nervös
Dagen med stort D närmar sig med stormsteg. Jag fattar inte hur jag ska klara av den för jag mår dåligt nu och är hur nervös som helst så fort jag tänker på matchen som ska plågas igenom. Det är verkligen med skräckblandad förtjusning jag väntar på helgen. Oj vad galet glad jag kommer bli om det är vi som vinner men jag är rädd för hur ledsen, arg och besviken jag kommer bli om det inte går vägen. Visserligen är jag rätt säker på det så jag är ganska förberedd på det värsta.
Från en viktig sak till en annan. Jag såg nyss vetenskapens värld där de rapporterade om den studie som genomförs på massa 5:2 personer. Jag blir bara mer och mer övertygad om att 5:2 kommer vara en del av mitt liv en lång tid framöver. Kanske inte hela tiden och absolut inte lika strikt hela tiden. Jag kommer säkert gå ner och köra en fastedag i perioder istället men seriöst så är det som klippt och skuret för mig känns det som. Jag längtar tokmycket efter att få äta massa nyttigheter, godis, bakverk och pannkaka i mängder men faktiskt så vet jag ju att jag verkligen mår bättre när jag äter bättre. Jag blir piggare, gladare och stolt över mig själv vilket för mig är den allra största behållningen.
Numera när jag fastar äter jag nästan aldrig något förrän jag kommer hem från jobbet tidigast. Ibland om jag känner mig lite hungrig eller tom vid lunchtid när jag ser på när alla andra äter så tar jag en knäckemacka till mitt glas vatten och det fungerar verkligen hur bra som helst. Sen när jag kommer hem blir det lite tuffare, inte för att jag verkligen behöver äta eller för att jag blir väldigt hungrig utan för att jag blir så sugen på att äta. Framförallt de dagar då jag har mycket tid då jag inte gör så mycket men det är verkligen inget stort problem. Det jobbigaste för mig för tillfället är helt klart att jag är så sugen på något gott som jag har förbjudit för mig själv, men jag tror verkligen att man kan få riktigt bra hälsoresultat utan att exkludera något alls i sin kost. Visst man går säkert inte ner i vikt i så fall men man sänker nog helt klart igf-värdena eller vad det nu heter vilket tydligen ska minska risken för cancer en hel del samt sitt blodtryck om man nu har högt sådant.
Nu är väl det här kanske min fjärde eller femte vecka sedan jag började köra strikt igen efter påskuppehållet och jag den senaste veckan märkte jag inga resultat alls på vågen eller med måttbandet och det är klart att det hade varit ännu roligare om jag hade gjort det men samtidigt så är det verkligen inte det viktiga.
Nu ska jag slappa framför ett sista criminal minds-avsnitt innan det är dags att sova.
Från en viktig sak till en annan. Jag såg nyss vetenskapens värld där de rapporterade om den studie som genomförs på massa 5:2 personer. Jag blir bara mer och mer övertygad om att 5:2 kommer vara en del av mitt liv en lång tid framöver. Kanske inte hela tiden och absolut inte lika strikt hela tiden. Jag kommer säkert gå ner och köra en fastedag i perioder istället men seriöst så är det som klippt och skuret för mig känns det som. Jag längtar tokmycket efter att få äta massa nyttigheter, godis, bakverk och pannkaka i mängder men faktiskt så vet jag ju att jag verkligen mår bättre när jag äter bättre. Jag blir piggare, gladare och stolt över mig själv vilket för mig är den allra största behållningen.
Numera när jag fastar äter jag nästan aldrig något förrän jag kommer hem från jobbet tidigast. Ibland om jag känner mig lite hungrig eller tom vid lunchtid när jag ser på när alla andra äter så tar jag en knäckemacka till mitt glas vatten och det fungerar verkligen hur bra som helst. Sen när jag kommer hem blir det lite tuffare, inte för att jag verkligen behöver äta eller för att jag blir väldigt hungrig utan för att jag blir så sugen på att äta. Framförallt de dagar då jag har mycket tid då jag inte gör så mycket men det är verkligen inget stort problem. Det jobbigaste för mig för tillfället är helt klart att jag är så sugen på något gott som jag har förbjudit för mig själv, men jag tror verkligen att man kan få riktigt bra hälsoresultat utan att exkludera något alls i sin kost. Visst man går säkert inte ner i vikt i så fall men man sänker nog helt klart igf-värdena eller vad det nu heter vilket tydligen ska minska risken för cancer en hel del samt sitt blodtryck om man nu har högt sådant.
Nu är väl det här kanske min fjärde eller femte vecka sedan jag började köra strikt igen efter påskuppehållet och jag den senaste veckan märkte jag inga resultat alls på vågen eller med måttbandet och det är klart att det hade varit ännu roligare om jag hade gjort det men samtidigt så är det verkligen inte det viktiga.
Nu ska jag slappa framför ett sista criminal minds-avsnitt innan det är dags att sova.
Kommentarer
Trackback
