Jag sprängs nästan i bitar
Jag rymmer tusentals känslor just nu men framförallt rymmer jag otroligt mycket kärlek. Jag skulle vilja omfamna alla ensamna och otrygga människor i hela världen och viska att allt kommer bli bra.
Jag har varit på en middag med min mamma och lillebror. En middag där jag fick höra en hel del saker som jag aldrig skulle gissat. En del saker som jag starkt misstänker att jag har förträngt för jag börjar så smått tycka att jag minns fragment av konstiga händelser. En del saker som jag visste men behövde få höra. Vi har varit ovanligt djupa och framförallt ovanligt öppna mot varandra och även om mycket som sas var sorgligt och hemskt så gick jag därifrån med en känsla av att älska hela världen. Jag kan till och med sträcka mig till att jag nog inte ska hysa sånt agg som jag gjort mot Alves längre. Oops se på den, någon växer och släppter onödig och negativ energi. Vi får se hur länge den här känslan varar.
Att jag var där på middag var för att jag skulle hjälpa min icke-så-tekniska-mamma med att föra över filmer från min barndom inspelade på vhs-band till datorn. Det lyckades jag med och fick på kuppen se lite bilder från när jag spelade eken cup, tror det var 93. Vi var väldans söta faktiskt, framförallt min lillebror som hejade på vallentuna såklar.
Jag har på sistonde ofta tänkt att en olycka inte kommer ensam. Men idag fick jag verkligen känna att det finns inget ont som inte har något gott med sig också.
Jag har varit på en middag med min mamma och lillebror. En middag där jag fick höra en hel del saker som jag aldrig skulle gissat. En del saker som jag starkt misstänker att jag har förträngt för jag börjar så smått tycka att jag minns fragment av konstiga händelser. En del saker som jag visste men behövde få höra. Vi har varit ovanligt djupa och framförallt ovanligt öppna mot varandra och även om mycket som sas var sorgligt och hemskt så gick jag därifrån med en känsla av att älska hela världen. Jag kan till och med sträcka mig till att jag nog inte ska hysa sånt agg som jag gjort mot Alves längre. Oops se på den, någon växer och släppter onödig och negativ energi. Vi får se hur länge den här känslan varar.
Att jag var där på middag var för att jag skulle hjälpa min icke-så-tekniska-mamma med att föra över filmer från min barndom inspelade på vhs-band till datorn. Det lyckades jag med och fick på kuppen se lite bilder från när jag spelade eken cup, tror det var 93. Vi var väldans söta faktiskt, framförallt min lillebror som hejade på vallentuna såklar.
Jag har på sistonde ofta tänkt att en olycka inte kommer ensam. Men idag fick jag verkligen känna att det finns inget ont som inte har något gott med sig också.
Kommentarer
Trackback
