Katarina Pettersson

Inför den här veckan mådde jag väl bra, ska inte klaga alltför mycket. Men man kan väl säga att jag var lite småorolig och nojjig över hur allt skulle gå. Men det har faktiskt gått kalasbra och även om nästa vecka är ännu mer intensiv än vad den här har varit så känner jag mig faktiskt lite lugnare, vilket är väldigt skönt. Imorgon tror jag att jag ska lyxa till det och gå rätt tidigt, typ senast tre. Sen ska jag nog bara ha en lugn myskväll. Kjell jobbar faktiskt bara dag på sjukhuset imorgon så vi kanske till och med hinner umgås lite, kalas :-)

På lördag är det två hemmamatcher, jag är astaggad. Iaf på den ena! Fast som vanligt är jag försiktigt pessimistisk, eller försiktig kanske ni kan strunta i att läsa. Jag vet ju att vi absolut kan vinna båda matcherna, jag har nämligen ingen som helst aning om vad vi möter för motståndare varken för pojkarna eller damerna. Men jag fortsätter helt enkelt min vana trogen att förbereda mig på katastrof, då kanske jag inte behöver bli superbesviken.

På söndag ska vi fika lite här och fira gamlingen i huset. Han fyllde år i tisdags och på söndag kommer nog lite släktingar på fika, jag ska nog göra en tårta, det är jag sugen på. Kanske baka bullar också men så ambitiös orkar man kanske inte ritkigt vara?

Nä nu är det dags att hoppa in i duschen, för ikväll ska här tvättas hår också för tydligen har jag ju inte gjort det sen förra matchen... Kanske inte så fräscht och trevligt att jag delar med mig av infon, fast det kan ju inte vara helt hemskt för jag tror faktiskt att det var igår som jag fick höra:
-varför luktar du alltid som god kanel?
-Jasså gör jag, är det min tröja som luktar (sträckte fram tröjan)?
-Nej
-Är det mitt hår? (sträckte fram håret)
-Ja det luktar jättegott!

Och barn är ju alltid ärliga, det vet vi :-)