Dags att ta igen
Jag har ju inte bloggat på några dagar nu så jag har ju några inlägg att producera nu om jag nu ska följa den där listan för hela januari. Får se om jag hoppar över någon av dem eller om jag gör alla... Men först får det bli ett helt vanligt inlägg med lång och intetsägande text som fyller sitt syfte att jag får ventilera mina tankar och känslor men kanske inte är så intressant för någon att läsa, men jag tvingar å andra sidan ingen att läsa heller :-)
Klockan är redan sex och hela dagen har snart gått, superläskigt fort men det kanske inte är så konstigt om man sover ända till 1-2 tiden. Tydligen har min dygnsrytm från jullovet inte helt lämnat mig.
Första veckan på nya jobbet är över och på många sätt har det varit en väldigt härlig vecka. Men jag har ibland nära till tårarna när jag tänker på de fina underbara som jag lämnat bakom mig. Tror det får bli ett besök på gamla jobbet ganska snart kanske inte den här veckan men nästa...
Som det känns nu kommer jag iaf kunna utvecklas mer som lärare och få mer harmoni i mitt liv så det känns helt som rätt beslut ändå vilket är otroligt skönt.
Igår hade vi en väldigt viktig match. Täby stod för motståndet och gjorde nog en något bättre match än de gjorde sist mot oss. Vi gjorde nog en ungefär lika dålig match som sist sett över hela matchen. Vår första halvlek sist var nog sämre än jag varit med om men vi gjorde en bättre andra halvlek där vi framförallt hittade ett bra engagemang och fantastisk kämparglöd. Jag tycker hela matchen igår var någonstans mittemellan den förra matchen, alltså mittemellan sämre än sämst och fruktansvärt dåligt. Förra matchen mot dem kände jag hur är det möjligt att vi är så fruktansvärt dåligt och hur är det då möjligt att det är ett lag som förlorar mot oss och är ännu sämre än oss? Det jag konstaterar nu efter gårdagen är; täby är verkligen dåliga, och frågan är då hur dåliga är egentligen vi som tydligen är ännu sämre? Blä!
Täbys spel har aldrig passat oss, de är starka defensivt, framförallt när det gäller att packa ihop laget och täcka ner skott utan att för den delen lyfta särskilt mycket. Trots att de båda matcherna haft utespelare i målen (som jag iof tycker har gjort bättre ifrån sig än vad jag tror att många andra utespelare skulle lyckats med) har vi inte lyckats få speciellt många enkla mål. Det beror nog till stor del att det känns som om man har så lite att skjuta på, försvararna ger en få alternativ och därför blir många bollar plockpotatis för målvakterna. och igår kan man ju inte påstå att vi hade flyt med stolparna eller ribban. Jag tycker inte om att kritisera domarna eftersom jag själv är sämst som domare och tycker att det känns lågt på något sätt men ändå kan jag inte riktigt låta bli att nämna att jag är missnöjd med domarnas insats igår. Det var en hel del konstiga beslut tycker jag, åt båda hållen enligt mig men klart många fler åt ena hållet och ni kan ju gissa vilka jag tycker premierades. Jag är inte nöjd med min egen insats och känner mig bedrövad över att jag inte orkar trycka mer och stega snabbare osv. nu börjar jag iaf få mer och mer motivation till att ta tag i träningen, iaf lite halvdant snarare än heltaskigt som det varit i år. Inte nödvändigtvis handbollsträningen dock utan snarare konditionsträning...
Så då kommer jag till nästa del i mitt liv som tar stor plats. Real Madrid. Som madridista har jag varit bortskämd inget snack om saken. Det har varit fantastiska år med underbara matcher, härliga vinster och osannolika rekord och framgångar. Det här året har väl varit lite knackigt om man jämför med de senaste åren, och det säger väl ganska mycket om hur bortskämd man är. Trea i ligan, vidare i CL och spanska cupen. Jag har själv tvivlat på det här och varit kritisk mot dem även om jag kan tycka att dem inte förtjänar det eftersom de fortfarande presterar helt okej om man jämför med andra lag (problemet är att man inte kan jämföra med andra lag (bortsett från möjligtvis barca - och det är ju ännu tråkigare att jämföra med dem just nu) utan bara jämför med real madrids tidigare resultat) Nu vet jag varför jag haft en så dålig känsla och vad som fattas. Jag saknar det solsken som jag så armt blev beroende av utan att ens förstå det och utan att ens uppskatta det till fullo. Jag pratar såklart om Marcelo, spelaren som kom till real och hade ett oerhört tungt uppdrag att axla. Han var ju den som skulle fylla det tomrum som roberto lämnade efter sig. Roberto som var kanske 40% av anledningen till att jag blev kär vid första ögonkastet (raul 50% och resten av laget och framgångarna 10%). marcelo som jag såg som en sämre kopia av robinho (de var faktiskt grymt lika). Marcelo som har kämpat, slitit, övertygat och bevisat att han förtjänar att vara där. Alltmedan han kramar, ler och skrattar med allt och alla. Han är nog lite av det där klistret som håller allt samman och han har verkligen saknats tror jag. Han har vuxit i mina ögon för varje år och match han har varit där och när han skadade sig blev jag förfärad och förtvivlad men ändå inte till den grad jag nu inser att jag borde ha blivit. Jag har varje match tänkt att det är ju synd att Marcelo inte kan spela men inte tänkt så mycket mer på det faktiskt. Å när det har blivit fler och fler skador på backlinjen och de dessutom blivit drabbade av avstängningar och annat har man såklart varit rejält orolig på förhand och match efter match fått bevisat för sig att det är bra mycket osäkerhet som infinner sig där men idag när jag fick se bilder på solskenet personifierad återigen på planen insåg jag att jag ändå underskattat honom. Lycka kände jag i maggropen och jag tror att han är precis det som behövs (tillsammans med mycket annat som redan finns där) för att real ska hitta tillbaka till sin storform. Räkna inte med några underverk idag för ramos, pepe och ronaldo är ändå för viktiga och kommer fattas för mycket och marcelo lär väl på sin höjd få komma in och känna på planen men sen, sen finns det alla möjligheter i världen för att vi ska plocka poäng efter poäng.
För övrigt måste jag bara få spy galla också över hur hårt ramos och real blir drabbade av domslut (nu kommer det här gnället på domarna igen som jag egentligen skäms lite över)
Ramos spelar tufft, absolut. Det har han alltid gjort och kommer förhoppningsvis alltid att göra. Ibland tappar han humöret fast det är faktiskt inte ofta han gör något som går över gränsen. Han har ett rykte av att vara en hetlevrad spelare som spelar ofta fult och vårdslöst och drar på sig utvisningar, vilket kanske inte är så konstigt om man hör att han är reals mest utvisade spelare någonsin med 15 röda kort på sju och ett halvt år. Men han måste absolut vara den spelare i hela världen som har fått flest gula kort felaktigt dömda mot sig. Det är helt sjukt hur ofta han får varning som han inte är i närheten av att förtjäna, visst han får en hel del som han förtjänar för att han spelar tufft, men väldigt sällan fult. Jag såg inte situationen som gav honom det första kortet i sista cup-matchen men jag såg det andra och tycker att det är tufft, särskilt eftersom det renderar i en utvisning och avstängning men kan köpa att det kanske ser fult ut i vissa vinklar. Dan efter läste jag att han blev avstäng en match för utvisningen och dessutom fyra till eftersom han protesterade mot utvisningen och kränkte domarna på väg ut. Tydligen ska han ha upprepat att dem var skamlösa skurkar och ropat enligt ESPN:s översättning till engelska: "You have spent the wohole fucking day fucking us." (vilket dem till hans försvar om och om igen gör). Jag blev chockad när jag läste det, för mig är skamlös skurk inte så farligt att säga och visst han upprepar det tydligen tre gånger men ändå, kanske betyder det något på spanska som är helt sjukt hemskt, typ den värsta svordom man kan tänka sig. Visst är det inte okej att skrika på och protestera mot domaren och han har bett om ursäkt efter matchen men protestera mot domaren är ju typ vardag i fotbollsvärlden och i stridens hetta slipper det faktiskt ut en del ord som man ångrar efteråt. Återigen är jag inte tillräckligt insatt i för att veta om någon annan eller något annat lag också råkar ut för liknande avstängningar men det antar jag att de måste göra för annars skulle väl real protestera mer, jag menar det finns ju bildbevis för allt nuförtiden och lite rättvisa bedömningar måste ju göras. Men för mig känns det som om det inte gör det, för mig känns det som att det alltid är real som blir drabbade. Att reals viktigaste back blir avstängd i fem matcher känns tufft och till råga på allt är deras tre-fyra nästviktigaste backar borta pga skador. Hoppas de kommer tillbaka starkare än någonsin efter det här. Snart har vi ju solskenet på plats åtmindstonde, ger lite tröst
Klockan är redan sex och hela dagen har snart gått, superläskigt fort men det kanske inte är så konstigt om man sover ända till 1-2 tiden. Tydligen har min dygnsrytm från jullovet inte helt lämnat mig.
Första veckan på nya jobbet är över och på många sätt har det varit en väldigt härlig vecka. Men jag har ibland nära till tårarna när jag tänker på de fina underbara som jag lämnat bakom mig. Tror det får bli ett besök på gamla jobbet ganska snart kanske inte den här veckan men nästa...
Som det känns nu kommer jag iaf kunna utvecklas mer som lärare och få mer harmoni i mitt liv så det känns helt som rätt beslut ändå vilket är otroligt skönt.
Igår hade vi en väldigt viktig match. Täby stod för motståndet och gjorde nog en något bättre match än de gjorde sist mot oss. Vi gjorde nog en ungefär lika dålig match som sist sett över hela matchen. Vår första halvlek sist var nog sämre än jag varit med om men vi gjorde en bättre andra halvlek där vi framförallt hittade ett bra engagemang och fantastisk kämparglöd. Jag tycker hela matchen igår var någonstans mittemellan den förra matchen, alltså mittemellan sämre än sämst och fruktansvärt dåligt. Förra matchen mot dem kände jag hur är det möjligt att vi är så fruktansvärt dåligt och hur är det då möjligt att det är ett lag som förlorar mot oss och är ännu sämre än oss? Det jag konstaterar nu efter gårdagen är; täby är verkligen dåliga, och frågan är då hur dåliga är egentligen vi som tydligen är ännu sämre? Blä!
Täbys spel har aldrig passat oss, de är starka defensivt, framförallt när det gäller att packa ihop laget och täcka ner skott utan att för den delen lyfta särskilt mycket. Trots att de båda matcherna haft utespelare i målen (som jag iof tycker har gjort bättre ifrån sig än vad jag tror att många andra utespelare skulle lyckats med) har vi inte lyckats få speciellt många enkla mål. Det beror nog till stor del att det känns som om man har så lite att skjuta på, försvararna ger en få alternativ och därför blir många bollar plockpotatis för målvakterna. och igår kan man ju inte påstå att vi hade flyt med stolparna eller ribban. Jag tycker inte om att kritisera domarna eftersom jag själv är sämst som domare och tycker att det känns lågt på något sätt men ändå kan jag inte riktigt låta bli att nämna att jag är missnöjd med domarnas insats igår. Det var en hel del konstiga beslut tycker jag, åt båda hållen enligt mig men klart många fler åt ena hållet och ni kan ju gissa vilka jag tycker premierades. Jag är inte nöjd med min egen insats och känner mig bedrövad över att jag inte orkar trycka mer och stega snabbare osv. nu börjar jag iaf få mer och mer motivation till att ta tag i träningen, iaf lite halvdant snarare än heltaskigt som det varit i år. Inte nödvändigtvis handbollsträningen dock utan snarare konditionsträning...
Så då kommer jag till nästa del i mitt liv som tar stor plats. Real Madrid. Som madridista har jag varit bortskämd inget snack om saken. Det har varit fantastiska år med underbara matcher, härliga vinster och osannolika rekord och framgångar. Det här året har väl varit lite knackigt om man jämför med de senaste åren, och det säger väl ganska mycket om hur bortskämd man är. Trea i ligan, vidare i CL och spanska cupen. Jag har själv tvivlat på det här och varit kritisk mot dem även om jag kan tycka att dem inte förtjänar det eftersom de fortfarande presterar helt okej om man jämför med andra lag (problemet är att man inte kan jämföra med andra lag (bortsett från möjligtvis barca - och det är ju ännu tråkigare att jämföra med dem just nu) utan bara jämför med real madrids tidigare resultat) Nu vet jag varför jag haft en så dålig känsla och vad som fattas. Jag saknar det solsken som jag så armt blev beroende av utan att ens förstå det och utan att ens uppskatta det till fullo. Jag pratar såklart om Marcelo, spelaren som kom till real och hade ett oerhört tungt uppdrag att axla. Han var ju den som skulle fylla det tomrum som roberto lämnade efter sig. Roberto som var kanske 40% av anledningen till att jag blev kär vid första ögonkastet (raul 50% och resten av laget och framgångarna 10%). marcelo som jag såg som en sämre kopia av robinho (de var faktiskt grymt lika). Marcelo som har kämpat, slitit, övertygat och bevisat att han förtjänar att vara där. Alltmedan han kramar, ler och skrattar med allt och alla. Han är nog lite av det där klistret som håller allt samman och han har verkligen saknats tror jag. Han har vuxit i mina ögon för varje år och match han har varit där och när han skadade sig blev jag förfärad och förtvivlad men ändå inte till den grad jag nu inser att jag borde ha blivit. Jag har varje match tänkt att det är ju synd att Marcelo inte kan spela men inte tänkt så mycket mer på det faktiskt. Å när det har blivit fler och fler skador på backlinjen och de dessutom blivit drabbade av avstängningar och annat har man såklart varit rejält orolig på förhand och match efter match fått bevisat för sig att det är bra mycket osäkerhet som infinner sig där men idag när jag fick se bilder på solskenet personifierad återigen på planen insåg jag att jag ändå underskattat honom. Lycka kände jag i maggropen och jag tror att han är precis det som behövs (tillsammans med mycket annat som redan finns där) för att real ska hitta tillbaka till sin storform. Räkna inte med några underverk idag för ramos, pepe och ronaldo är ändå för viktiga och kommer fattas för mycket och marcelo lär väl på sin höjd få komma in och känna på planen men sen, sen finns det alla möjligheter i världen för att vi ska plocka poäng efter poäng.
För övrigt måste jag bara få spy galla också över hur hårt ramos och real blir drabbade av domslut (nu kommer det här gnället på domarna igen som jag egentligen skäms lite över)
Ramos spelar tufft, absolut. Det har han alltid gjort och kommer förhoppningsvis alltid att göra. Ibland tappar han humöret fast det är faktiskt inte ofta han gör något som går över gränsen. Han har ett rykte av att vara en hetlevrad spelare som spelar ofta fult och vårdslöst och drar på sig utvisningar, vilket kanske inte är så konstigt om man hör att han är reals mest utvisade spelare någonsin med 15 röda kort på sju och ett halvt år. Men han måste absolut vara den spelare i hela världen som har fått flest gula kort felaktigt dömda mot sig. Det är helt sjukt hur ofta han får varning som han inte är i närheten av att förtjäna, visst han får en hel del som han förtjänar för att han spelar tufft, men väldigt sällan fult. Jag såg inte situationen som gav honom det första kortet i sista cup-matchen men jag såg det andra och tycker att det är tufft, särskilt eftersom det renderar i en utvisning och avstängning men kan köpa att det kanske ser fult ut i vissa vinklar. Dan efter läste jag att han blev avstäng en match för utvisningen och dessutom fyra till eftersom han protesterade mot utvisningen och kränkte domarna på väg ut. Tydligen ska han ha upprepat att dem var skamlösa skurkar och ropat enligt ESPN:s översättning till engelska: "You have spent the wohole fucking day fucking us." (vilket dem till hans försvar om och om igen gör). Jag blev chockad när jag läste det, för mig är skamlös skurk inte så farligt att säga och visst han upprepar det tydligen tre gånger men ändå, kanske betyder det något på spanska som är helt sjukt hemskt, typ den värsta svordom man kan tänka sig. Visst är det inte okej att skrika på och protestera mot domaren och han har bett om ursäkt efter matchen men protestera mot domaren är ju typ vardag i fotbollsvärlden och i stridens hetta slipper det faktiskt ut en del ord som man ångrar efteråt. Återigen är jag inte tillräckligt insatt i för att veta om någon annan eller något annat lag också råkar ut för liknande avstängningar men det antar jag att de måste göra för annars skulle väl real protestera mer, jag menar det finns ju bildbevis för allt nuförtiden och lite rättvisa bedömningar måste ju göras. Men för mig känns det som om det inte gör det, för mig känns det som att det alltid är real som blir drabbade. Att reals viktigaste back blir avstängd i fem matcher känns tufft och till råga på allt är deras tre-fyra nästviktigaste backar borta pga skador. Hoppas de kommer tillbaka starkare än någonsin efter det här. Snart har vi ju solskenet på plats åtmindstonde, ger lite tröst
Kommentarer
Trackback
