Återbesök

Vad konstigt hur fort förändringar blir till vardag. För en månad sen slutade jag jobba på min gamla skola och började efter jullovet på min nya. Idag åkte jag tillbaka och hälsade på och olika sorters känslor var det ju inte direkt någon brist på. Framförallt positiva såklart för det var helt fantastiskt underbart att se alla härliga elever igen. De hade tydligen fått sina iPads igår och jag hamnade på tusen bilder och flera filmer, fick känna sig ungefär som en superstjärna vilket var den enda jobbiga känslan där :-) Sen så var det en känsla som var väldigt neutral men som jag slogs rätt starkt av och det är hur skumt det är att vara tillbaka på ett ställe som jag var på ungefär 50-55 timmar i veckan större delen av året, ett ställe där jag verkligen kände mig hemma. Nu var jag helt plötsligt där som besökare och det var konstigt för på sätt och vis känns det som om jag var där igår men samtidigt såg det annorlunda ut på vissa platser och deras liv har ju såklart gått vidare utan att jag är insatt i varenda detalj. Skumt. Det var hur som helst härligt att vara där igen men jag känner i hela mitt hjärta att jag har gjort rätt som flyttat på mig vilket såklart är skönt.
Det går inte att jämföra med vad jag får tid till nu och på förra jobbet, och det är inom samma kommun. Det är faktiskt helt galet. Och tydligen är deras scheman ännu mer pressade nu än det var innan jag slutade. Hoppas de snart blir ändring för personalen där för de har så många fantastiska pedagoger och det finns så mycket bra tankar och idéer där.
Det är himla bra för mig att jag känner att jag kan vara på jobbet lite mer lagom antal timmar i veckan och ändå känna mig hundra gånger mer tillfreds med mitt arbete. Jag känner mig lugnare och mer harmonisk nu i jämförelse med i höstas, men framförallt känner jag att jag får tid att utvecklas och är mer nöjd med mina lektioner. Att det är himla bra just nu är för att min "privata" del av kalendern börjar fyllas rätt ordentligt de närmsta veckorna framöver. Det är mycket som händer och allt känns kul och jag ser fram emot det, tror inte jag hade orkat med allt i höstas.
Nu börjar snart reals match. Jag börjar bli väldigt jobbigt nervös. Det är ju tredje raka matchen mot valencia och eftersom de vunnit de första två känner jag mig rätt säker på att det nu är valencias tur att vinna. Real har ju ett övertag målmässigt vilket jag såklart är glad över men det känns inte ett dugg säkert för det. Skönt är det iaf att valencia inte fick något "bortamål".

Imorgon är det idrottsdag och sedan träning. Just nu är jag sjukt trött på handbollen (det egna spelandet) och jag längtar till säsongen tar slut. Jag tror det finns en stor risk att vi åker ur tvåan i år för jag tror inte vi tar många poäng till, kanske två om vi har lite flyt och kanske blir vi beroende av att lidingölaget spelar pissdåligt även framöver. Vi får väl se hur det går...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0