Ikväll gäller det
Blir det vinst ikväll vilket jag självklart hoppas på men inte riktigt vågar tro på så kommer det bli riktigt tufft för Barcelona att komma ikapp. Blir det förlust är det helt plötsligt bara ett poäng kvar av försprånget och då kan ju verkligen vad som helst hända, real har ju bland annat sevilla kvar att möta. Åh jag klarar inte av att tänka på matchen ens...
Nu har jag jobbat en vecka efter det välbehövliga påsklovet och nu börjar jag verkligen inse hur lite tid det är kvar av den här terminen. Kvar av mitt första år som lärare, min allra första etta! När jag började i höstas var min största rädsla att yrket inte skulle leva upp till mina enorma förväntningar. Eftersom jag har drömt om att bli lärare sen jag själv gick i lågstadiet så har jag i mitt huvud skapat en drömvärld. Jag var orolig att jag inte skulle passa in i den där drömvärlden lika bra som jag vill, att arbetsuppgifterna och arbetsdagarna inte skulle motsvara det jag hade förhoppningar om. Jag förväntade mig helt klart att det skulle vara tufft och kräva enormt mycket av mig som person och som pedagog och där hade jag ju inte direkt fel, vilket är tur för det är ju faktiskt precis så jag vill ha det. Jag vill ha ett yrke där jag måste vara engagerad och hela tiden utveckla mig själv och det som finns runt mig, det finns ju inget mer tillfredsställande än utveckling egentligen. Så här nästan ett läsår senare kan jag glatt berätta att yrket motsvarar mina förväntningar. Vissa saker har varit tuffare än jag väntat mig, andra lättare, vissa dagar är inte speciellt roliga medan andra verkligen är en njutning. Så länge jag lyckas skydda mitt innersta från att lägga all press på mig själv så kommer jag trivas som lärare det är jag säker på. Det jag menar är att jag aldrig kommer kunna känna att det inte finns mer jag borde göra, man kan inte få det helt perfekt hur mycket man än försöker. Har man en klass med 25 elever finns det alltid något mer man skulle kunna göra på iaf något håll. Men man kan ju samtidigt bara göra sitt bästa och sträva efter att hela tiden bli bättre och lära sig av sina misstag. Som det är nu är jag tillräckligt snäll mot mig för att acceptera det och samtidigt lagom hård mot mig själv för att pressa mig så jag och min verksamhet blir bättre. Jag älskar mitt jobb :-)
Nu har jag jobbat en vecka efter det välbehövliga påsklovet och nu börjar jag verkligen inse hur lite tid det är kvar av den här terminen. Kvar av mitt första år som lärare, min allra första etta! När jag började i höstas var min största rädsla att yrket inte skulle leva upp till mina enorma förväntningar. Eftersom jag har drömt om att bli lärare sen jag själv gick i lågstadiet så har jag i mitt huvud skapat en drömvärld. Jag var orolig att jag inte skulle passa in i den där drömvärlden lika bra som jag vill, att arbetsuppgifterna och arbetsdagarna inte skulle motsvara det jag hade förhoppningar om. Jag förväntade mig helt klart att det skulle vara tufft och kräva enormt mycket av mig som person och som pedagog och där hade jag ju inte direkt fel, vilket är tur för det är ju faktiskt precis så jag vill ha det. Jag vill ha ett yrke där jag måste vara engagerad och hela tiden utveckla mig själv och det som finns runt mig, det finns ju inget mer tillfredsställande än utveckling egentligen. Så här nästan ett läsår senare kan jag glatt berätta att yrket motsvarar mina förväntningar. Vissa saker har varit tuffare än jag väntat mig, andra lättare, vissa dagar är inte speciellt roliga medan andra verkligen är en njutning. Så länge jag lyckas skydda mitt innersta från att lägga all press på mig själv så kommer jag trivas som lärare det är jag säker på. Det jag menar är att jag aldrig kommer kunna känna att det inte finns mer jag borde göra, man kan inte få det helt perfekt hur mycket man än försöker. Har man en klass med 25 elever finns det alltid något mer man skulle kunna göra på iaf något håll. Men man kan ju samtidigt bara göra sitt bästa och sträva efter att hela tiden bli bättre och lära sig av sina misstag. Som det är nu är jag tillräckligt snäll mot mig för att acceptera det och samtidigt lagom hård mot mig själv för att pressa mig så jag och min verksamhet blir bättre. Jag älskar mitt jobb :-)
Kommentarer
Trackback
