Katarina Pettersson

handbollen har ju börjat lite lätt och den här helgen var tillägnad lidingö cup. Vi har åkt på tre förluster, vilket även om vi är lite vana vid det såklart är surt som ättika typ. Men det finns en del ljusglimtar. Det var ju ändå första matcherna vi körde tillsammans efter samanslagningen och det är klart att man inte kan förvänta sig att allt är på topp direkt. Men det blev lite bättre och bättre. Sista matchen tycker jag vi krigade riktigt bra, tyvärr hade vi flera tunga skador tidigt i matchen, hoppas verkligen inte det är något allvarligt. Skulle va riktigt tufft inför sm som är om två veckor. Imorgon är det bara en match och den är klockan åtta på lidingö så det blir till att gå upp tidigt imorgon. Det som är skönt dock är ju att man kommer hem tidigt och har resten av dagen fritt då. Idag var det ju verkligen en heldag i världens varmaste hall. Seriöst var det som att kliva in i en bastu när man klev in på plan. Jag stod stilla i linne på sidan och tyckte att det påminde lite om värmen och syrefattigheten i den hallen mina tjejer spelade i en gång för massa år sedan i Italien. Fast där fläktade det lite ibland iaf eftersom de hade dörrarna öppna, det gjorde det inte här kan jag säga. Vi hade samling klockan elva så det var ju najs med lite sovmorgon. Men sista matchen började 18.30 så jag kom nyss hem och snart borde jag väl gå och lägga mig för att orka upp imorgon. Jag funderar på om jag ska köra ett litet pass på ct eller om jag ska slappa framför en serie.

 

Idag fastar jag eftersom jag var bortbjuden på middag igår. Jag hade med tonfisksallad som jag åt i hallen mellan första och andra matchen och nu är jag lite lagom sugen på något att äta, får väl knapra lite på en morot. Jag är inte superhungrig utan det är mer att jag är sugen men det går väl över snart. Jag har fortsatt köra på, för dock inte längre in det i shapeup men jag tror jag har hyfsad koll och inte passerar 2000 kalorier särskilt ofta. Möjligtvis igår för då blev det lite onyttigt på kvällen, bland annat en väldigt god efterätt Kicki hade lyckats sjukt bra med. Hon bjöd på riktigt god mat och det var helt underbart att träffa mina gamla barndomsvänner igen. Vi är på tok för dåliga på det men igår lyckades vi faktiskt boka in nästa träff  och tills dess är det bara några månader :-) Det är så härligt att vi trots att vi träffas så sällan, sist var för typ ett och ett halvt år sedan, så känns det så naturligt att umgås.

Tillbaka till dieten... Jag var ju lite trött på att räkna kalorier och inte få vräka i mig onyttigt om jag vill så när den där månaden hade passerat som jag på förhand hade bestämt skulle skötas exemplariskt tänkte jag ju släppa loss lite. Men då började jag få lite mer resultat och nu är jag ganska nära målet som jag lite för skojs skull hade satt upp och då har jag lite svårt att inte fortsätta för fullt. Så det blir nog iaf en vecka till, kanske iaf. Men jag har funderat fram och tillbaka till hur jag vill leva i fortsättningen. Träningen har blivit lite sämre nu när jobbet har tagit väldigt mycket tid, så det har blivit typ 3-4 pass i veckan istället och med tanke på hur lätta de passen är känner jag att det inte riktigt räcker. Så träna vill jag göra 4-5 gånger i veckan har jag bestämt. Jag har inte direkt haft något problem med fastedagarna alls så jag tror att jag kommer fortsätta med dem, möjligtvis att jag går ner på en dag ibland när jag inte tycker att det passar med fasta. Men så kommer vi till det här med onyttigt eller inte onyttigt. Jag vill och längtar efter att äta onyttigt så det vill jag få in men jag vill ju å andra sidan inte ha världens sötsug hela tiden och må sämre i kropp och mage som jag vet att jag faktiskt gör av att ständigt stoppa i mig massa skit. Så jag tror att det får bli att jag begränsar mig till en eller max två onyttiga dagar i veckan. Det känns som om det skulle kunna funka. Då borde jag ju inte heller gå upp det jag tappat. Tar jag hjälp av måttbandet eller vissa av mina kläder kan jag absolut se att midjemåttet har minskat en hel del vilket jag är sjukt glad över, nu känner jag verkligen dock att det är synd att inte allt försvinner därifrån. Jag börjar märka på andra ställen på kroppen också och det är klart att det inte är någon katastrof men jag är väldigt nöjd med allt hur det är nu och vill inte minska mer förutom just midjan som jag fortfarande tycker är lite för stor, å det kan jag på sätt och vis inte förstå med tanke på hur mycket mindre den nu ändå är idag i jämförelse för ett halvår sedan. Drog jag in magen allt jag kunde då så tyckte jag att det såg rätt bra ut storleksmässigt, nu är jag ju aningen smalare än så i normalläge och ändå tycker jag att den ser lite för plufsig ut. Konstigt att man inte riktigt kan vara nöjd. Fast det är jag ändå, jag är nöjd och rätt stolt över mig själv faktiskt. Jag har aldrig levt speciellt hälsosamt men nu har jag iaf tagit flera ganska stora kliv i rätt riktning och känner att jag faktiskt mår bra av det. Jag har dock fortfarande inte cyklat till jobbet, det borde jag ändra på. I tisdags fick jag dock äntligen hjälp av cykelexperten (fd. postenarbetare) att byta däck. Vi fick åka en sväng förbi macken för att vi inte hittade tången här hemma men fast beslutna om att få det gjort på en gång så gjorde vi det ändå trots besvären. När vi väl hade fått första hjulet på plats och pumpat upp det hörde vi hur det pös. VI hade då bytt både slang och däck. Vi pumpade en gång till men då verkade det vara tätt som tur var så vi körde på och bytte backdäcket också utan några större problem. När vi väl var klara var det kolsvart uta och jag provcyklade en snabb vända och rättade till vissa saker som gnisslade och gnällde. Dagen därpå var jag ju såklart inte ett dugg sugen på att cykla men jag var ändå klar att cykeln äntligen var fixad och bestämde mig för att tycka om cykelturen och laddade rejält. Men när jag satte mig på den insåg jag att framdäcket var helt tömt på luft så tydligen blev det något fel på det ändå. Riktigt surt men det var bara att hoppa in i bilen och strunta i hur mycket avgaser jag spyr ut i onödan. Nästa vecka, eller kanske rentav imorgon borde jag ta mig förbi arninge och köpa en ny slang för jag antar att det är enda lösningen. Pajar den sen igen tror jag att jag ger upp och skrotar cykelplanerna, iaf fram till våren. För det är aningen ruggigt när man går ut till bilen på morgonen faktiskt.

 

åhh jag har sån beslutsångest när det gäller träning eller inte träning just nu. Förresten har jag helhjärtat bestämt mig för att bara träna handboll på torsdagar och det känns som helt rätt beslut för mig. Jag tränade i torsdags och jag tyckte inte det var speciellt roligt om jag ska vara helt ärlig. Jag känner mig gammal som gatan och det går varken bra för mig eller laget. Kanske blir det här sista säsongen, även om det känns skumt och konstigt men det lär väl inte bli något b-lag än på många år om någonsin och det är lite där jag känner att jag borde spela om jag ska spela ens. Men det jag funderade på var alltså om jag ska köra nu eller inte. Klockan är ändå över nio och jag tror att jag kommer träna imorgon. Då har jag ändå kört fyra pass den här veckan och det kanske får räcka helt enkelt... Pretty little liars lockar faktiskt lite mer.