Katarina Pettersson

Bussresan tog längre tid än vi trott och var framme i en hamnstad som heter killini vid fem ungefär. Halv sex gick förjan och var framme i Zakynthos town ungefär en timme senare.

Där pågick det tydligen ingen taxistrejk så vi tog en taxi till en turistort som ligger kanske två-tre km från Zakynthos town. Vi kom fram till vårt hotell Diana palace där vi blev varmt mottagna, kändes dock lite påklistrat men det kanske det alltid gör vid stora hotellkedjor. Rummet var helt okej och det kändes som ett rätt lyxigt hotell som vi helt klart blev nöjda med. Vi duschade och bytte om och gav oss ut på staden för att få i oss lite efterlängtad mat. Fast först begav vi oss för att ta ut lite pengar och då visade det sig att byns enda bankomat inte var i funktion, tur att det inte var så långt till huvudstaden på ön...
Självklart åt vi tzatziki och aldig har jag ätit godare sådan. Sen om det berodde på att vi inte ätit ordentlig mat eller knappt något överhuvudtaget på två dagar eller om den verkligen var så fantastisk speciell som jag tyckte då vet jag inte.

Nästa dag började självklart vid poolen och det var verkligen underbart ljuvligt att ha en pool att doppa sig i, för vi kunde inte direkt klaga på vädret.

Vid ett skulle vi på en turisttripp för att få se havssköldpaddor och några grottor så efter en liten stund vid poolen gick vi upp på rummet och gjorde oss i ordning och begav oss ut på stan för att hinna äta lite lunch. Vi åt på en restaurang vid stranden och fick se något som gör att jag aldrig mer (hade redan bestämt mig för det för att jag tycker det är äckligt men nu har jag ett bättre argument) kommer äta bläckfisk. Det var en kille som slog stackars nyfångade små bläckfiskar så hårt han kunde och flera gånger mot en sten, tydligen ska man göra så så att köttet blir mosat ordentligt innan man kan äta den.

Jag har alltid velat se havssköldpaddor och det fick vi så jag vart riktigt nöjd.

Efter att vi sett sköldpaddorna åkte vi till en ö där de la sina ägg och stannade nästan en timme för sol och bad.




Zakynthos är en väldigt vacker ö med hur många klippor och grotter längsmed kusten som helst och det var häftigt att få simma in i några av dessa. Vattnet är helt sjukt klart, nog det renaste och finaste vattnet jag någonsin badat i.



När vi kom tillbaka var det dags för middag och den åt vi på hotellet för tydligen så hade vi inte bara frukost inbakat i priset. Maten var helt okej, inte det godaste jag ätit men helt klart godkänd. Det var buffé och massa olika saker att välja bland och det som är roligt när man äter buffe är ju att man provar mycket som man kanske inte skulle provat annars.

När vi ätit gav vi oss ut på stan, Vi bodde i Argassi, en mycket mysig turistort på östra sidan av ön. Vi spelade minigolf på en jättemysig bana. Det var inte de roligaste hålen jag spelat på men den hade wourltour som tema med massa roliga sevärdigheter med som frihetsgudinnan, tower-bridge osv. Det som var lite extra roligt, eller kanske bra för husfridens skull iaf var att det blev precis lika mellan mig och kjell. Vi spelade 2*9 hål och efter första nio stod det 31-31 och på följande nio fick vi båda 25 slag. Kunde ju inte bli så mycket jämnare...
Sedan gick vi till ett internetcafe och gjorde upp lite planer för nästa etapp av resan, kefalonia. Där hade vi ju inte alls något inplanerat sedan tidigare men vi kände att det nog kunde vara bra att boka hotell i förväg så att vi skulle få ett med pool och som var i den standarden vi ville och så. Vi hittade ett vi kände oss nöjda med och bokade det, vi fick även en del tips och ideér över olika saker vi ville göra på ön. Vi gick tillbaka rätt tidigt som ett gammalt pansionärspar och löste korsord tillsammans på hotellet :-)

Dag två var upplagd på ungefär samma sätt 1-2 timmar vid poolen, sedan lunch på hotellet (vi bytte vår middag mot lunch för att vi ville gå på riktigt restaurang på kvällen) Sedan var det dags för nästa båttripp runt ön. Den här gången med Shipwreck och blå grottorna som mål för dagen.

















Jag är nöjd med att vi gjorde denna tripp men den var lite segare än den dagen före. Vi åkte båt väldigt länge för att komma fram och det var en överfull turistmotorbåt där vi fick sitta innomhus nästan hela ditvägen och inte kunde se ut särskilt bra. Men i slutet klämde vi oss upp på taket och fick lite luft och utsiktsmöjligheter, fast det blåste otroligt mycket för det var en ganska snabb motorbåt. Jag är glad att jag sett shipwreck även om det inte var värsta grejen, men det kändes som om, är man på zakynthos ska man ha sett det. Där stannade vi nog ungefär en timme och kunde bada i det faktiskt ännu vackrare vattnet än det vi badade i dagen innan, helt otroligt men sant. Så klart och så blått vatten utan jobbig botten och utan fiskar och annat, och inte extremt saltigt heller, helt underbart! Vi gjorde även ett stopp vid de blå grottorna, typ liknande grottor som vi sett dagen innan lite blåare vatten dock. Kvällen var också den lik den föregående. Vi åt på en jättemysig och väldigt populär restaurang. Vi åt varsin god kycklingrätt (det var supergott även om det kanske inte ser ut så) och själkvlart massa tzatziki till.


Vi spelade minigolf igen, för att det är så kul och för att de hade en till bana med 18 hål med samma tema. Så vi åkte typ världen runt på två dagar. Den gången vann dock kjell med tre slag :-( fast jag blev faktiskt inte alls särskilt sur konstigt nog. Vi njöt av atmosfären och ledigheten och lite senare begav vi oss åter till hotellrummet där fler korsord väntade. Fast först gjorde vi upp planerna för kommande dag då vi skulle ta vårt pick och pack och resa vidare till Kefalonia.



Det går färjor mellan öarna men den skulle gå från en hamn på norra delen av ön. Öarna är inte superstora även om alla greker alltid framhåller vilka oerhörda avstånd det är och att bil är ett måste. Så vi tänkte att det inte borde vara så svårt att ta sig dit, men tydligen gick det nästan inga bussar alls till den delen av ön. Vi funderade på om vi skulle ta oss dit ändå, taxi skulle kosta ungefär 40 euro. Annars hade vi som alternativ att ta oss tillbaka till den hamn vi kom till i Zakynthos town och åka tillbaka till fastlandet, killini och ta en färja därifrån (vilket typ alla rekomenderade på forum på nätet och i verkligheten). Men slutligen bestämde vi oss för norra hamnen och taxialternativet. Vi tyckte det kändes bekvämare och lättare. Vi bestämde oss för att påbörja dagen som vi gjort de andra dagarna med minst en timme sol och bad vid poolen först och sedan bege oss.
När vi checkat ut och gav oss ut på jakt efter en taxi blev vi snabbt varse om att de strejkade i hela Grekland from den morgonen, typiskt tänkte vi och funderade på hur vi skulle göra. Vi bestämde oss för att börja med att ta oss till Zakynthos town för att se om det gick några bussar därifrån norrut eller annars ta färjan därifrån till fastlandet. Som tur var skulle det gå en buss strax efter tolv i ZT så vi slapp gå de dryga tre km med packningen. Väl i Zakynthos Town velade vi mellan två beslut. Antingen ta en buss som skulle åka till en bergsby som hette Volimes (eller nått sånt) som på kartan såg ut att ligga ungefär 5 km från hamnen, max 7 km. Eller om vi skulle ta fastlandsalternativet. Vi tänkte att det skulle kunna bli ett spännande äventyr att ta sig till bergsbyn och att det är ju omöjligt att man inte orkar gå typ 5-7 km även om det är varmt och man har 15 kg packning, så vi bestämde oss helt enkelt för det. Det var ungefär en halvtimme till bussen skulle gå och jag njöt av att få sitta stilla på busshållsplatsen och läsa min bok som jag var lite fast i, den senaste marian keys-boken. Jag tycker väldigt bra om hennes böcker, de är kanske inte supergivande men de är lättlästa och ganska roliga och man fastnar verkligen. Vi visste inte hur mycket det skulle kosta med färja och så och vi kände att vi inte ville vara i penganöd om vi blev strandsatta någonstans så vi bestämde att vi skulle ta ut pengar innan vi lämnade huvudstaden på ön. Tydligen låg närmsta bankomat typ tio minuter bort men Kjell var tapper och gav sig iväg i den stekande solen medan jag läste och vaktade väskorna. Han kom tillbaka efter 15-20 minuter och var arg som ett bi, han hade tagit med sig mitt kort men kunde inte pinkoden och hade tydligen lämnat sitt kort med mig och packningen och vi hade ju bara min mobil med så vi kunde inte kommunicera på så långt håll. Stackarn droppade av svett och rusade iväg igen nu med lite tidspress, det var väl en kvart kvar ungefär till bussen skulle gå. Och jag återgick i lugnan ro till min bok. När det var fem minuter kvar till bussen skulle gå blev jag pyttelite orolig men var faktiskt omtänksam och köpte lite iste till honom för att jag tänkte att han kanske var lite törstig när han skulle komma. Allt gick bra och vi hann med bussen, som visade sig vara en väldigt liten, gammal, konstig buss som blev helt fullproppad av gamla grekiska tanker och gubbar och så vi förstås. Bussen tog nog lite drygt 2 timmar och när vi hoppade av var vi ganska förvirrade och förstod inte om vi verkligen var framme i den där bergsbyn eller inte. Men vi började traska, problemet var bara att det knappt fanns några skyltar alls och de få direktioner som gick att avläsa på skyltarna hittade vi inte på kartan. Vi hade varit rätt bortskämda med att alla kunde prata rätt bra engelska, så är det väl i turistorter men kanske inte i bergsbyar... Dessutom hittade vi inga människor alls att fråga, tillslut såg vi en levande varelse, det var en gammal söt gubbe som gjorde sitt bästa för att förklara fast vi var rätt osäkra på om han ens förstod vad vi ville.





Det var varmt men kändes ganska spännande och vi beslöt att gå på magkänslan. Jag var fortfarande helt övertygad om att alla greker som tidigare under dagen försökt att avråda oss och propsade på killini-alternativet var mesiga och inte alls vana vid att gå mer än en km.

Vi hade kanske gått i 15-20 minuter när tredje bilen passerade oss (det var faktiskt riktigt öde) den körde väldigt långsamt så jag trodde de skulle stanna, det såg ut som två turister men de körde vidare, efter ytterligare några minuter kom de dock tillbaka och jag tänkte att de kanske ville fråga oss om vägen när de stannade men tydligen hade de vänt för att de inte tyckte att vi skulle behöva gå. Det var ett rart holländskt par som erbjöd oss skjuts iaf till stranden dit de skulle, sen skulle det vara en liten bit norröver kvar bara. Självklart blev vi överlyckliga och tackade ja direkt. Och det är jag sjukt glad över för bergsvägar är inte direkt raka och korta utan verkligen långa och kringelikrokiga. Bilresan tog säkert minst en kvart så det hade varit en bit att gå. Nu fick vi ju dessutom väldigt trevligt sällskap undertiden som vi satt i en nedkyld bil. Tänk vad snälla människor det finns här i världen :-)



Färjan skulle inte gå förrän runt åtta så vi hade lite tid på oss att bara ta det lugnt. Vi åt mat på en mysig restaurang vid stranden vid hamnen. En trevlig farbror rekomenderade färsk fisk och vin med en sån övertygelse att vi kände att vi inte kunde beställa något annat. Det hör inte till vanligheten att jag beställer fisk, tror faktiskt aldrig det har hänt förrut och jag brukar ytterst sällan dricka vin men jag måste ändå säga att det var ritkigt gott, iaf fisken.




Sedan bar det av mot Kefalonia... Fortsättning följer...