Katarina Pettersson

Innan sommaren ville jag se till att hålla igång träningen ordentligt under sommaren, det har jag velat förrut också men det har alltid blivit sämre än vad jag har tänkt mig. Supermycket tack vare tinna har det blivit så bra den här sommaren som jag ville, minst tre gånger i veckan. Och det är jag stolt och glad över men om jag ska vara helt ärlig så har det inte varit speciellt jobbigt så det kanske inte ens förtjänar stolthet. Jag har varit tillräckligt motiverad och inspirerad för att faktiskt inte behöva kämpa med mig själv för att komma ut. Sen har jag ju haft precis hur mycket tid som helst och faktiskt mått bra av att komma ut lite vilket har gjort det ännu lättare. Hade jag inte haft tinna som träningskompis är jag verkligen inte säker på att jag hade klarat det för det blir så mycket tråkigare att träna ensam. Förra veckan tränade jag måndag, tisdag, onsdag, torsdag och söndag. Visserligen var det väl bara ett pass som var på egentlig godtaglig nivå men ändå, bättre med något än inget alls. Den här veckan har det gått betydligt sämre, 0 pass på 2,5 dagar. Idag har jag nästan inget val utan ska snart ge mig ut har jag bestämt mig för och det här är nog den första gången jag faktiskt måste kämpa med mig själv för att komma iväg. Jag ska springa minst fem km har jag bestämt mig för och jag velar mellan att springa väldigt väldigt långsamt och bara långsamt. Sist jag sprang gjorde jag det i ett lugnare tempo än jag brukar och det gjorde ju att jag inte tyckte att det hela var avskyvärt utan det kändes nästan bara bra att kunna springa men inte vara speciellt trött, samtidigt känns det ju som om man ska träna så ska man göra det ordentligt. Aja får se vad det blir, något måste det bli iaf. 

Annars är det os för hela slanten som gäller. Jag sitter som klistrad framför tv:n i stort sett hela tiden. Igår fick jag väldig beslutsångest när både damfotbollen och herrfotbollen var samtidigt och så tolkade jag tablån fel så jag trodde att de visade herrhandbollen i repris på tv efter fotbollen så jag valde fotbollen, vilket jag iof är ganska nöjd med men det innebar att jag bara såg 10 min av handbollen ungefär, vilket iof räckte eftersom det inte var den allra roligaste matchen. Just den perioden jag såg spelade nästan sverige sämre än storbrittanien så det kanske var tur att jag inte såg så mycket. Fotbollsmatchen kanske inte var en supermatch heller direkt men det var ju lite spännande iaf. Sverige gjorde väl inte en toppeninsats men ibland blixtrar de till och gör något riktigt bra. Jag tror att de kan gå långt, men isf måste de nog spela ännu bättre och ha en del flyt. Det som känns allra mest positivt i jämförelse med de senaste mästerskapen är att det känns som om de gör mål tillsammans hela laget, de är inte superberoende av att lotta eller någon annan forward gör sitt livs match för att kunna vinna utan ofta bra gedigna anfall ger dem utdelning.

Igår svängde vi förbi mitt jobb för jag lyckas inte komma åt jobbmailen hemmifrån, dessvärre lyckades jag inte där på min jobbdator heller så jag får söka rätt på informationen om kick-offen på något annat sätt. Det kändes väldigt konstigt att vara där igen, det är så länge sedan men ändå känns det som igår. Samtidigt känns allt så nytt och annorlunda eftersom jag har bytt klassrum. Framförallt så kändes det härligt att vara där. Jag älskar att vara ledig och njuter av det men jag ser också fram emot att börja jobba igen och längtar tillbaka. De första typ tre veckorna drömde jag om jobbet typ varje natt sen så har jag nästan inte gjort det alls förrän för typ en vecka sedan när jag började göra det igen. Jag tycker det är bra att lärare har ledigt länge för jag tror att det tar några veckor innan man kan koppla bort jobbet helt och verkligen koppla av och så börjar man ju planera och fundera en del några veckor innan det är dags igen, fast så kanske det är för alla. 

Igår såg vi en väldigt bra film, Hugo. I början tyckte jag den var lite seg men allteftersom växte den. Det var en sån film som sätter spår och väcker nyfikenhet, iaf när det gäller mig. Det är härligt att se såna filmer tycker jag.