Det rullar lite för snabbt
livet alltså. Jag förstår inte riktigt vart tiden tar vägen. Igår var vi på tegel och firade Tinna som fyllde 25, hur är det möjligt?! Jag är ju inte ens 25 så hur kan hon vara det?! Vi var där vid sju och åt mat, jag fick låna Elins bil så jag körde såklart alkoholfritt. Precis före tio började det strömma in en del nyss fyllda artonåringar. Oj vad jag inte kände mig ung just då men skoj var det, främst med det trevliga sällskapet såklart men också att observera scenen och det sociala spelet runt om. Tänkte tillbaka och påmindes om de tidiga vuxenåren, på ett sätt nästan avundas dem men å andra sidan vara sjukt glad och tacksam över att den tiden är förbi. Vi blev kvar längre än vad jag trott på förhand men var väl hemma runt ett kanske, då fick jag syn på något välbekant på fb, en lght till försäljning och genast fick jag nya minnesbilder från just den epoken i mitt liv. Den första egna lyan, där jag bodde medan det tog slut med min ungdomskärlek (får man väl ändå kalla det?!) Där jag blev frälst på riktigt i mitt älskade real, där jag lärde mig det ena och det andra om vuxenlivet, där jag levde medan jag utbildade mig, där jag och Kjell trängde ihop oss i väntan på huset. Jag är så glad att jag köpte den lägenheten, förutom att jag gjorde en bra vinst och tack vare den fick möjlighet att köpa det här huset så var det verkligen en plats som jag trivdes på och innerligt älskade, inte lika mycket och starkt som känslorna för det här huset men ändå. Den var precis rätt för mig just då i mitt liv. Jag bodde där i nästan sex år tror jag. Jag skickade sms direkt till min lillebror som lite halvt letar sin första lgh, tycker på allvar att det inte är helt fel för honom att spana in den. Vet inte om han tycker detsamma för han har inte hört av sig än, å andra sidan var det ju i natt vid tvåsnåret som jag skickade det. Skoj att se iaf, vad de gjort om och vad som är kvar.
Idag är det ljuvlig lördag. Kjell kom hem från jobbet för någon timme sedan och ligger och sover här bredvid, mysigt. Klockan ett är det samling och sen är det match som gäller. Vill spela fantastiskt bra idag, som alltid såklart. Vill kämpa och slita som ett djur och utdela riktigt tuffa smällar. Har bestämt att vi ska släppa in färre mål än vi gjorde mot dem sist och göra fler, kommer inte ihåg vad resultatet var så det måste jag kolla upp innan dock. Vet bara att jag var grymt irriterade efter matchen för att det kändes så lojt från vår sida. Så ska det inte vara idag! Jag hoppas att tinna vaknade upp idag med ett väldigt sug efter handbollsmatch, skulle göra det hela ännu roligare. Skulle vilja se herrarnas match men real spelar (typ som vanligt den här säsongen) klockan 4 redan så den vill jag ju också hem till. Kanske stannar en liten stund, får se hur jag lyckas ta mig hem också. Eftersom jag ska köra ner Elins bil till centrum har jag inte egen bil hem sen. Kjells bil gick sönder i torsdags så i fredags blev det cykel till och från jobbet. Bra att få en liten spark från lathet och bekvämlighet. Är så glad att jag bor på så perfekt avstånd från mitt jobb, och det är ju perfekt när det händer ngt sånt här så det slipper bli ett stort akut problem. Jag skulle ju klara mig bra utan bil egentligen. Men min lathet har skyllt på väglag och så och jag hade bestämt att cykeln skulle få vila i garaget till efter sporlovet, men så blev det alltså inte. Det tog några minuter längre än vanligt att cykla till jobbet för jag tog det väldigt lugnt i alla svängar. Det hade ju fallit ett tunt lager med nysnö som lämpligt nog dolda alla isfläckar och jag ville inte riskera att ramla, för egen skull men även för iPad:ens och datorns skull. Men det gick hur bra som helst, kände bara av halkan vid ett tillfälle och då gled cykelhjulet bara pyttelite för att sen hitta fäste.
Eftersom jag skriver så sällan borde jag kanske även gå tillbaka i tiden och notera händelser. Bara för min egen skull, det är därför jag skriver. Jag tycker att det är skönt och nästan terapeutiskt att skriva av sig, sortera tankarna lite på något sätt men framförallt är det så kul att ha en dagbok att gå tillbaka till. Särskilt resor och års-tillbakablickar är kul att läsa igen. Men nu när jag tänker tillbaka på den här månaden kommer jag inte på så mycket. Jag har ju börjat jobba, blandat toppendagar med mindre härliga dagar men överlag har jag det fantastiskt bra på jobbet. Tur det för jag hatar att gå upp på morgonen, jag brukar tänka tanken då när jag ändå staplande tillslut tvingar upp mig att jag ska vara mer än bra glad för att jag har ett jobb jag tycker så mycket om, tänk att behöva tvinga upp sig till något man är likgiltig för och ännu värre något man avskyr. Stackars de personerna som har det så! Det är otroligt roligt att ha en tvåa, de börjar bli mer och mer självständiga och klarar av större och större utmaningar. Vi går ju mattelyftet nu som är lite slitsamt för att det tar mycket tid och lite besviken är jag för att jag hade så höga förhoppningar på att det skulle ge ännu mer men faktiskt så får man en del inspiration där iaf. I torsdags var jag på en workshop på bällstaberg också i programmering typ och hur vi kan arbeta med det lite smått i skolan. Det var kul och häftigt att vara tillbaka på min gamla skola. Jag jobbade bara tre terminer där men det var också mina tre första terminer som lärare så det är verkligen speciellt för mig. Jag har jobbat fyra på Hammarbacken och jag är fortfarande lika nöjd och glad över att jag bytte. När jag ändå är inne på jobbet kan jag ju nämna för mitt framtida mig att jag var på golden förra fredagen med jobbet, skoj även om jag tog det rätt lugnt.
Veckan innan det (tror jag iaf) var jag på Tinna och Sandras prins och prinsess fest. Också väldigt skoj och dessutom förlängde vi trevligheterna med övernattning och brunch dagen därpå.
Jag har ju spelat några matcher, bland annat en i arbrå med jobbig snöstorm på vägen hem, alla har slutat i superförlust vilket såklart är tråkigt som bara den men ändå konstigt nog är det här roligaste säsongen på jag vet inte hur länge. Eller så konstigt är det kanske inte, jag vet ju vad eller snarare vem det beror på. Jag tycker Patrik är en riktigt bra tränare. Vi tycker och tänker väldigt lika om handboll och allt som hör till med kämparanda och gruppdynamik osv så det kanske är lätt att vara nöjd då. Jag som brukar vara expert på att irritera mig på tränare gör det nästan inte alls nu faktiskt. Ovant och väldigt skönt. Brukar sällan bli imponerad eller positivt överraskad över kommentarer eller tankar kring spelet och strategier men det händer faktiskt i år. Och fastän det kanske borde vara en av de tränare jag på pappret ska ha minst respekt för med tanke på att vi ändå hade en kompisrelation eller vad man ska kalla det innan, (vi har ju varit ute ett antal gånger tillsammans den ena i sämre skick än den andre för att nästa gång byta roller), så är det helt klart en av de tränare jag haft som jag respekterar mest. Respekt för sin tränare är a och o nästan kan jag tycka. Hur som helst så är jag väldigt glad över att han är vår tränare men väldigt ledsen på ett sätt att det är just nu. Tycker att det är så himla synd att han har de förutsättningarna han har, det finns inget lag alls att prata om egentligen och det hade varit så roligt och intressant att se vad han hade kunnat gjort om det varit andra villkor. Bara om vi inte hade tappat de fyra spelare som vi tappat den här säsongen, tror faktiskt att vi nog hade kunnat varit med och slagits om typ tredje-fjärde platsen då. Aja nu är det som det är och det är bara att göra det bästa av det. Nu närmast handlar det om att tagga hundra till matchen idag.
Nä nu måste jag faktiskt börja tänka på uppladdning i form av energiintag.
Ses väl om en månad eller så igen...
Idag är det ljuvlig lördag. Kjell kom hem från jobbet för någon timme sedan och ligger och sover här bredvid, mysigt. Klockan ett är det samling och sen är det match som gäller. Vill spela fantastiskt bra idag, som alltid såklart. Vill kämpa och slita som ett djur och utdela riktigt tuffa smällar. Har bestämt att vi ska släppa in färre mål än vi gjorde mot dem sist och göra fler, kommer inte ihåg vad resultatet var så det måste jag kolla upp innan dock. Vet bara att jag var grymt irriterade efter matchen för att det kändes så lojt från vår sida. Så ska det inte vara idag! Jag hoppas att tinna vaknade upp idag med ett väldigt sug efter handbollsmatch, skulle göra det hela ännu roligare. Skulle vilja se herrarnas match men real spelar (typ som vanligt den här säsongen) klockan 4 redan så den vill jag ju också hem till. Kanske stannar en liten stund, får se hur jag lyckas ta mig hem också. Eftersom jag ska köra ner Elins bil till centrum har jag inte egen bil hem sen. Kjells bil gick sönder i torsdags så i fredags blev det cykel till och från jobbet. Bra att få en liten spark från lathet och bekvämlighet. Är så glad att jag bor på så perfekt avstånd från mitt jobb, och det är ju perfekt när det händer ngt sånt här så det slipper bli ett stort akut problem. Jag skulle ju klara mig bra utan bil egentligen. Men min lathet har skyllt på väglag och så och jag hade bestämt att cykeln skulle få vila i garaget till efter sporlovet, men så blev det alltså inte. Det tog några minuter längre än vanligt att cykla till jobbet för jag tog det väldigt lugnt i alla svängar. Det hade ju fallit ett tunt lager med nysnö som lämpligt nog dolda alla isfläckar och jag ville inte riskera att ramla, för egen skull men även för iPad:ens och datorns skull. Men det gick hur bra som helst, kände bara av halkan vid ett tillfälle och då gled cykelhjulet bara pyttelite för att sen hitta fäste.
Eftersom jag skriver så sällan borde jag kanske även gå tillbaka i tiden och notera händelser. Bara för min egen skull, det är därför jag skriver. Jag tycker att det är skönt och nästan terapeutiskt att skriva av sig, sortera tankarna lite på något sätt men framförallt är det så kul att ha en dagbok att gå tillbaka till. Särskilt resor och års-tillbakablickar är kul att läsa igen. Men nu när jag tänker tillbaka på den här månaden kommer jag inte på så mycket. Jag har ju börjat jobba, blandat toppendagar med mindre härliga dagar men överlag har jag det fantastiskt bra på jobbet. Tur det för jag hatar att gå upp på morgonen, jag brukar tänka tanken då när jag ändå staplande tillslut tvingar upp mig att jag ska vara mer än bra glad för att jag har ett jobb jag tycker så mycket om, tänk att behöva tvinga upp sig till något man är likgiltig för och ännu värre något man avskyr. Stackars de personerna som har det så! Det är otroligt roligt att ha en tvåa, de börjar bli mer och mer självständiga och klarar av större och större utmaningar. Vi går ju mattelyftet nu som är lite slitsamt för att det tar mycket tid och lite besviken är jag för att jag hade så höga förhoppningar på att det skulle ge ännu mer men faktiskt så får man en del inspiration där iaf. I torsdags var jag på en workshop på bällstaberg också i programmering typ och hur vi kan arbeta med det lite smått i skolan. Det var kul och häftigt att vara tillbaka på min gamla skola. Jag jobbade bara tre terminer där men det var också mina tre första terminer som lärare så det är verkligen speciellt för mig. Jag har jobbat fyra på Hammarbacken och jag är fortfarande lika nöjd och glad över att jag bytte. När jag ändå är inne på jobbet kan jag ju nämna för mitt framtida mig att jag var på golden förra fredagen med jobbet, skoj även om jag tog det rätt lugnt.
Veckan innan det (tror jag iaf) var jag på Tinna och Sandras prins och prinsess fest. Också väldigt skoj och dessutom förlängde vi trevligheterna med övernattning och brunch dagen därpå.
Jag har ju spelat några matcher, bland annat en i arbrå med jobbig snöstorm på vägen hem, alla har slutat i superförlust vilket såklart är tråkigt som bara den men ändå konstigt nog är det här roligaste säsongen på jag vet inte hur länge. Eller så konstigt är det kanske inte, jag vet ju vad eller snarare vem det beror på. Jag tycker Patrik är en riktigt bra tränare. Vi tycker och tänker väldigt lika om handboll och allt som hör till med kämparanda och gruppdynamik osv så det kanske är lätt att vara nöjd då. Jag som brukar vara expert på att irritera mig på tränare gör det nästan inte alls nu faktiskt. Ovant och väldigt skönt. Brukar sällan bli imponerad eller positivt överraskad över kommentarer eller tankar kring spelet och strategier men det händer faktiskt i år. Och fastän det kanske borde vara en av de tränare jag på pappret ska ha minst respekt för med tanke på att vi ändå hade en kompisrelation eller vad man ska kalla det innan, (vi har ju varit ute ett antal gånger tillsammans den ena i sämre skick än den andre för att nästa gång byta roller), så är det helt klart en av de tränare jag haft som jag respekterar mest. Respekt för sin tränare är a och o nästan kan jag tycka. Hur som helst så är jag väldigt glad över att han är vår tränare men väldigt ledsen på ett sätt att det är just nu. Tycker att det är så himla synd att han har de förutsättningarna han har, det finns inget lag alls att prata om egentligen och det hade varit så roligt och intressant att se vad han hade kunnat gjort om det varit andra villkor. Bara om vi inte hade tappat de fyra spelare som vi tappat den här säsongen, tror faktiskt att vi nog hade kunnat varit med och slagits om typ tredje-fjärde platsen då. Aja nu är det som det är och det är bara att göra det bästa av det. Nu närmast handlar det om att tagga hundra till matchen idag.
Nä nu måste jag faktiskt börja tänka på uppladdning i form av energiintag.
Ses väl om en månad eller så igen...
Kommentarer
Trackback
