Katarina Pettersson

Förra veckan skrev jag att jag äntligen kände mig lite i fas på jobbet. Det höll väl i sig i tre dagar som mest. Känslan är som bortkastad och nu är jag hyperstressad över vad jag ska hinna med och vad eleverna ska hinna med.
Igår berättade jag för elever och föräldrar att jag kommer byta jobb efter jul och det var både hemskt och skönt. Det känns bra att alla vet det nu och att eleverna kan börja ladda inför nästa termin med en ny lärare. Det kommer bli superbra för dem önskar, hoppas och tror jag. Det kommer nog bli allra jobbigast för mig för jag kommer sakna dem så jag nästan går sönder. Kanske är jag på tok för oprofessionell eller känslosam men det gör ont i mig när jag tänker på att jag inte ska få träffa mina små änglar varje dag som jag brukar få. Samtidigt är jag ju glad och förväntansfull inför det som kommer och djupt tacksam över att få ha jobbat med dem, vilken lyx!

Igår åkte jag hem efter killarnas träning och det är jag sjukt glad över idag. Idag är det matcher, först Sverige mot Danmark om jag inte är felinformerad och sedan real mot ajax. Jag får se om jag orkar se den senare som ju slutar rätt sent. Jag har massor att göra innan skolan börjar imorgon och imorgon och torsdag eftermiddag är helt uppbokade så jag måste hinna med allt som ska vara klart till fredag eftermiddag imorgonbitti vilket innebär att jag borde vara på jobbet senast halv sju imorgon. Jag känner mig själv och kommer inte ha självdisciplinen till det men siktar på det så kommer jag troligtvis vara där senast sju.

Nä nu ska jag ta tag i en del här hemma och sedan jobba lite innan matcherna börjar. Lite middag på det kanske så blir det nog toppen. Jag hade tänkt att träna eftersom jag skippade träningen igår men jag prioriterar helt enkelt bort det.