Faktiskt lite stolt

Tio i sju åkte jag i morse och jag var framme typ kvart i åtta utan att ha kört minsta lilla fel. Precis när jag stannade kom jag dock på tanken att jag senare på dagen skulle ta mig hem också, hm hur ska det gå till tänkte jag. För jag var någonstans bortanför Nacka och hade åkt en del småvägar på slutet som hade varit riktigt bra skyltade till just det ställe jag åkte till. Jag hade ju 45 min på mig innan jag faktiskt skulle vara där så jag satt kvar i bilen ett tag och letade vägbeskrivningar och tänkte att det borde vara rätt bra skyltat mot stan.

Dagen gick fort och det var roligt att vara där. När det var dags att åka hem fick jag en reskamrat med mig i bilen och det var nog tur det för jag är inte helt säker på att jag hade lyckats ta mig hem annars :-) Jodå det tror jag faktiskt för det var ju en rätt lätt väg hem när man väl kom till E4:an och det gjorde vi rätt snabbt efter att bara ha svängt fel i en liten korsning, vilket bara var bra för det fick mig att öva på att vända på en smal skogsväg, kan vara bra att kunna det faktiskt :-)

Sen jag kom hem har vi bara myst framför tv:n. Först såg vi en gammal film med Al Pachino som bankrånare och nyss såg vi en helt galen film med Matthew McConaughey, Joe killer. Nu sitter jag och väntar på att reals match ska börja. Jag är helt klart mer nervös idag vilket bådar gott men inte nödvändigtvis betyder att det kommer gå bra. Jag har kommit in i en period där jag saknar Raul så mycket att det nästan gör ont när jag tänker på det. Det bara hugger till i magen :-( Tur att man får trösta sig lite med andra fina vita killar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0