Kan det bli så mycket värre?
Vill förtydliga på en gång att detta inlägg (iaf rubriken) bara handlar om handbollsaspekten i mitt liv. Igår efter matchen ville jag bara åka hem och lägga mig ner och gråta. Jag kände så enormt mycket sorg, ilska och besvikelse. Det värsta av allt är ju självklart stackars Martina, hur mycket skador ska hon behöva gå igenom. Precis som vanligt saknade vi flera viktiga spelare igår men jag hade ändå en stark förhoppning om att det skulle gå vägen för oss. Vi började riktigt dåligt, gav bort bollen framåt och släppte väldigt enkla mål bakåt men vi jobbade oss rätt snabbt in i matchen. Det kändes inte som om det skulle bli så stora problem, deras utgrupperade försvar passade oss rätt bra, visserligen blev vi rätt stillastående mot dem ett tag men så fort vi lyckades få lite fart på fötterna innan vi fick bollen så fanns det superstora luckor som vi enkelt kunde skapa bra målchanser av. Försvaret kändes inte bra men det kändes som om vi skulle läsa deras spelare och snart få tag på dem helt och hållet. Men så hände det som inte fick hända och efter ett tag så gick vassunda ner på 6-0 (med en hög spets) och vi fick som vanligt panik i anfallsspelet. Andra halvlek blev bara ännu sämre och Vassunda som var dåliga var typ bättre än oss på varje position (förutom jennie) och i varje aspekt av spelet, vilja, samarbete, fart, allt! Visserligen orkade vi väl inte riktigt men jag tror inte det beror bara på det, vi är usla helt enkelt!
Det är konstigt för det känns som om vi bara blir sämre och sämre för varje dag som går. Å då tycker jag ändå träningarna de sista veckorna har varit bättre än på flera år, stämningen i laget är mycket härligare och det känns som om vi vill så mycket tillsammans, ändå så får vi det inte att fungera.
Kan det bli så mycket värre undrade jag, å ja det tror jag faktiskt även om det inte kändes som det igår. Jag har faktiskt haft roligare och mått bättre under handbollen i år (framförallt på slutet) än vad jag har haft på länge, sen typ b-lagstiden möjligtvis och då måste man poängtera att vi aldrig har förlorat så här mycket tror jag, och allt blir ju så mycket roligare när man vinner. Jag hade höga förhoppningar inför den här säsongen och har haft under stora delen av hösten, ända tills nu. Just nu känner jag dock att jag inte vet om vi överlever. Skadorna är för många, spelarna underifrån för unga och för få (vi har inga som blir juniorer nästa år), De som spelar i laget nu är på väg till nya äventyr i livet känns det som. Men men vi får se hur det går, än så länge är det roligt i det här laget iaf.
Det är konstigt för det känns som om vi bara blir sämre och sämre för varje dag som går. Å då tycker jag ändå träningarna de sista veckorna har varit bättre än på flera år, stämningen i laget är mycket härligare och det känns som om vi vill så mycket tillsammans, ändå så får vi det inte att fungera.
Kan det bli så mycket värre undrade jag, å ja det tror jag faktiskt även om det inte kändes som det igår. Jag har faktiskt haft roligare och mått bättre under handbollen i år (framförallt på slutet) än vad jag har haft på länge, sen typ b-lagstiden möjligtvis och då måste man poängtera att vi aldrig har förlorat så här mycket tror jag, och allt blir ju så mycket roligare när man vinner. Jag hade höga förhoppningar inför den här säsongen och har haft under stora delen av hösten, ända tills nu. Just nu känner jag dock att jag inte vet om vi överlever. Skadorna är för många, spelarna underifrån för unga och för få (vi har inga som blir juniorer nästa år), De som spelar i laget nu är på väg till nya äventyr i livet känns det som. Men men vi får se hur det går, än så länge är det roligt i det här laget iaf.
Kommentarer
Postat av: anna kanna
ja blä. det är tur att vi lyckas ha rätt kul fast att vi suger. med undantag för igår..nästa lördag lr söndag blir det vill jag gärna läsa att vi tog vår första vinst, vi kämpade å hade askul å avslutade me en grym kväll på tegel där tom du tyckte de va kul å dansa :) deal?!
Trackback
