Jobb imorgon
Känns faktiskt inte helt fel, visserligen tror jag inte att jag riktigt kommer vilja gå och lägga mig så tidigt som jag borde ikväll, och jag kommer definitivt inte vilja kliva upp ur sängen för en lång cykeltur imorgon. Men när jag väl kommer upp och ut är det ju säkert som vanligt väldigt uppfriskande och härligt.
Den här sista jullovsdagen ska jag bara ta det lugnt och njuta med min babe. Kanske ägnar jag en timmer eller två till att sätta in mig i jobbet igen för det kommer bli en jobbig omställning imorgon annars.
I fredags var det bowling och middag med tinna och kompisar. Tycker hon är så modig och gör helt rätt som åker ur och reser. Jag tycker det är inspirerande när någon utmanar sig själv och gör något som inte känns helt och hållet bekvämt och tryggt, det är sånt man växer av. Bowlingen gick sämre än sämst, det fanns inte ett klot som passade och jag var helt värdelös, det var tur att jag var där med härliga människor annars hade jag nog gått därifrån ;-) Jag är inte en dålig förlorare jag lovar. Sedan var det middag på gästis. Det var trevligt och maten var helt okej. Sedan fick vi se Kim och Lovis spela bort lite pengar på Black Jack, det är ju helt omöjligt att vinna på det spelet - om man inte lär sig räkna kort förstås. Det var en trevlig kväll tycker jag, precis i min smak. Ingen alkohol och inget dansande hela natten (missförstå mig inte, det scenariot kan vara trevligt en gång i halvåret typ). Jag skulle gå och lägga mig tidigt för killarna hade tidig samling, iaf realtivt tidig 9.30. Det gick faktiskt ganska bra tror jag somnade före två iaf, när klockan ringde ville jag först verkligen inte gå upp men när jag väl gjorde det var jag faktiskt ganska pigg, eller iaf inte helt död.
Snälla Lovi kom och hämtade mig och vi bar oss av mot Sannadal. Vi mötte ju dem innan juluppehållet och då vart det vinst hemma med 30-15. Jag måste ju säga att jag var rätt säker på vinst, för säker på vinst och undra om inte hela laget var det. Inställningen var inte direkt på topp och vi fick sämsta tänkbara starten på matchen och jag tror vi låg under med åtminstonde 3-0 innan vi gjorde ett mål. När vi mötte dem hemma hade de framförallt en duktig spelare och två som kunde vara farliga, igår var det dessutom en riktigt bra skytt till med som gjorde att vi fick lite problem. Men framförallt var det som sagt inställningen som var problemet. Ibland var vi inte i närheten av att smälla på och var vi i närheten gjorde vi inte det där lilla extra och i anfallet blev vi väldigt stillastående och försökte göra individuella saker utan fart = ingen framgång alls. I halvlek (9-6) pratade vi om det och jag kände att alla var missnöjda och ville mer, vilket de verkligen visade i andra. Försvaret smällde helt plötsligt på lite mer, Erik räddade mer avslut, vi hade bättre fart men kanske framförallt mer beslutsamhet i anfallet och efter ett litet tag ledde vi med 9-10, skönt även om jag var orolig ett bra tag till. När vi ledde med fyra bollar och det var ungefär fyra minuter kvar kände jag mig rätt säker och kunde slappna av lite iaf. Slutresultatet blev 17-23 och kändes på sätt och vis härligare än förra vinsten. Jag tycker att killarna visar bättre och bättre prov på lite mental styrka. De har blivit bättre på att vända en dålig spiral. Det som jag tycker är väldigt positivt dessutom är att det är många i laget som i de här stunderna kan kliva fram och avgöra, det varierar från match till match. Dessutom är det ofta många målskyttar i våra matcher vilket jag också ser som en styrka.
Den här veckan är det träning på måndag, lagmöte på onsdag, träning torsdag och match på söndag samt cirkelträning på söndag - får väl se om några går på den... På mötet på onsdag ska vi sammanfatta hösten lite, jag har hunnit ha individuella samtal med alla förrutom en i laget och det känns som om alla är ganska nöjd iaf vilket är kul, prata om våren -vad vill vi, vad gör vi osv. Jag tror jag kommer ha lite teoretisk genomgång på activeboarden och så kommer vi titta på en match som vi spelade in mot rimbo tidigare i höstas.
Igår hade ju även damerna match, borta mot rimbo. Var faktiskt inte överdrivet sugen på den matchen, Lovi var inte helt frist och visste inte om hon skulle stå, bla mirre, liv och linnea saknades och inför matchen kunde jag bara tänka - vem ska göra våra mål? Filip var vid samlingen och skulle följa med och titta, av någon anledning peppade det faktisk.
Vi började väl inte så bra direkt men vi jobbade oss in i matchen. Just nu står det rätt still och jag kommer knappt ihåg matchbilden. Eller Rimbo var väl hela tiden snäppet bättre än oss men samtidigt kämpade vi på och släppte aldrig riktigt ifrån dem, så matchen avgjordes faktiskt inte förrän det bara var några minuter kvar vilket jag faktiskt är rätt nöjd med. Vi fick dessutom några billiga utvisningar med oss i ett otroligt avgörande skede av matchen men slarvade själva bort det vilket såklart känns surt och irriterande men samtidigt skönt att det inte var som förra året och att domarna hjälpte rimbo med utvisningar så att de kunne vinna en jämn match (den var ännu jämnare än den här). Jag förstår faktiskt inte riktigt hur vi lyckas spela så katastrofalt när vi är fler på plan men det kändes som om det verkligen satte sig i huvudet och kroppen på oss, vi kunde omöjligt lyckas helt enkelt. Direkt när de blev fulltagliga spelade vi mindre dåligt igen.
Jag är ganska nöjd med min prestation, både bakåt och framåt vilket känns skönt. Är också nöjd med lagets prestation faktiskt. Tycker nog att de a-flickor som var med gjorde sin bästa match med oss och det hjälpte till att få det lite mer stabilt än det varit många av våra andra matcher. För att förtydliga menar jag absolut inte att det är de som gjort det instabilt de tidigare matcherna utan bara att de hade en positiv inverkan på den här.
Den här sista jullovsdagen ska jag bara ta det lugnt och njuta med min babe. Kanske ägnar jag en timmer eller två till att sätta in mig i jobbet igen för det kommer bli en jobbig omställning imorgon annars.
I fredags var det bowling och middag med tinna och kompisar. Tycker hon är så modig och gör helt rätt som åker ur och reser. Jag tycker det är inspirerande när någon utmanar sig själv och gör något som inte känns helt och hållet bekvämt och tryggt, det är sånt man växer av. Bowlingen gick sämre än sämst, det fanns inte ett klot som passade och jag var helt värdelös, det var tur att jag var där med härliga människor annars hade jag nog gått därifrån ;-) Jag är inte en dålig förlorare jag lovar. Sedan var det middag på gästis. Det var trevligt och maten var helt okej. Sedan fick vi se Kim och Lovis spela bort lite pengar på Black Jack, det är ju helt omöjligt att vinna på det spelet - om man inte lär sig räkna kort förstås. Det var en trevlig kväll tycker jag, precis i min smak. Ingen alkohol och inget dansande hela natten (missförstå mig inte, det scenariot kan vara trevligt en gång i halvåret typ). Jag skulle gå och lägga mig tidigt för killarna hade tidig samling, iaf realtivt tidig 9.30. Det gick faktiskt ganska bra tror jag somnade före två iaf, när klockan ringde ville jag först verkligen inte gå upp men när jag väl gjorde det var jag faktiskt ganska pigg, eller iaf inte helt död.
Snälla Lovi kom och hämtade mig och vi bar oss av mot Sannadal. Vi mötte ju dem innan juluppehållet och då vart det vinst hemma med 30-15. Jag måste ju säga att jag var rätt säker på vinst, för säker på vinst och undra om inte hela laget var det. Inställningen var inte direkt på topp och vi fick sämsta tänkbara starten på matchen och jag tror vi låg under med åtminstonde 3-0 innan vi gjorde ett mål. När vi mötte dem hemma hade de framförallt en duktig spelare och två som kunde vara farliga, igår var det dessutom en riktigt bra skytt till med som gjorde att vi fick lite problem. Men framförallt var det som sagt inställningen som var problemet. Ibland var vi inte i närheten av att smälla på och var vi i närheten gjorde vi inte det där lilla extra och i anfallet blev vi väldigt stillastående och försökte göra individuella saker utan fart = ingen framgång alls. I halvlek (9-6) pratade vi om det och jag kände att alla var missnöjda och ville mer, vilket de verkligen visade i andra. Försvaret smällde helt plötsligt på lite mer, Erik räddade mer avslut, vi hade bättre fart men kanske framförallt mer beslutsamhet i anfallet och efter ett litet tag ledde vi med 9-10, skönt även om jag var orolig ett bra tag till. När vi ledde med fyra bollar och det var ungefär fyra minuter kvar kände jag mig rätt säker och kunde slappna av lite iaf. Slutresultatet blev 17-23 och kändes på sätt och vis härligare än förra vinsten. Jag tycker att killarna visar bättre och bättre prov på lite mental styrka. De har blivit bättre på att vända en dålig spiral. Det som jag tycker är väldigt positivt dessutom är att det är många i laget som i de här stunderna kan kliva fram och avgöra, det varierar från match till match. Dessutom är det ofta många målskyttar i våra matcher vilket jag också ser som en styrka.
Den här veckan är det träning på måndag, lagmöte på onsdag, träning torsdag och match på söndag samt cirkelträning på söndag - får väl se om några går på den... På mötet på onsdag ska vi sammanfatta hösten lite, jag har hunnit ha individuella samtal med alla förrutom en i laget och det känns som om alla är ganska nöjd iaf vilket är kul, prata om våren -vad vill vi, vad gör vi osv. Jag tror jag kommer ha lite teoretisk genomgång på activeboarden och så kommer vi titta på en match som vi spelade in mot rimbo tidigare i höstas.
Igår hade ju även damerna match, borta mot rimbo. Var faktiskt inte överdrivet sugen på den matchen, Lovi var inte helt frist och visste inte om hon skulle stå, bla mirre, liv och linnea saknades och inför matchen kunde jag bara tänka - vem ska göra våra mål? Filip var vid samlingen och skulle följa med och titta, av någon anledning peppade det faktisk.
Vi började väl inte så bra direkt men vi jobbade oss in i matchen. Just nu står det rätt still och jag kommer knappt ihåg matchbilden. Eller Rimbo var väl hela tiden snäppet bättre än oss men samtidigt kämpade vi på och släppte aldrig riktigt ifrån dem, så matchen avgjordes faktiskt inte förrän det bara var några minuter kvar vilket jag faktiskt är rätt nöjd med. Vi fick dessutom några billiga utvisningar med oss i ett otroligt avgörande skede av matchen men slarvade själva bort det vilket såklart känns surt och irriterande men samtidigt skönt att det inte var som förra året och att domarna hjälpte rimbo med utvisningar så att de kunne vinna en jämn match (den var ännu jämnare än den här). Jag förstår faktiskt inte riktigt hur vi lyckas spela så katastrofalt när vi är fler på plan men det kändes som om det verkligen satte sig i huvudet och kroppen på oss, vi kunde omöjligt lyckas helt enkelt. Direkt när de blev fulltagliga spelade vi mindre dåligt igen.
Jag är ganska nöjd med min prestation, både bakåt och framåt vilket känns skönt. Är också nöjd med lagets prestation faktiskt. Tycker nog att de a-flickor som var med gjorde sin bästa match med oss och det hjälpte till att få det lite mer stabilt än det varit många av våra andra matcher. För att förtydliga menar jag absolut inte att det är de som gjort det instabilt de tidigare matcherna utan bara att de hade en positiv inverkan på den här.
Kommentarer
Trackback
