Sista söndagsångesten på ett tag då
och ska jag vara ärlig så har jag inte ens någon ångest idag. Imorgon jobbar jag sista dagen innan mitt sommarlov, ska bli underbart skönt med lov faktiskt. I torsdags hade vi skolavslutning. Mina elever var fantastiskt duktiga i Multihallen där de sjöng och dramatiserade till "en kväll i juni". Efter samlingen i multihallen träffades vi en kort stund i klassrummet där jag lite halvimproviserat höll ett kort tacktal skulle man nog kunna säga. Hela skolavslutningen var väldigt känsloladdad tyckte jag och självklart kunde jag inte prata utan att det stockade sig väldigt mycket i halsen så jag höll mig kort. Vär vi gett varandra sommarkramar samlades hela arbetslaget ute för tårtbuffe och vi hade en mysig stund innan elevernas sommarlov var ett faktum. Vi hade ett kort möte efteråt där vi pratade om vilka klassrum som vilka klasser ska ha nästa år. Jag kommer flytta ner en våning till ett hörnrum och det känns faktiskt ganska bra även om det känns lite sorgligt att lämna det vi haft i år för det känns ju verkigen som "mitt" och "vårt" klassrum. Jag var helt slut men stannade kvar ett tag och städade lite, fast strax före tre gav jag upp och cyklade ner till centrum där jag mötte mamma och var smakråd för hon skulle köpa glasögon. Jag träffade kjell och handlade lite mat. Jag hade ovanligt mycket inspiration till att laga mat och var sugen på att prova något jag aldrig gjort förut och i stort sett utan recept. Det blev en väldigt lyckad kycklinggryta med spenat och soltorkade tomater, mums.
På fredag hade vi planeringsdag. Vi började halv nio men jag var där strax efter sex för att packa och fixa i klassrummet. Vi hade en del möten och en trevlig avtackningslunch där rektorn önskade oss glad sommar och efter lite utvärdering så fick vi faktiskt lite tid över till att fixa med rummen igen så jag hann faktiskt flytta det mesta från mitt gamla rum till mitt nya vilket känns väldigt bra inför morgondagen och framförallt inför nästa termin. I höstas när jag började visste jag absolut ingenting. Nu vet jag vilka kollegor jag kommer ha, hur de arbetar och så. Jag vet vilken klass jag ska ha, jag känner föräldrarna men framförallt eleverna och vet vad de kan och har gjort. Jag vet vart vi ska vara någonstans och har tankar och ideér om vad vi ska göra och vad de behöver träna på. Jag känner att jag har ett stort försprång i jämförelse med förra hösten och jag hoppas att det kommer visa sig under hela året i mindre stress och bättre årsplaneringar osv. Imorgon ska vi tänka framåt och fundera på vad som behöver beställas och förhoppningsvis hinner vi påbörja en terminsplanering.
Direkt efter jobbet i fredags bar det av till stan för fotbollsem, sverige mötte england. Först spelade frankrike mot ukraina och vann tillslut ganska enkelt efter att de gjort ett ganska sent förlösande mål och efter en del strul med för blöt plan, de kanske ska komma till eken och spela för där finns det tydligen inget som heter för blöt plan. Det var kul att smaka på lite em-känsla men jag tyckte det var lite avslaget och jag själv hade inte riktigt fattat att sverige skulle spela kändes det som. när det var dags för sverige-matchen ställde vi oss framför scenen och där såg man riktigt bra, dessutom hade man bra sikte på studion och Henke Larsson. Innan matchen visade de klipp från tidigare möten mot england och de avslutade med ett mål av henke. efter det sjöng hela publiken hans namn i säkert fem minuter så högt vi bara kunde för att hylla honom, hoppas han hörde det :-) Det var en underbar känsla. Sen när matchen började blev jag nästan lite irrriterad istället för publiken bar sig väldigt illa åt, det var många haters där och många fula ord skreks gång på gång, ingen fotbollsfest där inte. Förrän det blev svenskt mål då såklart, då vart stämningen såklart helt plötsligt mycket mycket bättre och när mellberg gjorde det andra kändes det nästan som om det var för bra för att vara sant. Och så kom kallduscharna som säkerställde Sveriges uttåg ur em. Aja jag hade inte förväntat mig att sverige skulle gå vidare från gruppen så jag blev inte superbesviken men surt var det särskilt eftersom det kändes som om vi ändå hade varit det bättre laget under större delen av matchen.
Upp tidigt och eken cup stod på schemat. Regn och lite kyla fick mig att nästan tro att jag var i åhus. Vi vann första matchen mot polisen och det var kul att spela. Jag tycker själv att jag gjorde en ganska bra insats och det gör ju att det blir roligare såklart. Sedan var det killarnas tur och de mötte omtalade silwing, som helt klart visade att de spelar på en annan nivå. 0-8 stod det i halvtid men vi spelade lite bättre i andra och jag såg senare att det blev 4-15 men det trodde jag faktiskt inte, trodde typ vi spelade lika i andra. Känns ju skönt att vi iaf verkar närma oss lite, sist på eken förlorade de med över tjugo bollar enligt killarna. De spelade ju lika den turneringen i våras när inte jag var med men tydligen var en av de duktiga utespelarna målvakt delar av den matchen. Vi fick rusa direkt till damernas match och uppmanade killarna att ta med sig allt tillbaka och sedan värma upp och så på egen hand så skulle vi möta dem vid planen efter vår match. Damerna mötte då spårvägen och där kan jag säga att det var klasskillnad. När man fastnade i deras grepp fastnade man verkligen, den matchen var inte superkul men det berodde nog mest på att man inte hade en chans, att det var halt och att man var lite distraherad av killarnas kommande match. Jag började på plan i andra och tänkte att jag skulle spela till sebastian bytte ut mig och då springa till killarnas plan. Det är ju svårt att hålla koll på tiden när man spelar och när jag väl kom av planen insåg jag att de redan rabblade de olika planerna och att matchen alltså skulle börja närsomhelst. Jag som var riktigt trött när jag kom av rusade-joggade-lunkade-halvgick med lovi till killarnas match och jag var helt död när jag kom fram. Matchen hade redan börjat och de hade ställt upp med samma uppställning som vi hade valt till första matchen, de tyckte att det var lättast så sötnötarna. Även den matchen förlorade vi men jag tycker att killarna gjorde en relativt bra match, kämpade ganska bra men de hade verkligen stora problem att hålla i bollen så pass att de skulle kunna skjuta ordentligt, jag tror vi förlorade med 13-10. Efter den matchen hade vi en liten paus innan det var dags att värma upp. Då var det Tyresö som stod för motståndet, vi gjorde en riktigt bra kämparinsats i leran och lyckades med mer än vi brukar. Vi hade lite flyt måste jag erkänna, jag kommer inte ihåg vad resultatet blev men det känns som om vi vann relativt enkelt tillslut, kanske med tre måls marginal eller nått. Enkelt och enkelt kanske jag inte ska kalla det eftersom mina stackars vader fick uppleva något de aldrig har gjort förut. Jag sprang hem och hade en tjej längre fram och det kom en hög kontringspass till henne och jag tog väl i och hoppade så högt jag bara kunde, jag vet att jag var på bollen och är ganska säker på att det inte blev mål men innan jag landade kände jag en fruktansvärd smärta i båda låren. Det bara stramade och värkte intensivt som bara den, jag försökte röra på mig men det gick inte, jag försökte ställa mig upp men då började det krampa i ryggen också, efter ett litet tag tog jag mig upp på knä tror jag och började krypa lite innan jag lyckades ta mig upp på fötterna och bege mig mot avbytarbänken, då kände jag att det släppte lite och eftersom jag verkligen ville spela vidare så bytte jag riktning och fortsatte upp i anfall. Varje steg jag tog kändes dock en del i vaderna så jag valde att byta nästa anfall, klokt tycker jag själv :-) Elisabet var supergullig och hämtade både bulle och druvsocker till mig, tack så mycket! Efter matchen var det ungefär en timme kvar till nästa match har jag för mig och jag började längta hem till en varm säng rätt så mycket kan jag lova. Jag blev irriterad på min kropp över att den kände av matcherna så mycket, efter en match hade jag ont på flera ställen, efter två var jag ordentligt stel och efter tredje matchen blev jag osäker på om jag skulle kunna spela fjärde. Så kom äntligen sista matchen, jag hade ju på förhand nästan önskat lerbrottning och är nöjd med de två sista när det var mer brottning och mindre handboll. Vi mötte skogås och jag blev riktigt revanchsugen när jag såg vilka det var och fick minnesbilder från förra årets b-lagsmatch mot dem. Drygare och bitchigare spelare får man ju leta efter och deras tränare är riktigt skum tycker jag. Man vill ju alltid vinna men jag ville inte riktigt gå vidare, jag kände att jag knappt mäktade med fyra matcher och att va kvar två timmar till och spela ytterligare en match tog emot lite. Men man kan ju inte vika ner sig och som sagt blev jag riktigt revanchsugen. Sista matchen var verkligen inte en handbollsmatch. Jag tycker att vi visade att vi ville mest och det tyckte tydligen deras konstiga tränare också, det blev tillslut 3-3 och jag är riktigt glad att vi inte förlorade och faktiskt lite glad över att skogås ändå gick vidare för de fick spela 18.10 och sedan även 9.00 i morse och då var inte jag riktigt levande kan jag erkänna. När jag gick till centrum strax efter 10 hade jag lite svårt att andas av promenaden och jag har ont i precis hela kroppen så det var faktiskt skönt att inte behöva spela idag. Jag såg att spårvägen vann hela turneringen rätt enkelt och det blev jag väl inte direkt förvånad över.
Killarna har ju spelat två matcher idag. När vi kom till fältet och fick se planen vi skulle spela på trodde jag nästan inte mina ögon, det var djupa pölar över nästan hela planen. trots det såg faktiskt killagen som spelade där ut att klara det relativt bra, det såg fortfarande ut som lite handboll. Som tur var fick vi byta plan till en som inte var i lika dåligt skick, men det sagt så var det inte mycket gräs kvar på planen alls. Först förlorade vi mot hammarby och sedan vann vi med 2-1 mot skogås. riktigt skönt med kämparvinst faktiskt. Deras ekenäventyr är ju inte slut än utan imorgon är den sista gruppspelsmatchen mot ett estniskt lag och på tisdag väntar b-slutspel. Jag tror att vår grupp som vanligt är lite vassare än den andra, men jag tror ändå vi får det rätt tufft i slutspelet för som det ser ut nu kommer vi möta trean eller fyran i andra gruppen. Vinner vi imorgon kanske vi kan komma fyra i gruppen iof och det vore ju bra.
På fredag hade vi planeringsdag. Vi började halv nio men jag var där strax efter sex för att packa och fixa i klassrummet. Vi hade en del möten och en trevlig avtackningslunch där rektorn önskade oss glad sommar och efter lite utvärdering så fick vi faktiskt lite tid över till att fixa med rummen igen så jag hann faktiskt flytta det mesta från mitt gamla rum till mitt nya vilket känns väldigt bra inför morgondagen och framförallt inför nästa termin. I höstas när jag började visste jag absolut ingenting. Nu vet jag vilka kollegor jag kommer ha, hur de arbetar och så. Jag vet vilken klass jag ska ha, jag känner föräldrarna men framförallt eleverna och vet vad de kan och har gjort. Jag vet vart vi ska vara någonstans och har tankar och ideér om vad vi ska göra och vad de behöver träna på. Jag känner att jag har ett stort försprång i jämförelse med förra hösten och jag hoppas att det kommer visa sig under hela året i mindre stress och bättre årsplaneringar osv. Imorgon ska vi tänka framåt och fundera på vad som behöver beställas och förhoppningsvis hinner vi påbörja en terminsplanering.
Direkt efter jobbet i fredags bar det av till stan för fotbollsem, sverige mötte england. Först spelade frankrike mot ukraina och vann tillslut ganska enkelt efter att de gjort ett ganska sent förlösande mål och efter en del strul med för blöt plan, de kanske ska komma till eken och spela för där finns det tydligen inget som heter för blöt plan. Det var kul att smaka på lite em-känsla men jag tyckte det var lite avslaget och jag själv hade inte riktigt fattat att sverige skulle spela kändes det som. när det var dags för sverige-matchen ställde vi oss framför scenen och där såg man riktigt bra, dessutom hade man bra sikte på studion och Henke Larsson. Innan matchen visade de klipp från tidigare möten mot england och de avslutade med ett mål av henke. efter det sjöng hela publiken hans namn i säkert fem minuter så högt vi bara kunde för att hylla honom, hoppas han hörde det :-) Det var en underbar känsla. Sen när matchen började blev jag nästan lite irrriterad istället för publiken bar sig väldigt illa åt, det var många haters där och många fula ord skreks gång på gång, ingen fotbollsfest där inte. Förrän det blev svenskt mål då såklart, då vart stämningen såklart helt plötsligt mycket mycket bättre och när mellberg gjorde det andra kändes det nästan som om det var för bra för att vara sant. Och så kom kallduscharna som säkerställde Sveriges uttåg ur em. Aja jag hade inte förväntat mig att sverige skulle gå vidare från gruppen så jag blev inte superbesviken men surt var det särskilt eftersom det kändes som om vi ändå hade varit det bättre laget under större delen av matchen.
Killarna har ju spelat två matcher idag. När vi kom till fältet och fick se planen vi skulle spela på trodde jag nästan inte mina ögon, det var djupa pölar över nästan hela planen. trots det såg faktiskt killagen som spelade där ut att klara det relativt bra, det såg fortfarande ut som lite handboll. Som tur var fick vi byta plan till en som inte var i lika dåligt skick, men det sagt så var det inte mycket gräs kvar på planen alls. Först förlorade vi mot hammarby och sedan vann vi med 2-1 mot skogås. riktigt skönt med kämparvinst faktiskt. Deras ekenäventyr är ju inte slut än utan imorgon är den sista gruppspelsmatchen mot ett estniskt lag och på tisdag väntar b-slutspel. Jag tror att vår grupp som vanligt är lite vassare än den andra, men jag tror ändå vi får det rätt tufft i slutspelet för som det ser ut nu kommer vi möta trean eller fyran i andra gruppen. Vinner vi imorgon kanske vi kan komma fyra i gruppen iof och det vore ju bra.
Kommentarer
Trackback
