Den fruktade dagen är till ända
Veckan har varit fruktansvärt jobbig. Det har varit sanslöst mycket att göra men det är ju bara att göra sak efter sak så blir det tillslut färdigt. Jag skippade båda träningarna för att jag inte hann eller orkade, båda tvekade jag på och när man ändå är där i hallen känns det dumt att åka hem men jag är rätt nöjd med det såhär i efterhand för det blev lagom stressigt ändå. Men som sagt, det man ska göra är ju bara att göra. Det som gjort att veckan på många sätt varit hemsk är alla känslor. Väntan på den här dagen. Kramarna som jag inte kunnat slita mig loss från och frågorna från åttaåringar som jag inte kan ge dem ett bra svar på. Jag har försökt att inte känna efter så mycket och jag tror helt ärligt talat inte att jag har förstått att jag inte kommer tillbaka. Jag vet ju att jag bara ska vara glad över att få arbeta med något så fantastiskt som jag får och att jag får de relationer jag får men det är banne mig inte lätt att ha kvar någon form av proffessionalism mitt i det. Jag kommer sakna dem så otroligt mycket! Men jag vet att dem kommer få det toppenbra och jag kommer det också, jag känner ändå att jag tagit rätt beslut även om det inte är lika glasklart som det var när jag gick från mitt förra jobb.
Nu ska jag njuta av ledigheten i några dagar och sen börja sätta mig in i det nya, spännande!
Jag var förbi på klubbens julavslutning en stund tidigare ikväll och sedan dess har jag städat lite och pyntat granen, glittret och stjärnan åker dock på imorgon. Det blev gran tidigt i år, jag brukar vänta till 22:a eller främst 23:e men vi köpte och tog in granen redan i onsdags, den har dock fått stå bar i foten sedan dess i brist på tid. Imorgon är det full rulle som gäller för då bjuds det på julmiddag här.
