Katarina Pettersson

Helgen var förutom att vara en lat sådan utan att röja minsta lilla också den klart bästa på länge. Det började med en härlig fredag då jag faktiskt lyckades komma från jobbet ganska tidigt. Jocke var här för att inviga kjells nya leksak (ps4:a) och det är alltid kul när han är här. Vi åt valentina mat men efter det parkerade jag mig själv i arbetsrummet framför 2012:s album. Skönt att äntligen ha börjat med det. Jag har en månad på mig per album typ. Om man inte räknar med de två album sen tidigare som jag inte är helt klar med. När jocke åkte hem satt jag och min babe uppe och bara pratade om allt mellan himmel och jord som vi inte riktigt tar oss tid för så ofta som vi brukade i början, vilket är helt naturligt och okej men ack så värdefullt och härligt när vi väl gör det. På lördagen var det först tre-årskalas hos Kjells brorsson och sen hemmapremiär med handbollen. Jag hann bara en kort visit på kalaset men det var trevligt att se alla som man träffar på tok för sällan. Sen skyndade jag mig till samlingen och då började jag må fruktansvärt illa. Jag antar att det var för at vi faktiskt vann förra helgen och jag hade insett att det faktiskt fanns en chans att vi skulle kunna göra det igen. Jag hade nästan glömt hur underbart kul det är och då blev jag nog väldigt rädd för att gå miste om den känslan. Plus att det var hemmamatch och då vill man ju såklart lyckas lite extra mycket. Men så där illamående har jag inte varit många gånger faktiskt och då har jag varit sjukt nervös massor av gånger. Dock vet jag inte om det bara var nervositet för det gick inte riktigt över heller. Normalt brukar det släppa så fort matchen blåses igång men nu sprang jag och funderade de första tio min på lm jag verkligen skulle klara mig utan att kräkas. Jag var yr i huvudet också under uppvärmningen. Men sen släppte det lite ända till halvlek då känslan kom tillbaka ett tag. 

Vi vann med tio bollar, så sjukt härligt och roligt. Jag tycker att vi gör en bra match. Visst motståndarna var inte alls vra, säkert sämsta laget det här året men tycker flera spelare i vårt lag presterade ovanligt bra. Jag tänker inte på mig själv även om jag inte är missnöjd med min insats utan faktiskt nöjd med en del saker. Försvaret även om jag inte tycker att jag ställdes på så högt prov där, några kontringspassar och andra framspelningar och några satsningar framåt också. Åh det är så himla roligt att spela handboll just nu. Jag längtade typ efter nästa match redan när helgens match tog slut precis, dock tror jag inte vi vinner i helgen som kommer men vi ska iaf kämpa som djur för att ha chansen att göra det. 

Efter matchen skjutsade vi in Kicki till stan och åkte sen hem till Emelie och Andreas där vi fick träffa lilla J för andra gången. Han hade vuxit en hel del på två veckor och var hur söt slm helst. Vi åt god mat, umgicks och spelade tp som jag och kjell vann efter en väldigt jämn match. En toppenkväll helt enkelt. 

På söndagen tog jag det rätt lugnt. Kjell jobbade och på eftermiddagen hade vi första kvalmatchen med fotbollen. Jag är så otaggad på det här kvalet eftersom jag tycker att det är ett piss-upplägg från förbundets sida, jag har haft nerräkning till säsongen är slut eftersom det blivit lite för mycket och handbollen känts roligare för mig, jag tycker vi borde gjort så mycket bättre ifrån oss under året så vi skulle sluppit det osv. Anledningarna är många men nu är vi ju ändå här och då är det klart vi måste göra det bästa utav det. Kämpa och slita som bara den för att vinna det och ta till aka lite heder. Jag tycker att vi gör en bättre match än vi gjort på länge. Kommer inte riktigt ihåg så bra de tidigare matcherna av någon anledning men det är mest känslan av att vara missnöjd som jag har haft inombords efter matcherna (främst därför fotbollssäsongen känts så tung antar jag) och den känslan hade jag inte igår iaf. Vi vann mend 0-3 och det gör ju såklart att känslan är bättre bara av den anledningen. Det kändes inte slm en solklar och övertygande seger utan jag var typ rädd att vi skulle förlora nästan hela matchen, särskilt när det stod 0-1 men vi var faktiskt klart det bättre laget vilket såklart var skönt. 

När jag kom hem var det realderby och toknervöst såklart. Resultatet och spelet i den matchen var väl det enda den här helgen som inte var så bra det bara kunde vara men det blev iaf en poäng och det var ju ändå på bortaplan och hade ju kunnat sluta ännu värre. Dessutom tappade ju barca poäng i helgen så alltför illa ser det ju inte ut i ligan. 

Nä om jag ändå skulle försöka somna om igen då. Klockan står på ringning lm två timmar och som det känns nu hoppas jag att jag iaf får över tio min sömn innan dess.