Katarina Pettersson

Jag har det sjuuuuuukt bra på mitt nuvarande jobb om jag jämför med stress och tid på mitt gamla jobb. Det är många saker som är sjuuuuukt mycket bättre med mitt nya faktiskt och jag har inte ångrat mig en sekund att jag valde att byta.Däremot kommer jag ofta på hur glad och tacksam jag är över att jag fick möjligheten och att jag tog den. Det går lite upp och ner med hur mycket jag har att göra på jobbet och de senaste veckorna har det varit lite mer. Det insåg jag igår om inte förr. Jag brukar flera gånger i veckan surfa runt på kanske 10-15 bloggar som jag följer, igår insåg jag till min förvåning att jag inte har surfat runt på nätet privat på ett bra tag. Visst har jag väl använt internet eftersom jag följer instagram och fb hyfsat regelbundet på mobilen men jag har inte suttit vid någon dator den senaste veckan utöver jobbdatorn. Och jag har inte en gång saknat det eller ens varit nära att komma på tanken. Igår hann jag skumma igenom några bloggar medan jag lagade mat och idag har jag frossat destu mer. Jag har inte läst ikapp i närheten av allt som publicerats på bloggarna sen jag läste senast men ändå har jag nog suttit i typ två timmar. En av bloggarna gick jag faktiskt tillbaka ända tills jag kände igen ett inlägg, det publicerades för fjorton dagar sedan och jag fick komma till sida 17 för att hitta det. Det är dock inte riktigt så att jag har stressat ihjäl mig utan jag har nog mest bara glömt att surfa i kombination med att jag varit lite extra busy.

Bland annat har jag faktiskt varit på min gamla skola. Alla matematiklärare i kommunen var inbjudna dit och jag hoppades på inspiration i det pedagogiska tänket kring iPads. Blev rätt fet-besviken och satt mest och skämdes och blev småsur omvartannat samtidigt som jag fick sån sjuk bekräftelse på att jag gjorde rätt som lämnade. Dock finns det många personer där som jag saknar sjukt mycket och även om det kanske låter som om jag hatade mitt jobb där så stämmer det absolut inte. Jag är sjukt glad och tacksam över tiden där. Jag hade otroligt kul och älskade det faktiskt för det mesta även om jag har det ännu bättre nu (vet hur lyckligt lottad jag är). 

Vi åkte ju till skövde, tyvärr hann vi ju inte vara där så länge men det var riktigt härligt att bara vara med mina fina vänner.

Killarna har spelat två matcher sen sist jag skrev. En vinst och en förlust, och utöver det har vi haft rätt bra träningar med högre träningsnärvaro igen vilket jag gillar. Hoppas det håller i sig.

Jag har varit sämre på att träna. Har absolut noll inspiration till att springa utomhus och ct lockar inte särskilt mycket den heller. Det som är skönt är iaf att jag tycker att jag tränar asdåligt och ändå får ihop typ fyra pass i veckan ändå, visserligen inte några superträningspass men ändå. Cykla till och från jobbet passar jag också på att göra ibland, blir dock mindre och mindre sugen på det med kan jag informera om. Idag regnade det rätt bra när jag cyklade från jobbet men det funkar ju faktiskt det med, jag ska verkligen inte klaga.

Jag har träffat min pappa vilket jag verkligen inte gör ofta. Sist var nog i våras någon gång, kanske vid påsk. Annars i värsta fall kanske det var i julas men det borde ha varit någon gång efter det. Det är alltid lika kul att komma hem till honom för det hinner alltid hända en hel del där. Han är världens händigaste pappa i mina ögon och nu hade han snickrat ihop en bastu brevid poolen och påbörjat på sju helt nya rum som han funderar på att hyra ut plus att mycket annat hade förändrats i övriga delen av hans "hus". Jag fattar inte riktigt var han hittar all sin energi. Mina föräldrars generation är värsta superhjältarna i mina ögon. De orkar hur mycket som helst verkligen!

Idag har jag hunnit med ett besök på ett ställe som jag inte är superförtjust i. Nämligen tandläkaren. Jag har lite dåligt samvete när jag tänker på hur illa jag behandlar mina stackars tänder. Måste verkligen ta tag i det här med tandtråd. Jag har verkligen inte tandläkarskräck men det är med en gnagade olustkänsla jag beger mig dit när jag blir kallad. En stor del är ju ångesten över att jag inte vet hur dyrt det kommer bli. Jag har fått laga några tänder genom åren, inte supermånga kanske 4-5 men jag vet att jag hade en hel del "början på hål" för några år sedan när jag var där. Sist har jag för mig att jag var tvungen att laga ett och dessutom boka in en ytterligare tid för att ta bort tandsten, blä. Jobbig känsla är det när man ligger där och väntar på domen. Jag pustade ut lite när tandläkaren rätt snabbt konstaterade att det var ju inte så illa. Jag som hade fruktat flera återbesök och en rätt dryg räkning kände mig nästan som att jag vunnit på lotto när jag fick det konstaterat för mig att jag inte behövde komma tillbaka förrän typ 2015 och att det hela skulle gå på mindre än 300 kronor. Dock så funderar jag på att snart boka in mig där frivilligt. Kjell har tjatat en del om att jag borde bleka min döda tand och jag har blivit mer och mer sugen på det genom åren. Inför besöket nu bestämde jag mig i stort sett för att jag skulle göra det om det visade sig att jag slapp dyra återbesök vilket jag ju gjorde. Dock lät det väldigt osäkert om det ens skulle få någon effekt eftersom tanden är rotfylld, inte heller låter det ju så värst kul att borra i tanden. Men tandläkaren rekomenderade iaf att jag skulle prova det och ge det 2-3 blekningar och kanske kommer det synas viss skillnad.

Jag har precis inlett min längsta arbetsvecka på hela året och det känns otroligt skönt att jag får flera sammanhängande dagar ledigt efter det. Vi jobbar som vanligt mån-fredag den här veckan men vi jobbar även lördag och söndag då vi har konferens på lidingö. Då kan ju även fritidspersonalen vara med eftersom dem annars åker på att ta hand om alla barn på fritids. Dessutom är det ju trevligt att få komma iväg lite med kollegorna och på lördagen bjuds det på middag vilket ska bli skoj. Det som verkligen är mindre tråkigt är att jag missar handbollen igen. Den här gången är det match mot westermalm och det är väl ett av lagen som vi har bäst chans att plocka poäng mot om vi skulle kunna ställa upp med ett bra lag. Nu menar jag absolut inte att jag är skillnaden på ett bra eller inte bra lag men det jobbiga är att jag redan vet flera andra som inte heller kommer vara med. Jag bara hoppas att vi ens får ihop ett lag eftersom vi redan varit tvungna att lämna wo. Åter till jobbet då, vi jobbar ju även måndagen på höstlovet men sen får jag kompa ut tisdagen och onsdagen eftersom vi jobbar på helgen. Det här betyder ju hur som helst att jag jobbar åtta dagar i rad vilket jag inte är van vid numera men gärna det eftersom det innebär att jag får sex dagar ledigt i rad sen. Jag ska njuta och samla kraft till sluttampen på den här terminen. Det är inte klokt hur fort tiden går. Jag vill att mina ettor ska vara ettor för alltid känns det som just nu.

 

Nä det får nog räcka för den här gången. Nu ska jag slappa lite till och hålla tummarna för att jag inte åker på den magsjuka som börjar sprida sig på jobbet. Jag har varit frisk som en nötkärna sen sportlovet, knappt ens halsont vilket har varit sjukt skönt. Det har varit en hel del sjuka framförallt bland personalen under hösten men jag har inte ens känt mig minsta lilla dålig vilket jag varit så glad över men tänkt att jag inte ska säga högt för då kommer jag säkert åka på något, dumt nog råkade jag ändå säga det till mamma när hon berättade att Daniel var sjuk. Direkt sa hon att vänta du bara, det är dumt att ropa hej. Och jag kände verkligen att det är så sant och eftersom höstlovet närmar sig och jag har en förmåga att pricka in lov när det gäller sjukdomar ångrade mig genast. Det tog bara någon dag så började jag nysa som en tok och näsan har runnit en del sen dess. Hoppas och tror dock att det bara är något smått som kommer gå över. Än så länge känner jag mig iaf väldigt pigg och inte ett dugg sjuk. Men som sagt, det är några dagar kvar till lovet... Och magsjuka är ju det absolut värsta som finns.