Italien
Eftersom Helena och Jesper valde att spendera en stor del av sin föräldralediga tid i Italien så var det rätt solklart att hela familjen skulle resa dit. Eftersom jag jobbar som lärare blev det rätt självklart att påsklovet fick stå till förfogande. Lyckligtvis samföll det med Sigges (eller Lorentzo då) ettårsdag vilket ju var en rejäl bonus i det hela. Vi hade en väldigt mysig resa vilket bilderna nedan får visa.
Efter mycket längtan och en del glosövning var det dags. Jag, Isabella, mamma och Daniel flög ner till Rom där vi mötte Helena, Jesper, Sigge, Tina, Raffe och Johan. Åh så härligt det var att få träffa Sigge igen, han hade blivit så himla stor (tre månader äldre än sist vi sågs).
När vi kramats åt vi lite lunch och sedan installerade vi oss på vårt boende.
Vi bokade boende separat Petterssonarna i en lgh och Berglinarna+Helena i en. Vi hade väl siktat in oss på en stadsdel i Rom typ men det sjuka var att vi lyckades boka två olika lägenheter i samma trappuppgång, lyckoträff kan man väl säga.
Sen gav vi oss ut på stan för lite sight-seeing och glass.
Isabella dansade omkring i St:Peterskyrkan i min gamla klänning. Hon stortrivdes där och var så gullig med Sigge så mitt hjärta svämmade över i vanlig ordning.
Efter Vatikanstaten blev det pizza och pasta. Det fick avsluta en låååång och väldigt härlig första dag på resan som inte kunde startat bättre.
Dag två bjöd på väldigt mycket spatserande. Kanske inte optimalt med en nästan ettåring och en tvååring. Men både Sigge och Isabella skötte sig exemplariskt och vi hade ju en vagn, en sele och världens starkaste kvinna (tror helt seriöst att Tina är det) så det gick faktiskt hur bra som helst.
Pantheon
Fontana di Trevi
Inte en för tillfället toknöjd Isabella för antingen så ville hon bada i fontänen eller klättra på egen hand på bra avstånd från mamma på sidan av fontänen, absolut inte sitta i knät eller hålla handen iaf.
Colosseum
Efter Colosseum var vi rätt trötta och slitna och var nästan lite sugna på att bege oss hemåt. Vi funderade över om vi skulle skippa Palatinen men bestämde oss ändå för att gå dit. Vilket jag är så glad och tacksam över. Tiden vi var där var den klart bästa för mig av allt vi gjorde i Rom. Jag upplever gärna storstäder världen över men blir alltid rätt trött på just storstadskänslan i de städer som bullrar. När man är ansvarig för en pigg och nyfiken tvååring som gärna gör allt på egen hand eller vill bli buren så var storstadsmiljön ännu lite mer påfrestande än vad jag nog hade upplevt den annars. Det låter som att jag tyckte det var jobbigt och hemskt på Roms gator och så var det verkligen inte. Men det var krävande och härligt. När vi kom till Palatinen var det som att kliva in i en antik oas. Helt ljuvligt och jag blev så avslappnad på en gång. Isabella kunde springa runt och plocka små blommor och Sigge som precis lärt sig gå kunde spatsera runt där hur länge som helst. Båda stormtrivdes och har man en glad och nöjd dotter så kan man inte annat än att njuta själv. I den omgivningen och det härliga solskenet blev det inte direkt sämre upplevelse. Så himla fantastiskt!
Morgonen därpå trängde vi ihop oss 10 personer och all packning (varav tre personer hade packning för ett halvår) i två bilar och begav oss till nästa boende på Amalfikusten.
Efter lunchstopp och lite mer bilfärd var vi framme i Gaeta. En mysig stad, där hade vi inte boende i samma trappuppgång men båda hade rätt bra hus och de var inte alltför långt till varandra heller.
När vi sett lite av byn och lekt av oss så blev det risotto hos Berglinarna.
Nästa dag besökte vi stranden. Isabella blev stormförtjust och skulle absolut bada i "Kalla havet".
Sen var det dags för ettårs-kalas. Så väldigt glad för att mitt liv berikats så mycket av den här lilla killen. Han är helt fantastisk och att få se hans och Bellas relation utvecklas är en fröjd. Båda har tyckt så himla mycket om varandra redan från start och att nu få se dem kommunicera mer och mer med varandra på riktigt är så häftigt.
Det bjöds på massa fika och en hel del paketöppning.
På kvällen åkte vi till Sperlonga, en väldigt mysig by en bit bort. Där promenerade vi runt och åt middag.
Dagen därpå vandrade vi återigen på historiska stenar. Det var dags för mitt andra besök på/i Pompeii. Älskar historiska platser och känslan av vördnad när man går runt där. Kan dock inte påstå att jag var superfokuserad på historian och byggnaderna. Mitt fokus låg på att inte tappa bort Bella i folkvimlet. Hon insisterade fortfarande på, "stopp mamma", "jag kommer snart", "det går bra" osv. Medan hon begav så längre och längre ifrån mig på egen hand. Tur att hon iaf tidvis ville hålla Sigge i handen, gick liksom lättare att ha koll på henne då.
Efter Pompeii blev det glass och pizza i Napoli. Måste faktiskt erkänna att det kan ha varit nästan godaste glassen och godaste pizzan jag ätit. Jag som varit väldigt kritisk till italiensk glass och pizza får backa lite. I Napoli är den helt klart värd att upplevas iaf.
På lördagen begav sig Tina, Raffe och Johan hemåt, de skulle bila hem och ville ha gott om tid på sig. Vi andra spenderade en ljuvlig dag på stranden. Fast först promenerade vi dit via berget. Det var en rätt kämpig promenad i den härliga solen. Främst kanske för att vi inte riktigt hade någon aning om hur lång och framkomlig den skulle vara. Han vi hyrde huset av påstod att det var någon km till stranden bara och pekade på serpentinvägen uppför berget. Hade varit intressant att veta hur långt vi gick men slutligen kom vi iaf fram och det var klart värt det för att ha gjort det men hemvägen tog vi den säkra och lite mindre backiga vägen hem.
på kvällen blev det lek i parken och avskedsmiddag.
Morgonen därpå var det dags för oss att säga hej då. Till Gaeta vilket kändes lätt även om jag trivdes bra där. Mamma skulle stanna några dagar extra men henne var det också lätt att vinka av. Lite jobbigare var det att säga hej då till Jesper och Helena och inte alls roligt var det att vinka till Sigge. Som tur är visste vi att vi hade längsta perioden avklarad. Det var lite oklart men troligtvis runt en månad tills de skulle komma hem till Sverige igen.
Jag och Daniel och Isabella fick skjuts av Jesper till närmsta tågstation och åkte därifrån till Rom. Det tog nog runt 2-3 timmar men gick väldigt bra. Framme i Rom åt vi tonfiskpasta vilket var Isabellas favorit på resan. Även jag var nöjd med valet. Vi låste in väskorna och promenerade till en stor park där vi spenderade några timmar innan vi åt mat och begav oss till hotellet som låg utanför Rom nära flygplatsen. För tidigt nästa morgon gick planet hem.
Det var en riktigt härlig resa. Jag är så lyckligt lottad som har Isabella och njuter verkligen av att uppleva världen med henne. Och att få göra det tillsammans med familjen är verkligen fantastiskt. Hon älskar dem så mycket och blir mångfalt älskad tillbaka av dem.
Kommentarer
Trackback
