Längtar tillbaka
Nu när jag har gjort klart inläggen om resan och tittat igenom bilderna för hundrade gången så måste jag ju erkänna att jag längtar tillbaka en hel del. Samtidigt är det såklart skönt att vara hemma. Det närmar sig med stormsteg mitt nästa kliv i yrkeskarriären. Jag har fortfarande inte riktigt förstått att jag faktiskt ska få äran att vara lärare. Säkert mer än halva min vakna tid går tankarna på något sätt till allt kring den här tjänsten. Jag håller fast vid samma saker som jag sagt tidigare, det ska bli grymt läskigt men också fantastiskt kul.
Nästa sak jag tänker på i rangorning är nog faktiskt real madrid, det är så nära nu och det har gått så fantastiskt bra för dem under försäsongen. Jag tycker att det ska bli riktigt jobbigt att det är just barcelona vi möter på söndag. För även om jag hoppas att alla inblandade klarar av att hålla proffesionalismen uppe och förhoppningsvis bete sig väldigt mycket bättre än de gjorde i våras så är jag av den fasta övertyglesen om att de båda lagen skulle behöva vila från att mötas. Å så är det ju den andra lilla detaljen, att jag hatar, verkligen HATAR, att förlora mot fcb och är rädd att det är just det vi kommer göra. Jag tror att real just nu är det bättre laget, men jag är rädd att inte det räcker. Jag tror också att det är real som känner att de måste bevisa något och jag är rädd att det får negativa följder. Och så befarar jag att ramos inte kommer spela och utan honom på planen blir det ju helt klart svårare att vinna, och är han på planen är han förmodligen inte i sitt livs form. Trots alla farhågor håller jag på att längta ihjäl mig samtidigt som jag inte vill att söndagen ska vara här för då är min semester helt definitivt slut.
Igår var jag och tinna och tittade på hammarby. Det var kul men det hade ju varit betydligt härligare om de inte förlorat. Återigen fick jag gåshud och nästan tårar i ögonen när "just idag är jag stark" spelades (RIP Lena). Jag kollar ju bara på realfotboll i stort sett och jag måste säga att det ju såklart är klasskillnad, men det gör faktiskt inte så mycket vid de tillfällen man ser spelarna ge allt och verkligen försöka. Det är ju kämparglöden och viljan jag tycker är hräligast av allt med idrott. Tyvärr tycker jag den syntes lite för sällan men men jag ska inte klaga.
När vi åkte hem blev det stopp i tunnelbanan, vi kunde inte ta oss längre än till t-centralen och väl där visste vi inte riktigt hur vi skulle göra. Vi bestämde oss för att ta en buss till odenplan, sedan byta till 4:an och hoppa av vid tekniska och därifrån ta oss till danderyd eller mörby. Tinnas bil stod i mörby. Innan vi hade hunnit upp kom det tunnelbanefolk och utrymde plattformen och när vi kom upp var det ambulanser, brandbilar och poliser på plats. Tydligen var det ngn rökutveckling som skulle utredas. Väl uppe på vasagatan där bussen skulle gå ifrån lyckades vi först inte hitta rätt busshållsplats så vi ringde kicki i hopp om ngt bra råd. Hon kom med samma ide som vi haft och medan vi pratade med henne hittade vi rätt hållplats, fanns ju en del att välja bland... Tillslut kom bussen och vi åkte till odenplan, det märktes att tunnelbanan stod stilla för det var överfullt på bussarna av förvirrade människor. Det är märkligt vad handikappad man blir utan tunnelbanan. När vi satt på fyran och funderade över hur vi skulle ta oss vidare så såg vi på sl.se att de hade börjat återupptagit trafiken så vi bestämde oss för att ta tunnelbanana. Det blev ett litet äventyr i storstaden och resan tog säkert minst dubbel så lång tid som den skulle ha gjort men det gick ju bra det med.
Idag regnade det på förmiddagen men sen sprack det upp och då beslöt jag mig för att ge mig ut och måla. Vi målade klart andra lagret med gult på baksidan av garaget så nu är det klart vilket känns väldigt skönt. Imorgon tror jag tyvärr att det ska regna större delen av dan så då lär vi inte kunna måla. När vi målat klart fick vi syn på en superäcklig spindel som byggt ett nät vid vårt hus. Den var stor, inte den största jag sett i sverige men helt klart den äckligaste. Den var prickig i brunt och svart och jag försökte verkligen hantera min spindelrädsla men jag var jättelarvig och mådde nästan illa när jag stod för nära. Kjell ville ju absolut ha hjälp med att ha ihjäl den och jag kunde inte riktigt gå in och må bra om jag visste att den fortfarande levde. Fy vad larvigt det känns nu men så kändes det verkligen då. Jag hämtade en stor planka som jag skulle förska mosa den med men det slutade med att kjell fick göra allt jobb. Och när han hade mosat den på en frigolitskiva så var den en stor brun kletig och gegig fläck kvar som bevis att den hade levt, usch och fy!
Helena ringde och jag har visst lyckats lova att jag ska hjälpa henne måla i hennes lägenhet, vet inte riktigt hur det gick till. Hon berättade att hon och daniel kommer hem från viskan vid ett på torsdag och vi bestämde att jag och kjell skulle komma in och möta dem och måla hela kvällen. Efter ett litet tag kom jag på att några från lb-hus ska komma på torsdag och fixa våra takpannor och vi inte har en aning om vilken tid på torsdag de kommer, det kan vara allt från 8 på morgonen till 8 på kvällen, jaha tänkte jag och bestämde att då får väl kjell ta hand om det själv och jag måla utan hans hjälp. Å en halvtimme senare slog det mig att då är det ju handbollsträning också. Jag är verkligen inte bra på att komma ihåg bestämda planer och tider när jag har semester tydligen. Eftersom jag helt missade att det var träning igår och istället åkte på match så kände jag att jag absolut inte kan missa träningen på torsdag så jag ringde helena och avbokade min del av målandet, eller iaf informerade henne om att jag måste hinna hem till träningen. Så nu blir det antingen en kort målning på torsdagen eller så får jag viga fredagen åt det.
Nä nu ska jag poppa lite popcorn tror jag och slå på någon film. Idag har vi sett Ironclad och Just go with it, den sistnämnda tror jag faktiskt att jag tyckte bättre om trots att det om man ser till genre borde varit tvärtom. Så erftersom töntiga kärleksfilmer verkar falla mig i smaken för tillfället tror jag att det kanske blir going the distance nu...
Nästa sak jag tänker på i rangorning är nog faktiskt real madrid, det är så nära nu och det har gått så fantastiskt bra för dem under försäsongen. Jag tycker att det ska bli riktigt jobbigt att det är just barcelona vi möter på söndag. För även om jag hoppas att alla inblandade klarar av att hålla proffesionalismen uppe och förhoppningsvis bete sig väldigt mycket bättre än de gjorde i våras så är jag av den fasta övertyglesen om att de båda lagen skulle behöva vila från att mötas. Å så är det ju den andra lilla detaljen, att jag hatar, verkligen HATAR, att förlora mot fcb och är rädd att det är just det vi kommer göra. Jag tror att real just nu är det bättre laget, men jag är rädd att inte det räcker. Jag tror också att det är real som känner att de måste bevisa något och jag är rädd att det får negativa följder. Och så befarar jag att ramos inte kommer spela och utan honom på planen blir det ju helt klart svårare att vinna, och är han på planen är han förmodligen inte i sitt livs form. Trots alla farhågor håller jag på att längta ihjäl mig samtidigt som jag inte vill att söndagen ska vara här för då är min semester helt definitivt slut.
Igår var jag och tinna och tittade på hammarby. Det var kul men det hade ju varit betydligt härligare om de inte förlorat. Återigen fick jag gåshud och nästan tårar i ögonen när "just idag är jag stark" spelades (RIP Lena). Jag kollar ju bara på realfotboll i stort sett och jag måste säga att det ju såklart är klasskillnad, men det gör faktiskt inte så mycket vid de tillfällen man ser spelarna ge allt och verkligen försöka. Det är ju kämparglöden och viljan jag tycker är hräligast av allt med idrott. Tyvärr tycker jag den syntes lite för sällan men men jag ska inte klaga.
När vi åkte hem blev det stopp i tunnelbanan, vi kunde inte ta oss längre än till t-centralen och väl där visste vi inte riktigt hur vi skulle göra. Vi bestämde oss för att ta en buss till odenplan, sedan byta till 4:an och hoppa av vid tekniska och därifrån ta oss till danderyd eller mörby. Tinnas bil stod i mörby. Innan vi hade hunnit upp kom det tunnelbanefolk och utrymde plattformen och när vi kom upp var det ambulanser, brandbilar och poliser på plats. Tydligen var det ngn rökutveckling som skulle utredas. Väl uppe på vasagatan där bussen skulle gå ifrån lyckades vi först inte hitta rätt busshållsplats så vi ringde kicki i hopp om ngt bra råd. Hon kom med samma ide som vi haft och medan vi pratade med henne hittade vi rätt hållplats, fanns ju en del att välja bland... Tillslut kom bussen och vi åkte till odenplan, det märktes att tunnelbanan stod stilla för det var överfullt på bussarna av förvirrade människor. Det är märkligt vad handikappad man blir utan tunnelbanan. När vi satt på fyran och funderade över hur vi skulle ta oss vidare så såg vi på sl.se att de hade börjat återupptagit trafiken så vi bestämde oss för att ta tunnelbanana. Det blev ett litet äventyr i storstaden och resan tog säkert minst dubbel så lång tid som den skulle ha gjort men det gick ju bra det med.
Idag regnade det på förmiddagen men sen sprack det upp och då beslöt jag mig för att ge mig ut och måla. Vi målade klart andra lagret med gult på baksidan av garaget så nu är det klart vilket känns väldigt skönt. Imorgon tror jag tyvärr att det ska regna större delen av dan så då lär vi inte kunna måla. När vi målat klart fick vi syn på en superäcklig spindel som byggt ett nät vid vårt hus. Den var stor, inte den största jag sett i sverige men helt klart den äckligaste. Den var prickig i brunt och svart och jag försökte verkligen hantera min spindelrädsla men jag var jättelarvig och mådde nästan illa när jag stod för nära. Kjell ville ju absolut ha hjälp med att ha ihjäl den och jag kunde inte riktigt gå in och må bra om jag visste att den fortfarande levde. Fy vad larvigt det känns nu men så kändes det verkligen då. Jag hämtade en stor planka som jag skulle förska mosa den med men det slutade med att kjell fick göra allt jobb. Och när han hade mosat den på en frigolitskiva så var den en stor brun kletig och gegig fläck kvar som bevis att den hade levt, usch och fy!
Helena ringde och jag har visst lyckats lova att jag ska hjälpa henne måla i hennes lägenhet, vet inte riktigt hur det gick till. Hon berättade att hon och daniel kommer hem från viskan vid ett på torsdag och vi bestämde att jag och kjell skulle komma in och möta dem och måla hela kvällen. Efter ett litet tag kom jag på att några från lb-hus ska komma på torsdag och fixa våra takpannor och vi inte har en aning om vilken tid på torsdag de kommer, det kan vara allt från 8 på morgonen till 8 på kvällen, jaha tänkte jag och bestämde att då får väl kjell ta hand om det själv och jag måla utan hans hjälp. Å en halvtimme senare slog det mig att då är det ju handbollsträning också. Jag är verkligen inte bra på att komma ihåg bestämda planer och tider när jag har semester tydligen. Eftersom jag helt missade att det var träning igår och istället åkte på match så kände jag att jag absolut inte kan missa träningen på torsdag så jag ringde helena och avbokade min del av målandet, eller iaf informerade henne om att jag måste hinna hem till träningen. Så nu blir det antingen en kort målning på torsdagen eller så får jag viga fredagen åt det.
Nä nu ska jag poppa lite popcorn tror jag och slå på någon film. Idag har vi sett Ironclad och Just go with it, den sistnämnda tror jag faktiskt att jag tyckte bättre om trots att det om man ser till genre borde varit tvärtom. Så erftersom töntiga kärleksfilmer verkar falla mig i smaken för tillfället tror jag att det kanske blir going the distance nu...
Kommentarer
Trackback
