EM
Usch så tomt det känns att EM är över, fast samtidigt grymt bra efter finalen igår. Tror nog inte jag någon gång tidigare har sett så här många av matcherna så helhjärtat som jag har gjort i år. Eftersom vi var nere på plats blev jag ännu mer insatt och intresserad än vanligt och när jag lämnade Camp Sweden reste jag ju vidare med Karins Patrik som är skjutsen gånger mer fotbollstokig än jag själv så då såg vi till att se det mesta då med :-)
Jag är faktiskt inte ett dugg besviken på EM. Inte på Sveriges insats trots att många andra är det. Självklart hade det varit sååååå mycket roligare om det gått bättre och vi hade tagit oss vidare men sen lottningen har jag varit i stort sett helt övertygad om att vi inte skulle det. Så jag hade faktiskt lägre förväntningar och trodde på kanske en poäng och två riktigt jobbiga matcher då vi blev utspelade. Första matchen spelade vi sämre än jag vågat hoppats på men de andra spelar vi faktiskt bättre men tyvärr räckte det ju inte.
Om man bortser från själva fotbollsspelandet och ser andra aspekter av arrangemanget så är jag inte heller besviken. Tycker Frankrike ska ha cred för att de gör det bra. Ska väl inte påstå att jag är djupt insatt i hur allt skötts eller har tänkt så mycket på det egentligen men just att man inte tänkt så mycket på det brukar vara positivt. Det betyder ju att det har flytit på bra och att man inte stört sig på något. Och en sak förvånade och imponerade på mig. När vi landade på Nice flygplats möttes vi upp av välkomnande em-informatörer som faktiskt pratade engelska och tipsade om deras fan-zon och hur vi kunde ta oss dit lättast.Vill också lyfta domarna som jag tycker gör en riktigt bra insats. Det är inte många domslut jag irriterat mig på. Ett fåtal galna i viktiga lägen (som handsen igår som nästan resulterade i frisparksmål för Portugal - skönt att det inte avgjordes på det), några andra tveksamma som man ändå har full förståelse för att de bedömdes som de ändå gjorde och en hel del som varit grymma. Kan inte ens komma på en enda felaktigt offsidebedömning. Jämför man med förra vm var det väl minst lika många felbeslut i varje match som det varit sammanlagt i hela den här turneringen. Visst är det väl så att standarden alltid är bättre i EM än VM men ändå, tycker absolut de ska ha beröm :-)
Sen så har det ju varit kul med smålagen som har överpresterat. Framförallt såklart Island som med sin taktik, målmedvetenhet och sitt slit (och självklart på grund av sina förutsättningar) vinner allas hjärtan. Men också kul att Wales överraskar och pressar storlagen. Så härligt!
Som real-fan måste jag ju erkänna att jag är sjukt bortskämd med att få se bra fotboll och njuta av segerns sötma väldigt ofta, såklart inte tillräckligt ofta om man frågar mig men samtidigt kan jag ju se att det är oftare än många andra trogna supporters. Men när man hejar på världens bästa lag är man också rätt van vid att kommentatorer, experter, fotbollsfans och gemene man gör sitt bästa för att trycka ner och såga en hel del också. Det är ju bara naturligt och jag gör detsamma mot andra "lite för" framgångsrika lag. Samma sak är det ju med spelare. De där superstjärnorna blir hyllade till skyarna av de egna fansen och några till, men ofta hatade och oerhört kritiskt granskade av alla andra. Det är väl inte heller något konstigt egentligen utan kanske bara hör till. Jag tycker iaf att det varit sjukt roligt att få lyssna på kommentatorer och experter nu under EM som låtit helt annorlunda rörande både Ronaldo och Bale mot vad de brukar. Visst brukar de få erkänna att de är fantastiska spelare annars också - det är ju omöjligt att inte göra det såklart. Men de brukar vara väldigt mycket mer kritiska och inte alls låta lika glada och stöttande över deras framgångar. De brukar snarare leta efter fel de gör och lyfta fram dem. Jag är övertygad om att det har att göra med att båda dem nu spelade i lag som inte alls är lika favorittippat som real är. Särskilt Bale som normalt är en världsstjärna i (om jag ska vara helt opartisk) ett av världens bästa lag. I Wales får han helt plötsligt lite underdog-status eftersom hans lag inte förväntas prestera på alls samma nivå och då börjar även de som normalt inte brukar heja på honom sympatisera med honom och lyfta honom till skyarna. Jag har aldrig hört Ronaldo få så mycket beröm som under det här mästerskapet och då tycker jag att han har underpresterat. Det är ju först under semin som han faktiskt spelade och agerade på sin bästa förmåga. Aja det var bara en liten parantes jag var tvungen att nämna.
Så till anledningen att jag först började skriva om det här över huvud taget... Guldet, avgörandet, Ronaldo :-)
Så himla härligt. Det var inte så att jag höll på Portugal och på förhand hoppades att de skulle vinna. Självklart hade jag hellre sett Sverige stå där, eller Island eller nästan också Spanien av gammal vana och nästan Wales bara för att jag älskar skrällar i idrottens värld (om inte real spelar såklart ;-)). Mer än tidigare så har jag dock hejat på enskilda spelare än på landslag. Självklart har det varit på reals underbara hjältar som har betytt mest. Har två lag spelat har jag nästan alltid hållt på det lag med realspelare i. Har båda lagen haft det så har det blivit svårare men då har antingen landet eller hur mycket jag tycker om spelarna i fråga fått avgöra. Eller hur mycket jag har unnat spelarna i fråga en vinst. Skulle jag valt en spelare som jag allra helst av alla skulle vilja vann EM så hade det nog faktiskt varit Ronaldo. Det finns spelare som jag tycker mer om även om han faktiskt hela tiden fortsätter att betyda mer och mer för mig. Men att jag helst hade sett honom som vinnare om det nu skulle koras en vinnare beror på att han inte vunnit något med sitt landslag tidigare. Han har varit nära och förtjänat det men inte nått ända fram. Jag vet att många irriterar sig på att se honom skrika och gråta och jag har absolut förståelse för det men samtidigt kan jag inte känna alls så. Jag blir bara varm och lycklig av att se hans engagemang och vilja. Jag vill säga att han är den som slitit allra hårdast och tränat allra mest för att nå dit han har nått, det stämmer antagligen inte för det finns kanske många andra som lagt ner ännu mer kropp och själ i sin fotbollskarriär men det är så det känns för mig. Han har spelat på toppnivå så länge och vunnit så mycket men ändå så spelar varenda liten situation så stor roll för honom. Han brinner verkligen helhjärtat för det han gör. Varenda löpduell, varenda mottagning och passning ska vara perfekt. Glädjen han visar när han eller hans lag lyckas med något är underbar - även om den är som en barnunges, jag älskar barnungar just för att de är så öppna och rena i sina känsloyttringar. Ilskan och frustrationen han visar när han blir besviken tycker jag också för det mesta om. Den är ju lika öppen den och visar framförallt hans engagemang men den kan ju ibland verka aningen obefogad och gnällig också.
När han fick första smällen igår blev jag orolig och redan innan andra smällen ordentligt ledsen. Det syntes att han inte riktigt skulle kunna prestera på sin topp. Han haltade och höll sig för knät. När han fått den andra smällen och satt ner kände jag bara för att gråta. Återigen är det kanske fel att påstå att ingen annan ville spela finalen lika gärna som han men det är faktiskt precis så det känns. Att han får trösta sig med ett guld var ju det bästa som kunde hända efter att det värsta som kunde hända hände.
Måste såklart också nämna Pepe, vilken trygg och säker kung han är. Visst händer det att han gör misstag i spelet ibland men det är faktiskt inte ofta. Han står nästan alltid rätt och tar enkla och stabila beslut. Utöver det gör han krångliga och ibland övermodiga och sjukt imponerande bedrifter som känns enkla just för att han är han. Det finns sidor och egenskaper hos honom som jag inte alls tycker om och även om jag till viss del kan förstå att så många älskar att hata Ronaldo så kan jag ju verkligen förstå att många känner så för Pepe, där är det ju dessutom befogat. Hade han tillhört motståndarna hade jag nog hatat honom men jag kan inte låta bli att älska honom ändå.
Utöver att två av mina favoritspelare fick vinna så vann ju också ett Portugal. De flesta lag har jag någon känsla för, antingen positiv eller negativ och vissa lag har gått från det ena till det andra och så finns det några lag som jag varit ganska neutralt inställd till. Portugal är ett sådant. Måste nog ändå säga att det dragits liiite åt det positiva hållet. De har spelat ganska rolig och bra fotboll ganska ofta, Det som gjort att jag ändå inte riktigt tyckt om dem är nog att jag också tyckt att de har filmat för mycket och varit ganska gnälliga till och från. Försöker jag bortse från Ronaldo och Pepe tycker jag faktiskt det är ett bra lag som vinner ändå. Tycker att det är kul när lag som inte riktigt lyckats helt tidigare gör det.
Nu kurrar magen rejält så jag måste kliva upp och äta något. Jag hade tänkt ställa mig på ct:n innan frukosten egentligen men så blir det nog inte nu...
Jag är faktiskt inte ett dugg besviken på EM. Inte på Sveriges insats trots att många andra är det. Självklart hade det varit sååååå mycket roligare om det gått bättre och vi hade tagit oss vidare men sen lottningen har jag varit i stort sett helt övertygad om att vi inte skulle det. Så jag hade faktiskt lägre förväntningar och trodde på kanske en poäng och två riktigt jobbiga matcher då vi blev utspelade. Första matchen spelade vi sämre än jag vågat hoppats på men de andra spelar vi faktiskt bättre men tyvärr räckte det ju inte.
Om man bortser från själva fotbollsspelandet och ser andra aspekter av arrangemanget så är jag inte heller besviken. Tycker Frankrike ska ha cred för att de gör det bra. Ska väl inte påstå att jag är djupt insatt i hur allt skötts eller har tänkt så mycket på det egentligen men just att man inte tänkt så mycket på det brukar vara positivt. Det betyder ju att det har flytit på bra och att man inte stört sig på något. Och en sak förvånade och imponerade på mig. När vi landade på Nice flygplats möttes vi upp av välkomnande em-informatörer som faktiskt pratade engelska och tipsade om deras fan-zon och hur vi kunde ta oss dit lättast.Vill också lyfta domarna som jag tycker gör en riktigt bra insats. Det är inte många domslut jag irriterat mig på. Ett fåtal galna i viktiga lägen (som handsen igår som nästan resulterade i frisparksmål för Portugal - skönt att det inte avgjordes på det), några andra tveksamma som man ändå har full förståelse för att de bedömdes som de ändå gjorde och en hel del som varit grymma. Kan inte ens komma på en enda felaktigt offsidebedömning. Jämför man med förra vm var det väl minst lika många felbeslut i varje match som det varit sammanlagt i hela den här turneringen. Visst är det väl så att standarden alltid är bättre i EM än VM men ändå, tycker absolut de ska ha beröm :-)
Sen så har det ju varit kul med smålagen som har överpresterat. Framförallt såklart Island som med sin taktik, målmedvetenhet och sitt slit (och självklart på grund av sina förutsättningar) vinner allas hjärtan. Men också kul att Wales överraskar och pressar storlagen. Så härligt!
Som real-fan måste jag ju erkänna att jag är sjukt bortskämd med att få se bra fotboll och njuta av segerns sötma väldigt ofta, såklart inte tillräckligt ofta om man frågar mig men samtidigt kan jag ju se att det är oftare än många andra trogna supporters. Men när man hejar på världens bästa lag är man också rätt van vid att kommentatorer, experter, fotbollsfans och gemene man gör sitt bästa för att trycka ner och såga en hel del också. Det är ju bara naturligt och jag gör detsamma mot andra "lite för" framgångsrika lag. Samma sak är det ju med spelare. De där superstjärnorna blir hyllade till skyarna av de egna fansen och några till, men ofta hatade och oerhört kritiskt granskade av alla andra. Det är väl inte heller något konstigt egentligen utan kanske bara hör till. Jag tycker iaf att det varit sjukt roligt att få lyssna på kommentatorer och experter nu under EM som låtit helt annorlunda rörande både Ronaldo och Bale mot vad de brukar. Visst brukar de få erkänna att de är fantastiska spelare annars också - det är ju omöjligt att inte göra det såklart. Men de brukar vara väldigt mycket mer kritiska och inte alls låta lika glada och stöttande över deras framgångar. De brukar snarare leta efter fel de gör och lyfta fram dem. Jag är övertygad om att det har att göra med att båda dem nu spelade i lag som inte alls är lika favorittippat som real är. Särskilt Bale som normalt är en världsstjärna i (om jag ska vara helt opartisk) ett av världens bästa lag. I Wales får han helt plötsligt lite underdog-status eftersom hans lag inte förväntas prestera på alls samma nivå och då börjar även de som normalt inte brukar heja på honom sympatisera med honom och lyfta honom till skyarna. Jag har aldrig hört Ronaldo få så mycket beröm som under det här mästerskapet och då tycker jag att han har underpresterat. Det är ju först under semin som han faktiskt spelade och agerade på sin bästa förmåga. Aja det var bara en liten parantes jag var tvungen att nämna.
Så till anledningen att jag först började skriva om det här över huvud taget... Guldet, avgörandet, Ronaldo :-)
Så himla härligt. Det var inte så att jag höll på Portugal och på förhand hoppades att de skulle vinna. Självklart hade jag hellre sett Sverige stå där, eller Island eller nästan också Spanien av gammal vana och nästan Wales bara för att jag älskar skrällar i idrottens värld (om inte real spelar såklart ;-)). Mer än tidigare så har jag dock hejat på enskilda spelare än på landslag. Självklart har det varit på reals underbara hjältar som har betytt mest. Har två lag spelat har jag nästan alltid hållt på det lag med realspelare i. Har båda lagen haft det så har det blivit svårare men då har antingen landet eller hur mycket jag tycker om spelarna i fråga fått avgöra. Eller hur mycket jag har unnat spelarna i fråga en vinst. Skulle jag valt en spelare som jag allra helst av alla skulle vilja vann EM så hade det nog faktiskt varit Ronaldo. Det finns spelare som jag tycker mer om även om han faktiskt hela tiden fortsätter att betyda mer och mer för mig. Men att jag helst hade sett honom som vinnare om det nu skulle koras en vinnare beror på att han inte vunnit något med sitt landslag tidigare. Han har varit nära och förtjänat det men inte nått ända fram. Jag vet att många irriterar sig på att se honom skrika och gråta och jag har absolut förståelse för det men samtidigt kan jag inte känna alls så. Jag blir bara varm och lycklig av att se hans engagemang och vilja. Jag vill säga att han är den som slitit allra hårdast och tränat allra mest för att nå dit han har nått, det stämmer antagligen inte för det finns kanske många andra som lagt ner ännu mer kropp och själ i sin fotbollskarriär men det är så det känns för mig. Han har spelat på toppnivå så länge och vunnit så mycket men ändå så spelar varenda liten situation så stor roll för honom. Han brinner verkligen helhjärtat för det han gör. Varenda löpduell, varenda mottagning och passning ska vara perfekt. Glädjen han visar när han eller hans lag lyckas med något är underbar - även om den är som en barnunges, jag älskar barnungar just för att de är så öppna och rena i sina känsloyttringar. Ilskan och frustrationen han visar när han blir besviken tycker jag också för det mesta om. Den är ju lika öppen den och visar framförallt hans engagemang men den kan ju ibland verka aningen obefogad och gnällig också.
När han fick första smällen igår blev jag orolig och redan innan andra smällen ordentligt ledsen. Det syntes att han inte riktigt skulle kunna prestera på sin topp. Han haltade och höll sig för knät. När han fått den andra smällen och satt ner kände jag bara för att gråta. Återigen är det kanske fel att påstå att ingen annan ville spela finalen lika gärna som han men det är faktiskt precis så det känns. Att han får trösta sig med ett guld var ju det bästa som kunde hända efter att det värsta som kunde hända hände.
Måste såklart också nämna Pepe, vilken trygg och säker kung han är. Visst händer det att han gör misstag i spelet ibland men det är faktiskt inte ofta. Han står nästan alltid rätt och tar enkla och stabila beslut. Utöver det gör han krångliga och ibland övermodiga och sjukt imponerande bedrifter som känns enkla just för att han är han. Det finns sidor och egenskaper hos honom som jag inte alls tycker om och även om jag till viss del kan förstå att så många älskar att hata Ronaldo så kan jag ju verkligen förstå att många känner så för Pepe, där är det ju dessutom befogat. Hade han tillhört motståndarna hade jag nog hatat honom men jag kan inte låta bli att älska honom ändå.
Utöver att två av mina favoritspelare fick vinna så vann ju också ett Portugal. De flesta lag har jag någon känsla för, antingen positiv eller negativ och vissa lag har gått från det ena till det andra och så finns det några lag som jag varit ganska neutralt inställd till. Portugal är ett sådant. Måste nog ändå säga att det dragits liiite åt det positiva hållet. De har spelat ganska rolig och bra fotboll ganska ofta, Det som gjort att jag ändå inte riktigt tyckt om dem är nog att jag också tyckt att de har filmat för mycket och varit ganska gnälliga till och från. Försöker jag bortse från Ronaldo och Pepe tycker jag faktiskt det är ett bra lag som vinner ändå. Tycker att det är kul när lag som inte riktigt lyckats helt tidigare gör det.
Nu kurrar magen rejält så jag måste kliva upp och äta något. Jag hade tänkt ställa mig på ct:n innan frukosten egentligen men så blir det nog inte nu...
Kommentarer
Trackback
