Katarina Pettersson

Jag har haft fantastiska veckor och fått se både underbara och horribla saker. jag är glad över att jag åkte och värdesätter allt men jag är också otroligt glad över att jag nu är hemma. Det enda som är tråkigt är ju att den jag saknat allra mest åkte till Polen igår och kommer hem först på söndag. Direkt när jag kom hem gick jag till mitt trädgårdsland och jag kände genuin lycka och tillfredsställelse, jag älskar mitt hem och mitt liv! När jag kom in fick jag syn på en välkomstgåva på köksbänken som var ack så enkel men oj så tårögd och glad jag blev. Vi tog en dyrare och snabbare väg hem och det är jag nog nöjd med, vi kom hem vid tre och snälla Ronny körde hem mig så jag var här runt fyra tror jag och har bara njutit sen dess. Jag tänkte att jag skulle hinna så mycket men än så länge ligger väskan fortfarande i hallen med endast två-tre plagg uppackade och tvättmaskinen är inte i närheten av att köras igång. Men jag har hunnit vattna blommor och mina pallkragar, plockat smultron och jordgubbar. Smakat på löken, dillen och persiljan, plockat upp en potatisplanta med massa härliga gyllene potatisar som snart ska smakas. I morgon blir det ruccolasallad till både lunch och middag tror jag, gäller att passa på när skörden tillåter det. Jag har faktiskt också tvättat av altanen en del innan jag åkte och handlade så lite vettigt har jag ju fått gjort. Nu ska jag föra över alla bilder till datorn och NAS:en, blev inte riktigt lika många som jag trodde och som jag fått ihop de senaste semestrarna så trots att mitt största minneskort gick sönder dagen innan resan så klarade jag mig. Jag tog nästan lika många bilder helgen jag var i Köpenhamn med Kjell & co som på resten av tiden vilket kanske inte är så konstigt när jag hade världens sötaste Ellie som ressällskap.