Hoppas på vinster
Men är rädd att det blir förlust, förlust och förlust. Killarna är först ut. Deras match mot skånela börjar klockan fyra. Jag skulle så gärna vilja se den, det känns som en viktig och avgörande match och den verkar på förhand kunna bli jämn och det tycker jag kan vara mer värt att se och lära sig av än de där man är helt underlägsna och framförallt till skillnad från de som man vinner hur lätt som helst. Men framförallt också för att jag vill veta lite nästa gång vi möter dem, jag tycker att det är jobbigt att inte ha någon koll som helst på motståndarna.
Sen är det ju vår match mot strand. Det kommer ju bli kul, eller inte. Ibland (rätt så ofta på sistonde) frågar jag mig själv varför jag fortfarande spelar. Hanboll är en så stor del av mitt liv och jag älskar verkligen handboll. Men jag har väldigt sällan någon motivation alls till att träna. Matcher är ju såklart roligare men samtidigt så brukar jag må så fruktansvärt dåligt inför dem och faktiskt inte vara särskilt motiverad och sugen på dem heller. Men så kommer det ändå moment då man inser varför man håller på, även om det var ett tag sen nu. Just nu skulle jag vilja att vi var betydligt många fler och att jag då kunde spela när jag ville i ett b-lag tillsammans med alla mina härliga vänner. Å bara spela för att det är kul. Inte känna någon press att vinna och inte behöva vara med på varenda match även om det krockar med något som jag hellre vill göra. Visst jag har skippat en match i år pga pojk-sm och jag kommer missa två till eftersom jag ska till Thailand men det känns som om jag nästan alltid är med iaf.
Äh nu är det ju som det är och jag vet att med rätt inställning och en positiv attityd tar jag mig längre och njuter betydligt mer av det än genom att bryta ner mig så här, var bara tvungen att spy ut lite galla. Nu ska jag istället tagga igång ordentligt och så ska vi ha riktigt roligt på plan och kämpa för varandra. Jag vet ju också att spelar vi på topp en hel match (konstigt att jag vet det när det aldrig har hänt ;) så är vi ruskigt svårslagna! Det baserar jag på att jag egentligen vet vad vi har för förmågor i laget. Jag vet ju att Lovisa kan vara grym bakåt och sätta rejält med griller i huvudet på motståndarna, jag vet ju att Anna kan få för sig att göra massa mål både från kanten och 9-m, jag vet ju att Tinna, jag och Liv kan smälla på riktigt bra bakåt, jag vet ju att Mirre kan ha julafton från m9 när inte försvaret och målvakten är med på det och jag vet ju att Linnea har förmågor som det nog inte är någon annan i serien som egentligen kan skryta med, synd bara att hon inte skryter om dem heller mer än vad hon gör. Nu valde jag ut delar av laget som ska vara med idag, skulle alla verkligen få till det och vara sådär supertaggad och verkligen ge allt så skulle vi vinna det tror jag stenhårt på. Så jag ska se till att göra min del av dealen, jag ska tagga tagga tagga och sen på matchen ska jag ta för mig och smälla på bakåt som bara den.
När jag skrivit två meningar om vår match så tänkte jag börja skriva om den tredje matchen istället men det såg så fjuttigt ut så jag tänkte ngt mer kan jag ju skriva, inte visste jag att det var det där jag tänkte haspla ur mig inte...
Å till sist, reals match mot Valencia ikväll. Jag hoppas ju verkligen på vinst och jag vet ju att de verkligen är världens bästa lag när allt stämmer, men det krävs ju så lite för att marginalerna ska vara på fel sida. Jag är rädd att det kommer bli en riktigt jobbig match som slutar i förlust, å det känns rätt skönt att känna så. Fallet blir inte så jobbigt om det händer till skillnad från om jag skulle sväva på de där höga rosa molnen som jag gjort vid ett flertal tillfällen den här säsongen när det gäller mitt älskade real. Det har sett så grymt bra ut och nästan känts helt omöjligt att de inte kommer vinna varje match hur enkelt som helst för när de har varit bra, har de varit bättre än något annat lag jag någonsin sett. Men så rätt vad det är har de spelat ganska seg och intetsägande fotboll någon match och man inser då verkligen hur svårt det är att alltid få till det. (kanske inte är så konstigt att mitt handbollslag inte alltid (läs aldrig) får till det).
Sist det var match var ju en hel del backar skadade och kaka också har jag för mig, jag följer dem ju inte så slaviskt att jag har stenkoll på alla skador och avstängningar och sånt men jag hoppas och tror iaf att vissa spelare som varit borta återigen är tillgängliga. Och var det inte så att dimaria skadade sig sist? Jag vill ju absolut inte att han ska skada sig (han ökade faktiskt lite i mina ögon sen jag läste en intervju med honom nyligen, han verkade likt coentrao ha haft en rätt tuff uppväxt) och visst har han väl varit ganska bra de senaste matcherna han spelat men det betyder ju ändå inte att jag vill ha honom i laget eller på planen. Jag tycker inte om spelare som filmar och kör oärligt spel, han känns nästan lika falsk på fotbollsplanen som dani alves och då är det illa. Jag önskar att real satte någon form av nolltolerans mot sånt beteende och föregår med gott exempel inför resten av världen men det kommer inte hända, det vet jag. Deras tränare skulle ju kunna börja med att visa gott föredömme. Jag tycker om mister och jag är verkligen glad att han är reals tränare men jag tycker ju också att han beter sig illa ibland och gör saker som han inte borde, men de positiva sidorna vinner helt klart över de negativa, men det betyder ju inte att han kan bli ännu bättre. Jag tycker att han verkar ha så otroligt bra relation med sina spelare och han känns iaf väldigt ärlig och rak, visst ibland för ärlig och rak men hellre det än massa saker bakom ryggen och feglir. Som tränare för världens bästa klubb och en av de klubbar med absolut värst mediapåtryckningar måste man nog ibland vara lite för kaxig och rak för sitt eget bästa. Fast inte alltid, jag tror tex raul skulle kunna bli en utmärkt tränare för real nån dag. å då skulle klubben faktiskt kunna bli den där rent spel och hederliga förebilden som idag saknas i fotbollsvärlden. Det är ju bra att jag bara skriver och skriver och kommer in på helt nya spår utan minsta lilla planering här på bloggen. Intressant att läsa blir det nog inte heller men det struntar jag faktiskt i, det är ingen som har tvingat er att läsa ;-)
Sen är det ju vår match mot strand. Det kommer ju bli kul, eller inte. Ibland (rätt så ofta på sistonde) frågar jag mig själv varför jag fortfarande spelar. Hanboll är en så stor del av mitt liv och jag älskar verkligen handboll. Men jag har väldigt sällan någon motivation alls till att träna. Matcher är ju såklart roligare men samtidigt så brukar jag må så fruktansvärt dåligt inför dem och faktiskt inte vara särskilt motiverad och sugen på dem heller. Men så kommer det ändå moment då man inser varför man håller på, även om det var ett tag sen nu. Just nu skulle jag vilja att vi var betydligt många fler och att jag då kunde spela när jag ville i ett b-lag tillsammans med alla mina härliga vänner. Å bara spela för att det är kul. Inte känna någon press att vinna och inte behöva vara med på varenda match även om det krockar med något som jag hellre vill göra. Visst jag har skippat en match i år pga pojk-sm och jag kommer missa två till eftersom jag ska till Thailand men det känns som om jag nästan alltid är med iaf.
Äh nu är det ju som det är och jag vet att med rätt inställning och en positiv attityd tar jag mig längre och njuter betydligt mer av det än genom att bryta ner mig så här, var bara tvungen att spy ut lite galla. Nu ska jag istället tagga igång ordentligt och så ska vi ha riktigt roligt på plan och kämpa för varandra. Jag vet ju också att spelar vi på topp en hel match (konstigt att jag vet det när det aldrig har hänt ;) så är vi ruskigt svårslagna! Det baserar jag på att jag egentligen vet vad vi har för förmågor i laget. Jag vet ju att Lovisa kan vara grym bakåt och sätta rejält med griller i huvudet på motståndarna, jag vet ju att Anna kan få för sig att göra massa mål både från kanten och 9-m, jag vet ju att Tinna, jag och Liv kan smälla på riktigt bra bakåt, jag vet ju att Mirre kan ha julafton från m9 när inte försvaret och målvakten är med på det och jag vet ju att Linnea har förmågor som det nog inte är någon annan i serien som egentligen kan skryta med, synd bara att hon inte skryter om dem heller mer än vad hon gör. Nu valde jag ut delar av laget som ska vara med idag, skulle alla verkligen få till det och vara sådär supertaggad och verkligen ge allt så skulle vi vinna det tror jag stenhårt på. Så jag ska se till att göra min del av dealen, jag ska tagga tagga tagga och sen på matchen ska jag ta för mig och smälla på bakåt som bara den.
När jag skrivit två meningar om vår match så tänkte jag börja skriva om den tredje matchen istället men det såg så fjuttigt ut så jag tänkte ngt mer kan jag ju skriva, inte visste jag att det var det där jag tänkte haspla ur mig inte...
Å till sist, reals match mot Valencia ikväll. Jag hoppas ju verkligen på vinst och jag vet ju att de verkligen är världens bästa lag när allt stämmer, men det krävs ju så lite för att marginalerna ska vara på fel sida. Jag är rädd att det kommer bli en riktigt jobbig match som slutar i förlust, å det känns rätt skönt att känna så. Fallet blir inte så jobbigt om det händer till skillnad från om jag skulle sväva på de där höga rosa molnen som jag gjort vid ett flertal tillfällen den här säsongen när det gäller mitt älskade real. Det har sett så grymt bra ut och nästan känts helt omöjligt att de inte kommer vinna varje match hur enkelt som helst för när de har varit bra, har de varit bättre än något annat lag jag någonsin sett. Men så rätt vad det är har de spelat ganska seg och intetsägande fotboll någon match och man inser då verkligen hur svårt det är att alltid få till det. (kanske inte är så konstigt att mitt handbollslag inte alltid (läs aldrig) får till det).
Sist det var match var ju en hel del backar skadade och kaka också har jag för mig, jag följer dem ju inte så slaviskt att jag har stenkoll på alla skador och avstängningar och sånt men jag hoppas och tror iaf att vissa spelare som varit borta återigen är tillgängliga. Och var det inte så att dimaria skadade sig sist? Jag vill ju absolut inte att han ska skada sig (han ökade faktiskt lite i mina ögon sen jag läste en intervju med honom nyligen, han verkade likt coentrao ha haft en rätt tuff uppväxt) och visst har han väl varit ganska bra de senaste matcherna han spelat men det betyder ju ändå inte att jag vill ha honom i laget eller på planen. Jag tycker inte om spelare som filmar och kör oärligt spel, han känns nästan lika falsk på fotbollsplanen som dani alves och då är det illa. Jag önskar att real satte någon form av nolltolerans mot sånt beteende och föregår med gott exempel inför resten av världen men det kommer inte hända, det vet jag. Deras tränare skulle ju kunna börja med att visa gott föredömme. Jag tycker om mister och jag är verkligen glad att han är reals tränare men jag tycker ju också att han beter sig illa ibland och gör saker som han inte borde, men de positiva sidorna vinner helt klart över de negativa, men det betyder ju inte att han kan bli ännu bättre. Jag tycker att han verkar ha så otroligt bra relation med sina spelare och han känns iaf väldigt ärlig och rak, visst ibland för ärlig och rak men hellre det än massa saker bakom ryggen och feglir. Som tränare för världens bästa klubb och en av de klubbar med absolut värst mediapåtryckningar måste man nog ibland vara lite för kaxig och rak för sitt eget bästa. Fast inte alltid, jag tror tex raul skulle kunna bli en utmärkt tränare för real nån dag. å då skulle klubben faktiskt kunna bli den där rent spel och hederliga förebilden som idag saknas i fotbollsvärlden. Det är ju bra att jag bara skriver och skriver och kommer in på helt nya spår utan minsta lilla planering här på bloggen. Intressant att läsa blir det nog inte heller men det struntar jag faktiskt i, det är ingen som har tvingat er att läsa ;-)
Kommentarer
Trackback
