gärna en härlig efterknuff också. Några gånger i första hängde hon på mig bakifrån men fick som mest en varning, iaf när jag var inblandad. i andra märkte jag att hon blev mer och mer defensiv på mig och jag tänkte föreslå att Erik skulle sätta in någon annan på henne eftersom hennes försvarsstil inte passade min anfallsstil. Men jag gjorde inte det och bestämde mig istället för att anpassa mig och gick upp på skott, lyckligtvis satt den också vilket såklart gjorde att det kändes ännu bättre. I övrigt tycker jag att jag gjorde det okej, en hel del saker som jag borde gjort annorlunda men inga supermissar. Det är ju underbart att vinna och när matchen har varit helt jämn och även lite fördel till dem blir ju segerns sötma ännu ljuvligare. Att det dessutom var ett lag som konstant gnällde och skrek på domaren och filmade gjorde vinsten ännu viktigare faktiskt. Jag hatar att förlora men tål typ inte att förlora mot såna lag. De var inte riktigt lika dryga som skogås men inte så himla långt ifrån. Dock måste jag erkänna att jag nästan blev förvånad efteråt för de avslutade det hela bra genom att tacka ordentligt för matchen, då var det helt plötsligt ett annat och trevligare lag och det är ju kanske inte det lättaste när man precis förlorat med ett mål, starkt.
Nä nu ska jag hoppa in i duschen eftersom jag körde fyrtio minuter på crosstrainern innan jag började surfa. Färdigjobbad och tränad före fem känns inte helt fel måste jag säga. jag har faktiskt varit sjukt duktig, tycker jag själv, de senaste dagarna och hållit mig strax under det tillåtna kaloriintaget per dag (kan tänka mig att det skiter sig idag när jag ska äta min supergoda ostsås och måste äta popcorn eftersom real spelar, jag vill ju inte ha en förlust på mitt ansvar liksom, så idag blir det väl ungefär det dubbla kaloriintaget mot vad min app säger att jag får äta) och förra veckan tränade jag faktiskt alla sju dagar. På söndagen kände jag mig ganska omotiverad och seg och tyckte också att jag hade all rätt i världen att inte träna med tanke på att jag gjort det alla andra dagarna den veckan, men rätt vad det var fick jag en impuls att ge mig ut på årets första runda i skogen. Jag tänkte först bara köra 2,6:an som mjukstart men ändrade mig till att ta mig runt femman med tillåtelse att gå om det skulle bli jobbigt, vilket det blev i mördarbacken. Jag sprang på liknande tider som förra sommaren så hade jag haft ork och kraft i backen hade jag nog fått en tid som jag kunde varit riktigt nöjd med. Nu vart den helt okej. Jag tycker nog ändå att det var över förväntan men ibland var det verkligen riktigt plågsamt så att jag var mm från att stanna. Det var väldigt härligt på två sätt, dels kändes det riktigt somrigt eftersom jag sprang i shorts och t-shirt och det var varmt samt att det kändes så bra att ha det gjort såklart som alltid när man sprungit.
Nää in i duschen var det ju!
Igår började vi öva på våra två sånger till avslutningen och jag kan säga att sommarkänslan är rätt total för tillfället.
Igår spelade vi match mot AIK. kan knappt minnas att jag någonsin mött dem tidigare i handbollssammanhang. Tydligen spelade vi träningsmatch mot dem i höstas men den var inte jag med på av någon anledning. Jag kan väl inte påstå att vi spelade särskilt bra igår men tack vare att alla kämpade på bra så lyckades vi vinna ändå om än med minsta möjliga marginal. Kicki och Sina tycker jag var matchvinnarna och själv är jag inte direkt nöjd med min egen insats. Inte heller riktigt missnöjd även om det är en hel del saker som jag blev irriterad på mig själv över under matchens gång. En sak är jag nöjd med och det var ett avslut i andra utifrån. Jag hade en ovanligt sur och gnällig motståndare emot mig och varje gång jag kom fram satte hon två raka armar i bröstet eller ansiktet på mig och gav mer än gärna en härlig efterknuff också. Några gånger i första hängde hon på mig bakifrån men fick som mest en varning, iaf när jag var inblandad. i andra märkte jag att hon blev mer och mer defensiv på mig och jag tänkte föreslå att Erik skulle sätta in någon annan på henne eftersom hennes försvarsstil inte passade min anfallsstil. Men jag gjorde inte det och bestämde mig istället för att anpassa mig och gick upp på skott, lyckligtvis satt den också vilket såklart gjorde att det kändes ännu bättre. I övrigt tycker jag att jag gjorde det okej, en hel del saker som jag borde gjort annorlunda men inga supermissar. Det är ju underbart att vinna och när matchen har varit helt jämn och även lite fördel till dem blir ju segerns sötma ännu ljuvligare. Att det dessutom var ett lag som konstant gnällde och skrek på domaren och filmade gjorde vinsten ännu viktigare faktiskt. Jag hatar att förlora men tål typ inte att förlora mot såna lag. De var inte riktigt lika dryga som skogås men inte så himla långt ifrån. Dock måste jag erkänna att jag nästan blev förvånad efteråt för de avslutade det hela bra genom att tacka ordentligt för matchen, då var det helt plötsligt ett annat och trevligare lag och det är ju kanske inte det lättaste när man precis förlorat med ett mål, starkt.
Nä nu ska jag hoppa in i duschen eftersom jag körde fyrtio minuter på crosstrainern innan jag började surfa. Färdigjobbad och tränad före fem känns inte helt fel måste jag säga. jag har faktiskt varit sjukt duktig, tycker jag själv, de senaste dagarna och hållit mig strax under det tillåtna kaloriintaget per dag (kan tänka mig att det skiter sig idag när jag ska äta min supergoda ostsås och måste äta popcorn eftersom real spelar, jag vill ju inte ha en förlust på mitt ansvar liksom, så idag blir det väl ungefär det dubbla kaloriintaget mot vad min app säger att jag får äta) och förra veckan tränade jag faktiskt alla sju dagar. På söndagen kände jag mig ganska omotiverad och seg och tyckte också att jag hade all rätt i världen att inte träna med tanke på att jag gjort det alla andra dagarna den veckan, men rätt vad det var fick jag en impuls att ge mig ut på årets första runda i skogen. Jag tänkte först bara köra 2,6:an som mjukstart men ändrade mig till att ta mig runt femman med tillåtelse att gå om det skulle bli jobbigt, vilket det blev i mördarbacken. Jag sprang på liknande tider som förra sommaren så hade jag haft ork och kraft i backen hade jag nog fått en tid som jag kunde varit riktigt nöjd med. Nu vart den helt okej. Jag tycker nog ändå att det var över förväntan men ibland var det verkligen riktigt plågsamt så att jag var mm från att stanna. Det var väldigt härligt på två sätt, dels kändes det riktigt somrigt eftersom jag sprang i shorts och t-shirt och det var varmt samt att det kändes så bra att ha det gjort såklart som alltid när man sprungit.
Nää in i duschen var det ju!
madridresan
närmar sig med stormsteg. Biljettpriserna verkar ha sjunkit en del och frågan är om man ska ha is i magen och vänta ett tag till, verkar ju ändå finnas rätt gott om biljetter. Kanske borde man egentligen vänta och köpa på plats men man vill ju inte riskera att inte få några alls. Tittade nyss på hotell också vilket gör att resan börjar kännas mer och mer verklig.
Dagen bjuder på strålande väder även om det blåser en del och jag kan inte bestämma vad jag ska sysselsätta mig med. Borde fortsätta ta tag i tvätten. Igår blev det vittvätt och handdukar och några lakan. Dock så lämnade jag det jobbigaste till idag, att ta rätt på den torra tvätten. Får väl lyssna vidare på Kallocain av Karin Boye under tiden så borde det inte bli så jobbigt och tråkigt.
Igår åt jag middag hos mamma, skyndade hem till matchen som real skönt nog vann. Jag saknade dock mina favoriter på planen. Hockeyn var på i bakgrunden och även Sverige lyckades spela upp sig och vinna :-) Sista perioden fick jag dock lyssna på i bilen för jag skjutsade in Kjell och Jocke till stan. Jag misstänkte att de inte skulle bli så värst långrandiga för båda var väldigt trötta och sega efter dagens klättring så jag svängde runt hörnet och fickparkerade. Ville att Kjell skulle tro att jag åkte hem så inte han skulle bli stressad av att jag satt och väntade. I bilen tog jag det lugnt och läste, samma sak som jag hade gjort om jag åkt hem alltså men nu slapp jag lite mer än en timmes onödig körning och miljöförstöring. Dessutom vet jag inte riktigt om jag hade lyckats hitta ut på egen hand för vi hade snurrat runt i innerstan lite eftersom vi först hade åkt och lämnat av en sak hos Jocke och jag är inte direkt känd för att hitta i stan eller ha ett särskilt bra lokalsinne. Knappt två timmar senare ringde Kjell och då blev jag verkligen nöjd med mitt beslut, hade ju varit väldigt onödigt att åka hem emellan, skönt för dem också som fick vänta två minuter på taxi kajan istället för minst fyrtio minuter (och det hade ju varit i bästa fall). Det är ju lättare att hitta hem än att hitta bort om man säger så... Så igår övade jag på att göra usvängar och fickparkera.
Idag har jag bara tagit det lugnt hittills. För tillfället sitter jag och är ovanligt sugen på att äta, typ allt och massa onyttigt, jag tycker inte att det har varit så värst jobbigt att låta bli hittills men just nu är det faktiskt lite jobbigt. Jag har laddat ner en app som heter shape up lite för skojs skull tänkte jag bokföra vad jag äter och tränar och så, vilket jag är glad över att jag gjorde men samtidigt var det ganska deprimerande att se. Jag har aldrig i hela mitt liv försökt gå ner i vikt eller brytt mig om att räkna kalorier eller liknande. Det är klart att jag har tänkt att det skulle vara bra att tappa några kilo, gärna rakt av från midjan och jag har ju ibland tänkt att jag ska äta och leva lite hälsosammare än vad jag vanligtvis gör vilket inte alls är detsamma som att försöka gå ner i vikt. Jag har tänkt att det är konstigt att jag inte är betydligt mycket tjockare än vad jag är med tanke på hur lite jag engagerat mig och hur mycket jag äter, jag kan äta osannolika mängder och dessutom äter jag ofta väldigt onyttigt. Jag är en riktig godisråtta som tyvärr inte har några begränsningar utan nästan kan stoppa i mig hur mycket som helst av vad som helts utan att bli illamående som många andra verkar bli efter ett tag. Nu när jag tycker att jag har ätit sjukt lite om dagarna och väldigt nyttigt i jämförelse med hur jag ätit tidigare så visar appen ändå att jag äter för mycket så jag blir ännu mer faschinerad över att jag inte väger över 100 kg faktiskt. Så det blir jag väl glad över och samtidigt blir jag lite deprimerad över hur lite och nyttigt jag måste äta för att jag ska kunna minska i vikt, alternativt träna sjukt mycket hårdare och oftare. Det är ju en sak att behålla sin vikt men en helt annan att minska verkar det som. Jag är nog kanske en person som lyckligtvis inte går upp så lätt i vikt och kanske betyder också det att jag inte har så lätt att gå ner heller. Nu har jag kört fyra veckor med minst fem träningar i veckan plus två cykelturer till och från jobbet i veckan samtidigt som jag inte ätit något godis alls, inget chips, ingen pizza eller mcdonaldsmat, ingen saft eller läsk, vanlig mat alltså och typ tre bullar och tre kakor en liten tårtbit och en del popcorn. Jag hade nog ändå hoppats på något resultat, nu kan jag ju inte väga mig och vet faktiskt inte om jag skulle kunnat minska något enstaka kilo utan att jag märkt det men jag har mätt midjan och tycker inte att det är någon skillnad, kläderna känns inte roligare att sätta på sig heller så jag tror inte det märks av. Vilket inte är så konstigt om man ska se till min app, men jag tycker att det är lite konstigt eftersom det ändå är ganska stor skillnad på vad jag gör. Innan tränade jag max två gånger i veckan och cyklade inte alls samtidigt som jag åt massa godis, läsk, äppelpajer och vad som helst kort sagt. Med det sagt tycker jag inte att allt det här varit i onödan, för jag tror ändå att jag snarare går åt rätt håll även om det typ är 100 gram i veckan än att gå upp 100 gram i veckan. Hade jag inte kört på så här de här veckorna kanske jag snart inte skulle kunna knäppa byxorna istället. Och framförallt så känner jag mig ganska duktig och hälsosam till skillnad från förrut. Det tråkiga är att jag inte kommer vilja fortsätta riktigt så här för alltid vilket egentligen skulle behövas. Jag vill träna nästan så här pass. Kanske några pass färre men lite tuffare. Men jag vill kunna äta lite mer onyttigt.
Det som faktiskt varit rätt bra att se är att även det man tänker inte spelar någon roll faktiskt gör det. Jag dricker ganska mycket mjölk och har inte alls haft en tanke på att det skulle vara så mycket kalorier. Det är klart att jag har förstått att det är mer kalorier än vatten men att det är så stor skillnad hade jag inte varit i närheten av att gissa. Jag har bokfört i appen vad jag ätit och druckit den här veckan och faktiskt var mjölkdrickandet för var dag typ en tredjedel av de kalorier jag borde få i mig på en hel dag. Jag kommer fortsätta dricka mjölk för jag tycker om det och det finns ju faktiskt en hel del nyttiga saker i också, men jag kommer helt klart dra ner på det. Kanske bara dricka på jobbet och vid enstaka tillfällen hemma.
Mamma pratade om en ny diet som hon hade hört mycket bra resultat från och som hon direkt tänkte skulle passa mig perfekt. Dieten består (kanske precis som alla andra? jag har som sagt aldrig brytt mig om sånt här) av två delar, en del där man försöker gå ner i vikt och en där man sedan ska behålla sin vikt. När man ska gå ner i vikt får man äta vad man vill i fem dagar och fasta helt och hållet i två dagar under en vecka, de två dagarna ska vara utspridda. När man sedan ska behålla vikten ska man istället fasta en dag. Det kanske inte är helt fel att någon gång i framtiden prova på detta. Jag har ju som jag skrivit inte riktigt några begränsningar utan kan trycka i mig precis hur mycket som helst men jag är faktiskt inte heller den som går under om jag missar några mål mat. Jag äter ju exempelvis nästan aldrig frukost och brukar inte må speciellt dåligt eller vara superhungrig för det. För några år sedna sa jag på fullaste allvar att jag aldrig varit hungrig och det stämde faktiskt men de senare åren har jag faktiskt varit det ganska ofta. Redan som liten bebis märkte mamma att jag aldrig skrek eller på något annat sätt visade att jag ville ha mat men matade hon mig kunde jag äta och äta och äta hur länge som helst. Nu har jag fått lite rutin på mitt ätande och brukar faktiskt vara väldigt hungrig ibland men om jag skulle vänja mig vid någon fastdag tror jag inte att det är så omöjligt att min kropp skulle klara det rätt bra. Men riktigt så motiverad är jag inte i dagsläget att gå ner i vikt. Jag kommer fortsätta köra på veckorna fram till sommarlovet som jag gjort hittills. Eller med samma krav som jag haft under tidigare veckor, jag har ju tränat mer än minimum och ätit mindre onyttigt än vad jag har fått och det vet jag inte om jag kommer fortsätta med men jag kommer fortsätta med det planen var från början iaf.
Härlig vår
Äntligen känns det som att våren är här på allvar. Det har turligt nog varit ganska bra väder de dagar jag varit ledig och jag passar på att njuta lite i solen. I fredags när jag cyklade hem kryllade det av härliga färgklickar på marken. Det är vitsippor, tussilago och massa såna där blåa blommor som växer i många trädgårdar längs nästan hela vägen hem och det gör att man blir på bättre humör faktiskt, i kombination med den härliga solen. Igår skyndade jag mig hem från jobbet så jag faktiskt hann med en liten stund på crosstrainern innan jag drog med Kjell ut på dejt. Det blev middag och sedan hockeymatch, romantiskt värre :-) Synd bara att Sverige inte riktigt lyckades prestera men jag hade iaf en väldigt härlig fredag. Måste också berömma schweiz publik. De var glada och positiva redan innan matchen (inte så konstigt att de var det under och efteråt) Många var utklädda på fantasifulla sätt och de lät säkert sammanlagt mer än svenskarna eftersom de sällan tystnade. Skönt att Sverige tog lärdom av sina missar från förra vm:et och såg till att det blev en bättre publikfest nu. Igår var det ju premiären så kanske var det lite därför det var slutsålt + att schweiz hade en stor klack men ändå. Iof kanske jag har på hockeyn också i bakgrunden, jag kan ändå inte se på fotbollen på tv:n för igår bestämde sig vår kära htpc för att gå sönder. Vi använder den ju i stort sett dygnet runt och har haft den i typ tre år tror jag så det kanske inte är så konstigt att den tröttnat, dessutom har den stått på golvet hela tiden och har väl därför blivit extra utsatt för damm och sånt. Kjell har börjat plockat isär den men är inte helt säker på var felet sitter. Tyvärr lutar det väl åt moderkortet vilket såklart är det mest komplicerade eftersom alla andra produkter är utvalda att passa just det moderkortet som såklart har slutat säljas vid det här laget. Men men, vi har ju två andra datorer och en iPad så det ska väl inte vara något problem att överleva ett tag utan den. Jag kanske får något vettigare gjort än att kolla på massa filmer veckorna framöver ;-)
Det var sjukt skönt med en ledig dag mitt i veckan tycker jag även om man ibland blev lite förvirrad och knappt visste vilken dag det var. Nästa vecka blir nog väldigt härlig den med eftersom det blir långledigt till helgen. Då ska jag passa på att träffa Karin, kanske hjälpa henne att flytta och annars bara njuta av hennes härliga sällskap. Efter det kommer mina favoriter hem och det ska bli galet kul att få träffa dem och få höra ännu mer om deras resa. Även den veckan blir lite kortare eftersom vi åker till spanien på torsdagen, åhhh vad jag längtar! Sen är det mindre än en månad kvar till skolavslutningen och efter det några arbetsdagar till och sen åker vi. Jag kan inte direkt klaga på mitt liv just nu! Mitt i allt det här ska jag ju även få en tomt och uppfart, kan det bli så mycket bättre egentligen? Och bara för att konstatera att det faktiskt kan det så är jag typ ledig en månad till efter att vi kommer hem och ska tillbringa den månaden i vårt underbara hus och med att klippa gräsmattan :-), plus att jag ska få se mitt älskade madrid en gång till :-) Trallalala vad jag har det bra :-) Jag är sjukt tacksam och glad över det och försöker att verkligen uppskatta det till fullo för jag vet att livet är ömtåligt och oförutbestämt vilket gör att allt kan förändras på en sekund i stort sett. Så jag njuter och hoppas att universum fortsätter att vara lika god som den varit mot mig även i fortsättningen. Så god får den gärna vara mot alla mina nära och kära och resten av världen också för den delen.
Till något helt annat...
Det diskuteras ju hej vilt angående realspelares flyttar till andra klubbar och kanske framförallt en viss tränares eventuella flytt. Jag tycker verkligen om Mourinho och skulle på sätt och vis gärna se att han stannar kvar i real, men det här året har han gjort och sagt vissa saker som fått mig att iaf frågasätta om det verkligen är det jag vill. Främst har det med Casillas att göra, det känns ju som om han av någon anledning inte tycker att casillas är i närheten av så bra som jag tycker. Jag är fullt medveten om att det är han som är en av världens bästa tränare och jag aldrig varit fotbollstränare, och det är klart att jag förstår att han ser Casillas in action varje dag till skillnad från mig och faktiskt på riktigt känner honom (även om jag ibland tror att jag också gör det) och resten av laget och kan känna av hur laget påverkas på riktigt av olika personer. Sen så finns det säkert tusen lika tunga argument till som talar för att han har bättre koll än jag när det gäller Casillas form och vem som bör stå i mål. Men jag kan ju ändå inte låta bli att känna att det är jag som har rätt och han som har fel. På reals hemsida fanns det en intervju med mister mou där han främst fick svara på frågor om han kommer lämna eller inte. jag tycker han svarar väldigt bra på alla de frågorna men i slutet läste jag något som ändå fick mig att nästan hoppas att han går och det var att han ångrar att han inte kämpade mer för att få dit lopez efter första säsongen än vad han gjorde. När han säger så får jag helt klart känslan av att casillas inte kommer få spela en match till så länge mourinho är deras tränare och ska jag välja mellan dem två är mitt val välsigt enkelt! Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag har fel och att casillas får stå redan ikväll!
Nä nu ska här städas och tvättas. Konstigt nog bara försvinner timmarna även när man är ledig en hel dag.
Tillbakablick
Jag trivs bra med att då och då kunna skriva på min blogg. Jag har nästan inga läsare alls vilket jag också är rätt nöjd med, och egentligen skriver jag bara för mig själv även om det är kul när de få trogna läsarna kommenterar och tar del av det jag skriver. En av de största vinsterna med bloggen tycker jag är att jag kan gå tillbaka och ta del av inläggen i efterhand. Har nyss gjort det och läst inläggen från december och januari bland annat. Det känns väldigt konstigt att jag började på mitt jobb i januari, det känns som om jag har jobbat där hur länge som helst och samtidigt har tiden gått så fort. Som vanligt.
Såg bland annat att jag skrev mål för året vilket jag hade glömt men jag kunde glatt konstatera att jag ändå är på god väg att uppfylla några av dem, iaf delvis. Läste även inlägget efter att Casillas skadat sig och den jobbiga magkänslan som sa till mig att han inte skulle komma tillbaka på allvar. Just nu undrar jag om han någonsin kommer få spela igen, jag saknar honom på planen sjukt mycket! Saknar marcelos härliga flin också, han har inte haft ett bra år om man ser till skador och form. Jag skrev ju i förra inlägget att jag mådde rätt bra och sorgen och ilskan fått störst plats förra veckan. Lite senare såg jag en bild på fb som fick mina tårar att forsa nerför kinderna. Jag läste även ord av ramos som fick mig att känna allt möjligt, sorg, glädje, stolthet, frustration. Läste även ord av casillas som fick mig att gråta trots att jag inte förstår mer än enstaka ord eftersom det var på spanska. Men men, nya tag och förhoppningsvis ett riktigt taggat lag när vi är på plats den 17 maj!
Nu har nästan hela dagen gått och jag har inte tagit tag i den där träningen så det måste jag göra typ nu. Måste bara konstatera att jag inte bränner mig alls lika lätt längre. Jag satt ute rätt länge idag, har ju ingen thailandsresa som grund i år men blev ändå knappt ens rödflammig trots att jag för två år sedan skulle sett ut som en kräfta efter den tiden i solen.
Såg bland annat att jag skrev mål för året vilket jag hade glömt men jag kunde glatt konstatera att jag ändå är på god väg att uppfylla några av dem, iaf delvis. Läste även inlägget efter att Casillas skadat sig och den jobbiga magkänslan som sa till mig att han inte skulle komma tillbaka på allvar. Just nu undrar jag om han någonsin kommer få spela igen, jag saknar honom på planen sjukt mycket! Saknar marcelos härliga flin också, han har inte haft ett bra år om man ser till skador och form. Jag skrev ju i förra inlägget att jag mådde rätt bra och sorgen och ilskan fått störst plats förra veckan. Lite senare såg jag en bild på fb som fick mina tårar att forsa nerför kinderna. Jag läste även ord av ramos som fick mig att känna allt möjligt, sorg, glädje, stolthet, frustration. Läste även ord av casillas som fick mig att gråta trots att jag inte förstår mer än enstaka ord eftersom det var på spanska. Men men, nya tag och förhoppningsvis ett riktigt taggat lag när vi är på plats den 17 maj!
Nu har nästan hela dagen gått och jag har inte tagit tag i den där träningen så det måste jag göra typ nu. Måste bara konstatera att jag inte bränner mig alls lika lätt längre. Jag satt ute rätt länge idag, har ju ingen thailandsresa som grund i år men blev ändå knappt ens rödflammig trots att jag för två år sedan skulle sett ut som en kräfta efter den tiden i solen.
Trots allt en härlig onsdag
När kjells klocka ringde imorse funderade jag på om jag verkligen ställt klockan igår och hur lång tid det var kvar tills jag var tvungen att gå upp sekunden senare slog det mig att jag inte ställt klockan för det behövdes ju inte. Jag blev så glad att jag nästan ville börja dansa eller hoppa i sängen men istället somnade jag om. Jag tycker verkligen om mitt jobb massor men jag tycker verkligen inte om att behöva gå upp på morgonen. Jag gick upp vid tio, så skönt.
Igår åkte ju real ut ur CL och jag kan ju inte påstå att jag är glad över det direkt men jag mår faktiskt inte heller superdåligt över det. Det mesta av sorgen och ilskan kom nog förra veckan. Det är klart att det är sjukt irriterande och frustrerande att de spelade så dåligt den första semin, men det är ju inte speciellt mycket att göra åt saken. Igår var de väldigt bra de första tjugo minutrarna och skapade typ tre bättre chanser än vad de gjorde på hela första matchen, men de satte inte lägena och det måste man om man ska spela final i CL. Resten av matchen kändes det som att Dortmund styrde rätt bra. De släppte inte till så väldigt mycket bakåt och ibland fick de chanser framåt. Ända tills det var typ tio minuter kvar och det helt plötsligt blev match igen. Skönt att de fick göra mål och särskilt ramos. Bra tycker jag för Mourinho kan inte bli alltför baktalad efter sin coachning kan jag tycka. Och real kan inte påstås ha blivit förnedrade av dortmund. Vi hade ett riktigt bra tryck där ett tag men sen dog det ut efter skadan på dortmundspelaren. Hade vi haft superflyt hade vi fått in ett till, gärna ramos nick men sett över båda semifinalerna (och även om man tänker på de två gruppspelsmatcherna) så tycker jag att Dortmund var bättre än real och faktiskt förtjänade finalplatsen ännu mer. Inte om man ser tillbaka på de senaste två åren och tar med reals snöpliga semiförluster i beräkningen men det ska man väl egentligen inte även om det är lätt att göra det när hjärtat är alldeles vitt och längtar efter en CL-titel.
Så idag känns det inte helt tomt och hopplöst och fruktansvärt som det gjorde förra torsdagen. Jag blir lite ledsen när jag tänker på det men mår överlag rätt bra ändå. Känns som att det är så man borde känna alltid som supporter när det inte gått som man velat. Jag är ju faktiskt frisk nog att inse att det är galet av mig att må som jag gör inför och under vissa av (läs nästan alla) deras matcher. Och att det inte är okej att deras resultat kan påverka hur jag mår helt galet mycket. Det är lite trösterikt att veta att jag inte är ensam om det.
Innan matchen, som jag såg hos Lili, kom Tomas, Mikaela, Jocke och Amanda hit på grillmiddag. Det var sjukt gott även om jag inte riktigt kunde njuta av maten pga matchen, inte så mycket nervositet faktiskt utan mer stress inför att hinna till matchstart, vilket jag med någon minuts marginal missade. Nervositeten kom faktiskt först när jag satte mig i bilen, det hade ju såklart med att göra att jag var helt säker på att det skulle gå åt skogen och att uttåget ur CL var ett faktum. Tur att det finns en del rester som jag kan njuta av idag :-)
Sedan jag gick upp har jag mer eller mindre njutit av solen. Jag lyssnade på det spännande slutet av boken medan jag låg och solade i shorts och linne på förstukvisten och sedan satt jag kvar medan jag pratade ett tag i telefon med fantastiska Karin. Runtomkring mig kryllade det av duktiga grannar som skötte om tomter och uppfarter, kan tänka mig vad de tänker om mig men den tanken slår jag bort rätt fort. Vi köpte hus för att vi ville bo här men inte för att fixa och ordna med det. Det låter och anses säkert helt sjukt och aningen bortskämt säkert men alla har väl rätt att välja själva. Sen så förstår jag absolut om man inte vill ha en granne som förstör omgivningen med sin stökiga/övervuxna/hemska tomt men som tur är tröstar jag mig med att det här området är som det är nu i början. Det är ju lediga ofärdiga tomter lite här och var och alla har kommit olika långt med sina tomter. Dessutom kommer det ju förhoppningsvis se riktigt bra ut här snart. Nu ser det bra ut om man frågar mig, men det är ju jord där det ska vara gräs och ojämn grusplan där det ska vara uppfart men det är inte massa oansad vegetation åtminstonde ;-)
Det lilla jag faktiskt har dåligt samvete över är vår brevlåda. Vi har en tillfällig som står nere på marken och säkert retar gallfeber på brevbäraren men jag tänker inte sätta upp någon som vi kommer få flytta på eller kassera om en månad för att det inte blev i enlighet med uppfarten. Däremot borde vi väl åka och köpa en så vi är redo när projektet med tomten verkligen kommer igånr.
Jag har faktiskt svaga funderingar på att köra en premiärspringrunda. Det är väl optimalt väder för det och jag borde verkligen men det tar emot sjukt mycket tyvärr. Jag tycker ju att jag jobbar på riktigt bra med handbollsträningar och pass på crosstrainern samtidigt som jag faktiskt inte äter speciellt mycket onyttigt men vill jag få någon effekt på kroppen verkar det som om jag måste arbeta på ännu bättre. Jag provade mina shorts som jag funderar på att packa med mig till Afrika i sommar och det var ingen vacker syn som ötte mig i spegeln så lite motivation har jag ju helt klart där. Men det lutar åt att jag äter lite lunch nu och sedan kör ett pass på crosstrainern istället. Löpningen kommer jag väl igång med när tinna kommer hem om inte annat :-)
