Katarina Pettersson

I min bekantskapskrets under åren har jag känt minst fyra andra som delar samma bemärkelsedag som jag. Den som är mig allra kärast (utom mig själv förstås) är absolut Kicki. Jag vet inte exakt hur gammal jag var när jag träffade henne, mitt minne har aldrig varit i närheten av perfekt men jag vet i ungefär vilket sammanhang det var. Kanske inte så konstigt eftersom det finns en så stark gemensam nämnare för våra uppväxter. Det var iaf i idrottens värld vi träffades. Jag började spela fotboll när jag var 6 år tror jag, och handboll när jag var 7, nästan åtta. Jag minns inte om det var på handbollen eller fotbollen jag träffade kicki först, men jag minns att hon kom dit som nykomling och krossade allt "rutinerat" motstånd. Det första jag kommer ihåg från handbollen var att hon var så jäkla snabb, och från fotbollen minns jag att hon typ var bäst på en gång, kan ju berott på att hon tränat så mycket med hennes brors lag :-) Det som jag alltid respekterat idrottspersonen kicki för mest är hennes kämparglöd. Hon är en vansinnigt dålig förlorare vilket säkert är anledningen till att hon är den vinnaren hon är. När det handlar om privatpersonen kicki så har hon kommit att betyda mer för mig än de flesta andra människorna jag mött. Jag har haft vansinnigt kul tillsammans med henne sedan vi var på någon handbollscup i någon håla och jag slog henne på käften. Där någonstans blev vi mer än bara lagkamrater och det är jag oändligt glad för. Kicki har funnits där för mig genom livets alla delar, motgångar som medgångar och jag har haft lyckan att dela några av mina allra finaste stunder med henne. Jag är glad och stolt över att få dela samma födelsedag som den fantastiska person som Kicki är :-)

Hoppas du får en riktigt bra dag, och hoppas vi hinner ses ikväll :-D

Nu skulle det ju passa bra med lite bilder som visar vår härliga vänskap, men ack jag orkar inte föra över några till denna bildlösa burk :-(