Bara 19 skoldagar kvar
Helt sinnessjukt!!!
Det har varit ett riktigt tufft år på många sätt. Men det har också varit ett lärorikt och roligt år. Ibland får jag en svacka då jag känner att det är absolut inte värt det. Känslan av att aldrig riktigt räcka till, känslan av att bara vilja banka huvudet blodigt mot väggen för att man inte når fram till alla trots att man tycker att man har varit övertydlig på tjugo olika sätt, känslan av konstant kaos och livsavgörande ansvar. Men 99% av tiden tycker jag ändå att det är värt det, värt det långa vägar och det är nog ganska bra med tanke på att alla säger att första året är det värsta året och att många av de rutinerade lärarna verkar tycka att det har varit lite extremt det här året med allt den nya läroplanen har att erbjuda och tvinga på oss :-)
Häromdagen började jag nästan gråta av lycka när två elever kom fram och visade de sagor de skrivit. Elever som inte kunde läsa överhuvudtaget när jag lärde känna dem. Jag börjar känna lite oro över hur långt sommarlovet kommer kännas, utan att få träffa alla underbara små hjärtan. Stackars mig, eller hur?!
Veckan som kommer är väldigt kort, det är vanliga skoldagar måndag och tisdag och onsdag har vi studiedag, det ska bli sjukt spännande och höra tankar om framtiden. Kul också att få lite tid och analysera vår learning study som vi haft under våren.
Just nu spelar ju Sverige mot Ryssland och de blir för tillfället rätt rejält pressade, de har visserligen en ledning, 1-2 står det men det kan ju ändras hur fort som helst. Jag satte mig vid datorn en bit in i första perioden för annars hade jag somnat och när jag inte hade annat för mig så surfade jag runt på min blogg och läste en del inlägg från första året jag skrev. Jag snubblade över ett inlägg om min tysklandsresa och jag kan ju säga att det var nostalgi i hög grad när jag läste, snacka om att längta tillbaka. Det inlägget skrev jag i augusti 2009 och då skrev jag även ett inlägg som hade rubriken spelsugen eller något sådant, jag önskar verkligen att jag kommer känna så i höst igen, jag saknar det där suget och vill få känna det igen för mitt eget handbollsspelande.
Nu har den värsta tröttheten försvunnit och jag tror jag ska ägna hela min uppmärksamhet till matchen igen...
Det har varit ett riktigt tufft år på många sätt. Men det har också varit ett lärorikt och roligt år. Ibland får jag en svacka då jag känner att det är absolut inte värt det. Känslan av att aldrig riktigt räcka till, känslan av att bara vilja banka huvudet blodigt mot väggen för att man inte når fram till alla trots att man tycker att man har varit övertydlig på tjugo olika sätt, känslan av konstant kaos och livsavgörande ansvar. Men 99% av tiden tycker jag ändå att det är värt det, värt det långa vägar och det är nog ganska bra med tanke på att alla säger att första året är det värsta året och att många av de rutinerade lärarna verkar tycka att det har varit lite extremt det här året med allt den nya läroplanen har att erbjuda och tvinga på oss :-)
Häromdagen började jag nästan gråta av lycka när två elever kom fram och visade de sagor de skrivit. Elever som inte kunde läsa överhuvudtaget när jag lärde känna dem. Jag börjar känna lite oro över hur långt sommarlovet kommer kännas, utan att få träffa alla underbara små hjärtan. Stackars mig, eller hur?!
Veckan som kommer är väldigt kort, det är vanliga skoldagar måndag och tisdag och onsdag har vi studiedag, det ska bli sjukt spännande och höra tankar om framtiden. Kul också att få lite tid och analysera vår learning study som vi haft under våren.
Just nu spelar ju Sverige mot Ryssland och de blir för tillfället rätt rejält pressade, de har visserligen en ledning, 1-2 står det men det kan ju ändras hur fort som helst. Jag satte mig vid datorn en bit in i första perioden för annars hade jag somnat och när jag inte hade annat för mig så surfade jag runt på min blogg och läste en del inlägg från första året jag skrev. Jag snubblade över ett inlägg om min tysklandsresa och jag kan ju säga att det var nostalgi i hög grad när jag läste, snacka om att längta tillbaka. Det inlägget skrev jag i augusti 2009 och då skrev jag även ett inlägg som hade rubriken spelsugen eller något sådant, jag önskar verkligen att jag kommer känna så i höst igen, jag saknar det där suget och vill få känna det igen för mitt eget handbollsspelande.
Nu har den värsta tröttheten försvunnit och jag tror jag ska ägna hela min uppmärksamhet till matchen igen...
Kommentarer
Trackback
