Borde väl packa?!

Jag borde packa så att allt är klart till imorgon. Jag tror nästan jag kommer åka hem efter jobbet imorgon. Men samtidigt om inte Kjell är hemma och skjutsar ner mig till tåget så kanske jag föredrar att åka direkt från jobbet och det kräver ju såklart att allt är packat och klart och med till jobbet. Skönt att det är hotell som gäller så man slipper släpa på madrass och sånt.
Jag borde väl inte behöva så mycket packning alls egentligen så frågan är om det räcker med min lilla vhk ryggsäck eller om jag ska ta min mycket rymligare, men också mycket jobbigare att släpa på, vhk-väska. Vilka bekymmer jag har...
 
Igår var jag på middag med saknade kollegor. Det blev såklart väldigt mycket jobbsnack och jag blev väldigt inspirerad till en hel del. Jag älskar verkligen mitt jobb och det finns så otroligt många utvecklingsmöjligheter. Det är klart att ibland kan man bli matt av just alla möjligheter. Jag kommer ju aldrig kunna känna mig hundra procent klar och nöjd. Det kommer alltid finnas tusen miljarder saker man borde göra och lika många som man borde gjort annorlunda men det måste man nog bara acceptera så att man ändå kan njuta och ha energi till att faktiskt förändra och förbättra just det man vill och kan.
Igår fick jag återigen bekräftat att jag tog helt rätt beslut som flyttade på mig. Jag hoppas och tror att det såsmåningom kommer bli något fantastiskt bra på min gamla skola men i det här förändringsarbetet som pågår nu händer det på tok för mycket och personalen belastas helt galet på tok för mycket för att det skulle ha kunnat vara en bra miljö för mig.
Jag hoppas att det blir en återträff om inte alltför lång tid för det var riktigt härligt och skoj.
 
Nu ser jag fram emot en härlig fredag och en lyckad och rolig turnering med killarna. Det känns tråkigt att vi har en hel del skador och skavanker och troligen kommer få det lite tufft med spelare i helgen men förhoppningsvis kan vi ha riktigt kul ändå. Av tretton killar som åker med, är det nog typ tre som är helt friska och ickeskadade. Det är några som inte kommer kunna spela alls. Vi får kämpa och göra vad vi kan helt enkelt och jag ser fram emot resan för det är ett härligt gäng med mycket energi i alla fall :-) Synd bara att inte min vapendragare är med...
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0