Hatar att förlora

Känns inte som att jag gör annat. Igår förlorade vi en superviktig fotbollsmatch med 2-0, orättvist som bara den om man frågar mig men i slutändan gjorde de två mål och vi inte ett enda så svårare än så är det inte. Ingen kul känsla under matchen eller efteråt såklart eftersom jag avskyr att förlora. Dock var det lite skönt att jag faktiskt kunde spela första matchen på ett tag, jag hade inte riktigt lika ont och jag är också mer nöjd med min egen insats än på länge så liiiiite liiiiite tröst fick jag av det. Kände redan innan matchen och efter att jag nog håller på att bli sjuk. Kjell har haft ont i halsen och varit ganska dålig i veckan och jag har haft kli i halsen, tungt huvud och halvtäppt näsa till och från sedan fredagskväll. Håller alla tummar jag har för att det inte blir värre. Jag har varken tid eller ork till att bli sjuk. Det har man väl aldrig iof. Men jag vill verkligen komma igång bättre med träningen igen nu när kroppen överlag verkar må lite bättre. Tidigare har jag haft så ont någon dag efter match och träning så jag valt att vila åtminstone varannan dag, vill inte behöva göra det mer. Vill komma upp i minst fem dagar med träning per vecka istället för ynka tre som de blivit den sista tiden. Som tur är har jag skärpt till mig när det gäller kosten sen jag började jobba så måttbandet visar lite förbättring trots sämre träningsflit. Än så länge är jag stolt och nöjd med min insats och tycker inte att det är superjobbigt även om jag ibland kan få ett oerhört sug efter godis och bakverk. Vi får se hur länge jag orkar hålla igång, jag vet ju att motivationen sjunker ju fler mm som försvinner kring midjan. Jag har inget förutbestämt datum eller målmått vilket kanske är dumt, men jag har en tanke om när jag skulle vara helt nöjd och dit är det en bra bit kvar. Får se om jag hinner dit eller om jag kanske försöker ta mig dit i omgångar. Kjells födelsedag närmar sig och jag brukar baka både kanelbullar och min favorittårta då, tror inte jag har karaktär nog att låta bli att frossa då och det känns dumt om inte han ska få bara för att jag vill undvika att äta sånt. Men å andra sidan är det ganska precis tre veckor dit och det är så länge som jag kört hårt hittills och kanske lyckas jag nå i stort sett ända fram tills dess. Fast isf måste jag nog jobba ännu hårdare än jag gjort hittills och det vet jag inte om jag kommer palla. 

Annars har veckan bjudit på en salig blandning av nytta, nöje, för mycket jobb, tråkiga händelser och en allmän känsla av nedstämdhet. Hoppas nästa vecka blir lättare och ljusare, för mig, min omgivning och världen.
Det som jag nog tar med sig som allra mest positivt när det gäller nyttoväg den här veckan är att jag äntligen har lämnat in min beställning på foton som ska framkallas. Det handlar om bilder från tre år och även några bilder från 2008 som jag ska komplettera i ett gammalt album. Jag är glad att jag har blivit mer selektiv när det gäller att välja ut bilder. Nu när jag bläddrar igenom mina tidigare album blir jag alltid lite förvånad över att jag valde att ta med alla bilder som jag gjorde. Less is more finns det ju ett uttryck som heter och det tycker jag stämmer väldigt bra när det gäller just valet av bilder, sen så har det ju snarare blivit tvärtom när det gäller placeringen av bilderna i mina album. De första har nog 1-4 bilder per sida bortsett från något enstaka fall då jag klämt in 6-7 st och de senaste albumen snittar på bra mycket mer än så. Det är ofta jag klämmer in 10-15 på samma sida även om det såklart händer att någon sida endast har 1-4 bilder.
Vi får se om jag hinner med mitt mål för i år. Tanken är ju att jag ska komma i fas när det gäller album, så nu har jag alltså framkallat 2012, 2013 och 2014 års bilder. Jag har fortfarande några tidigare album som inte är helt klara och meningen är att jag ska hinna alla innan årsskiftet. Jag misstänker att det inte kommer bli så men jag vill inte gärna bryta det jag lovat mig själv så vi får se. Lite tidspress är bra om inte annat. Egentligen betyder det väl att hinna med ett Paris-album, Osla-album och Prag-album också om jag verkligen ska vara i fas. Man kan iaf knappast kräva att 2015 års album ska vara klart eftersom jag säkert vill ha med några bilder från jul och nyår i det albumet och det blir lite väl nära inpå men å andra sidan kanske det borde vara så att jag i stort sett har valt ut alla bilder åtminstone. Oavsett har jag iaf att göra :-)

Nu när jag har bläddrat igenom flera års bilder blir jag iaf mer och mer glad över att jag bestämde mig för att lägga lite tid och pengar och flera tandläkarbesök i våras på att bleka min framtand. Både tandläkaren och tandsköterska (tror iaf att det var deras titlar) var verkligen försiktiga med att utlova något som helst resultat. Det brukar knappt ge någon effekt och det är väldigt osäkert hur mycket resultat det kan ge men både dem och jag blev positivt överraskade och nöjda efter 4 omgångar med blekmedel i tanden. De borrade alltså hål på tanden bakifrån och fyllde den med något medel som skulle bleka tanden, jag tyckte man såg lite redan efter första gången och sen upprepade de proceduren några gånger till. Här kommer några bilder för att visa före och efter:

 
 
 
 
Det skiljer sig ju från bild till bild hur mycket jag stör mig på tanden, men jag gör det verkligen på alla. Största skillnaden kan jag nästan tycka är känslan att vilja le och visa tänder eller inte. Jag undvek nog det en del tidigare, iaf när det gälde posering till foton, det gör jag inte i alls samma utsträckning längre. Här kommer två bilder som är tagna efter blekningen:
 
 
 
Nu borde Kjell snart komma hem från sitt dygnspass och innan det borde jag ha hunnit förbereda veckans grej, det blev ju inget bra förråd av presentationer i somras. Jag har redan hunnit avverka det lilla jag hade förberett så nu får det väl fortsätta vara ett helgnöje för mig helt enkelt. Tur att det är roligt att lära sig nya saker.  
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0