Prag och Danmark
Redan på arlanda kunde vi se en del gula tröjor och vid mellanlandningen i Köpenhamn såg vi ännu fler. På planet från Köpenhamn till Prag började ett gäng sjunga fotbollslåtar tillsammans högt och tydligt vilket jag tyckte var underbart. Kan tänka mig att vissa andra ombord inte var lika imponerade men jag njöt som bara den. Resan i Tyskland var början för mitt och Kjells liv tillsammans och på sätt och vis kändes det nästan som att vi var tillbaka där. Jag tycker verkligen om känslan av tillhörighet och enighet man får inför en landskamp. Det är ju detsamma om det är en realmatch såklart. Alla är där av samma anledning, alla har samma innerliga önskan och förhoppning. Alla är lika nyfikna och spända.
Vi bodde på ett lyxigt hotell väldigt centralt och efter att ha checkat in och softat en liten stund på hotellet började vi bege oss mot arenan. Det var härligt väder och här och var traskade svenskar omkring och spred glädje. Sen var det dags. Vi hade superbra platser och jag är så glad att jag vågade ta med mitt zoomobjektiv för det var inte minsta tveksamhet kring att få ta med det in.
På förhand var jag säker på förlust och tvekade därför inte på att åka dit. Hade jag någonstans trott att vi skulle kunna vinna hade jag nog inte vågat åka eftersom jag då är säker på att jag förstör chanserna. När matchen började tittade vi bara på varandra och jag önskade att det inte skulle bli utklassning utan att vi skulle få hålla nollan ganska länge i alla fall. Men oj så bra Sverige ändå gjorde det. De var alltid rätt placerade i försvarsspelet och jobbade så bra tillsammans. Varteftersom matchen gick kom vi in mer och mer i matchen och tog faktiskt över den nästan. Inför förlängningen hade jag en riktigt bra känsla. Inte nödvändigtvis att det skulle bli en vinst men att vi i alla fall vågade mest och skapade bäst chanser och därför förtjänade vinsten bäst. Svenskarna såg mer inspirerade och modiga ut, kanske hade publiken en liten roll i det hela för Sveriges stöd var enormt. Klacken var underbar och resten av arenan hakade på.
Det kändes inte som en helt rättvis straffläggning. Jag skulle inte velat vara portugis och lägga upp bollen framför den gula väggen och höra alla busvisslingar och buandet. Men å andra sidan skulle jag aldrig velat lägga upp bollen för straff oavsett villkoren. Att få inleda straffläggningen måste ju också i de flesta fall vara en klar fördel. Man måste nog vara en vinnarskalle utan dess like och med nerver av något mer stabilt än stål för att trivas med rollen som sista portugisen fick på sin lott.
Jag hade inte kunnat drömma om att vi skulle få vara med om en så bra match och ett Em-guld. Det kunde ju inte gått bättre och jag är så glad över att få ha delat den upplevelsen med Kjell. När allt var avgjort så blev det såklart en hel del firande. Spelarna gick runt och tackade, publiken i sin tur tackade spelarna och alla (eller iaf alla svenskar) bara njöt.
Dagen därpå sov vi ut och åt god frukost innan vi gav oss ut på staden för att besöka de främsta sevärdigheterna och få en bättre blick av hur Prag ser ut. Det var varmt men inte plågsamt. Det fanns gott om skuggor och fotovädret var ju optimalt.
Vi avslutade besöket i Prag med ett gott restaurangbesök innan vi begav oss mot flygplatsen. Trots att vi inte hade så mycket tid så kändes det som om vi såg och gjorde det vi ville. Prag är helt klart en stad jag tycker om, nog en av de finare städerna jag har varit i. Den påminner en hel del om Krakow.
Snälla Philip och Ditte kom och hämtade oss på flygplatsen i Köpenhamn och när vi kom till lägenheten togs vi glatt emot av underbara Ellie.
Dagen därpå tog vi det rätt lugnt och bara umgicks. Vi åkte förbi ett köpcentrum i närheten för att äta, att vi valde just det köpcentrumet var för att de hade en dinosaurieutställning där. Kjell uppskattade den mest men Ellie tyckte det var rätt spännande också :-)
)
På fredagen satte vi oss i bilarna och åkte mot Horsens där Ditte hade bokat hotell till oss. Målet med utflykten var ju legoland och Horsens låg ca 30-40 min från Billund där Legoland ligger. Att hon bokade just där var nog främst för att hon fick ett bra pris på ett scandichotell genom en vän. Det är jag glad över för det var ett riktigt härligt hotell. Omgivningen var verkligen lugn och harmonisk, rummen var fina och maten var toppen. Det sjuka var att jag sen fick veta att jag bott på det där hotellet 29 år tidigare. Mamma reagerade direkt när jag berättade att vi bott i Horsens och tyckte hon kände igen det ortnamnet och när jag sen beskrev hotellet tyckte hon det lät väldigt bekant och letade fram några gamla bilder från när vi var på Legoland när jag var två år. Så himla häftigt att vi hamnade på exakt samma hotell, och att det var så likt i miljön på fotona.
Den övre bilden är på min pappa och vår superfina bil vi hade då, man kan ju helt klart se likheter på byggnaden.
De här bilderna är från baksidan:
Ovan är mammas bild på fontänen med hotellet i bakgrunden. Jag tog ingen bild på fontänen från det hållet men på bilden nedan står jag på sidan av fontänen, jag antar att bilden ovan är tagen på den grusvägen man ser på nedre bilden för om jag stått där hade jag fått med hotellet i bakgrunden.
Till och med parkbänken är kvar.
Rummen var dock betydligt mycket fräschare nu än vad de såg ut att va på bilderna från förr. När vi kommit fram åkte vi till ett zoo i närheten. Det var trevligt men vääääldigt varmt. På kvällen när vi kom tillbaka åt vi en grymt god grillbuffé på hotellet.
Så var det lördag och dags för höjdpunkten på Danmarkstrippen, Legoland.
När vi kom tillbaka till hotellet njöt vi av omgivningen och den härliga sommarkvällen. Sen var det en extra bonus att få en supersöt modell att fotografera.
Dagendärpå sov vi ut, åt lyxfrukost och begav oss sakteligen tillbaka till Köpenhamn. Vi passade på att stanna till för ett svalkande dopp efter lite drygt halva vägen.
Tillbaka i Köpenhamn hann vi med ännu mer kvalitetstid med släkten. Bland annat blev vi bjudna på sinnessjukt god mat hos tant Nilla (Philips mamma). Där tittade vi också på en del bilder från förr.
Sockersöt!
Kommentarer
Trackback
