Aldrig hemma?
Det känns faktiskt så, nu var jag ju visserligen hemma större delen av helgen och idag kom jag hem vid halv fem. Men det känns nästan som om jag inte har någon fritid alls, och det känns som om jag inte hinner med något alls på jobbet heller, idag när jag cyklade hem började jag för första gången reflektera över att det faktiskt har påverkat min tid att ha tagit över p97. Å jag är glad över att tanken inte ens egentligen har slagit mig tidigare och det beror ju på att jag tyckt att det har varit så roligt. Men förra året hade jag ju bara mina egna träningar och boll-lekis, vilket visserligen gjorde att hela torsdagen bara bestod av jobb och handboll men nu är det ju så både på måndagar och torsdagar, dessutom är killarnas träningar längre och kräver lite mer planeringstid också. För att inte tala om matcher och tid med laget på helgerna, det är ju stor skillnad från att vara tränare för boll-lekis ;-)
Den största delen till att jag känner som jag gör är ju för att jag bytt jobb. Det är inte bara mycket som är nytt och som man måste sätta sig in i, det är även lite extra ansvar som läggs på mina axlar vilket självklart påverkar, jag jobbar ju även fler timmar i veckan 45 istället för 40 och har dessutom lite längre resväg till och från jobbet (50 min istället för typ 17).
Det kommer självklart jämna ut sig lite eftersom jag har mer semester nu och det är ju precis så jag vill ha det så jag klagar faktiskt fortfarande inte :-)
Det enda som jag tycker är tråkigt är att jag inte tycker att handbollen (mitt eget spelande) är roligare än vad det är. Eller asså det är väl kul ibland. Jag trivs otroligt bra i laget och när jag väl är nere känns det ju väldigt bra men jag kan inte påstå att jag har något vidare träningssug, ibland är jag inte ens sugen på att spela match. Men som sagt när jag väl är nere är det oftast ganska kul.
Nu ska jag börja undersöka vad det blir för middag idag då. Det är en annan sak med den här känslan av att jag aldrig är hemma. Jag äter ju typ aldrig middag, iaf inte som jag lagar själv. Måndagar är det omöjligt att hinna med och jag borde egentligen lära mig att ta med ett ordentligt mellanmål som jag får kasta i mig medan killarna kör fys men hittills har det målet endast bestått av frukt och youghurt och kanske nötter och jag har en känsla av att det kommer fortsätta så. Tisdagar brukar jag kunna sluta hyfsat tidigt och vara hemma till middag, de senaste onsdagarna har jag kommit hem vid åtta och då har jag verkligen inte orkat lagat ngt ordentligt, men det blir förhoppningsvis bättre när utvecklingssamtalen är färdiga. Torsdagar är som måndagar fast med lyxen att komma hem klockan 9 istället för halv 11. Å på helgen har det varit blandat men mycket hämtmat, inte bra alls. Men förhoppningsvis lugnar det ner sig liiiite nu snart iaf så jag kan få lite bättre ordning på mina matvanor och rutiner. Igår åt jag faktiskt lite frukost innan jag åkte till jobbet för första gången sen jag började. Jag är ju helt värdelös på att gå upp en minut förränd det är absolut tvunget och inte ens då brukar jag sega mig upp utan det blir gärna någon minut efter det tom. Flex-tider skulle ju inte passa mig överhuvudtaget, jag är glad att jag vat att jag senast måste vara på jobbet kvart i åtta på dagarna. Ska försöka äta lite frukost varje dag faktiskt, idag gjorde jag det dock inte men imorgon ska jag!
Den största delen till att jag känner som jag gör är ju för att jag bytt jobb. Det är inte bara mycket som är nytt och som man måste sätta sig in i, det är även lite extra ansvar som läggs på mina axlar vilket självklart påverkar, jag jobbar ju även fler timmar i veckan 45 istället för 40 och har dessutom lite längre resväg till och från jobbet (50 min istället för typ 17).
Det kommer självklart jämna ut sig lite eftersom jag har mer semester nu och det är ju precis så jag vill ha det så jag klagar faktiskt fortfarande inte :-)
Det enda som jag tycker är tråkigt är att jag inte tycker att handbollen (mitt eget spelande) är roligare än vad det är. Eller asså det är väl kul ibland. Jag trivs otroligt bra i laget och när jag väl är nere känns det ju väldigt bra men jag kan inte påstå att jag har något vidare träningssug, ibland är jag inte ens sugen på att spela match. Men som sagt när jag väl är nere är det oftast ganska kul.
Nu ska jag börja undersöka vad det blir för middag idag då. Det är en annan sak med den här känslan av att jag aldrig är hemma. Jag äter ju typ aldrig middag, iaf inte som jag lagar själv. Måndagar är det omöjligt att hinna med och jag borde egentligen lära mig att ta med ett ordentligt mellanmål som jag får kasta i mig medan killarna kör fys men hittills har det målet endast bestått av frukt och youghurt och kanske nötter och jag har en känsla av att det kommer fortsätta så. Tisdagar brukar jag kunna sluta hyfsat tidigt och vara hemma till middag, de senaste onsdagarna har jag kommit hem vid åtta och då har jag verkligen inte orkat lagat ngt ordentligt, men det blir förhoppningsvis bättre när utvecklingssamtalen är färdiga. Torsdagar är som måndagar fast med lyxen att komma hem klockan 9 istället för halv 11. Å på helgen har det varit blandat men mycket hämtmat, inte bra alls. Men förhoppningsvis lugnar det ner sig liiiite nu snart iaf så jag kan få lite bättre ordning på mina matvanor och rutiner. Igår åt jag faktiskt lite frukost innan jag åkte till jobbet för första gången sen jag började. Jag är ju helt värdelös på att gå upp en minut förränd det är absolut tvunget och inte ens då brukar jag sega mig upp utan det blir gärna någon minut efter det tom. Flex-tider skulle ju inte passa mig överhuvudtaget, jag är glad att jag vat att jag senast måste vara på jobbet kvart i åtta på dagarna. Ska försöka äta lite frukost varje dag faktiskt, idag gjorde jag det dock inte men imorgon ska jag!
Kommentarer
Trackback
