Dagen efter...

Igår var nog den bästa matchdagen på länge. Jag mådde inte superilla hela dagen, min mage var i hyfsad balans för första gången i år tror jag. Som jag skrev igår var jag helt inställd på förlust vilket jag normalt brukar, brukade kanske jag borde skriva, vara, även om jag självklart kände en liten gnutta hopp om vinst. Jag kände dock att vi nog kunde göra en bra match, bättre än förra och förrförra helgen iaf och det kändes rätt skönt.
Första halvlek var helt sanslös, efter fem minuter var jag helt död, kunde knappt andas och benen kändes superstumma, å så fortsatte det hela första halvlek. När det var tre minuter kvar ville jag gå och byta men tänkte äh tre minuter kan man ju stå ut, men efter ytterligare en och en halv så var jag helt slut och gick på byte, men icke sa nicke, eller lasse som han egentligen heter för precis då var det två andra som också bytte. Som tur var tog han en time-out då för jag trodde ärligt talat inte att jag skulle klara av att ens stå upp halvleken ut. Vi gick upp och pratade i halvlek och efter flera minuters vila var jag fortfarande helt slut, det kändes som om jag nästan inte orkade sitta upp och prata. Hur illa är det egentligen ställt med min kondition, trodde liksom inte att det kunde vara riktigt så farligt, men i andra halvlek lossnade det faktiskt lite och jag spelade nog ända till 25 min eller nått sånt, å då var jag inte i närheten av lika trött som jag var efter tio minuter i första. Slutsatsen är att jag måste träna mycket mer kondition men även att jag troligen inte är så uppvärmd som jag tycker att jag är inför matcherna, kanske är det möjligt att min ålder medför att jag måste förbereda kroppen lite bättre på det som komma skall innan jag kan gå in och tro att jag ska kunna rusa runt på handbollsplanen, vilket jag ju iof inte alls gjorde på matchen. Jag gick typ upp så fort jag ansåg att vi inte hade ett bra läge för kontring.
Spelet då och resutatet... Det är nästan ett under att jag inte nämnt att vi vann förrän nu, jag menar det har jag ju berättat för de flesta kända och okända människor jag mött sen slutsignalen, å jag har ju upprepat det för mig själv ett tiotusentalsgånger tror jag. Det kändes helt underbart när emma satte bollen vid frikastet i slutet av matchen och jag insåg att vi faktiskt på riktigt allvar skulle gå segrande ur kampen. Som vi har längtat och kämpat för den där vinsten. Tycker faktiskt verkligen att vi förtjänat den. Trots att vi är så få och inte haft särskilt mycket medgångar den här säsongen har vi fortsatt att komma på träningarna, slitit och hållt vårt humör uppe. Jag är så stolt över laget för trots alla förluster och alla bra och dåliga matcher som inte velat gå vår väg så har vi aldrig slutat kämpa och vi har faktiskt inte gnällt och gnabbat så mycket som vi annars brukar va rätt duktiga på. Jag är glad för allas skull och framförallt kjells och lasses som ställer upp och är så underbart positiva och härliga även när det nästan inte går att se något ljus. Å vilken skillnad det blir med en vinst. Jag var så glad efter matchen och är det fortfarande om jag tänker på den.
Spelmässigt tycker jag att vi gjorde en bra match. Lovisa var grym, skriver väl det för det mesta men igår var nog en av hennes bästa matcher den här säsongen. Vi hade taggat och bra försvar. Tycker vi var bra på att hjälpa varandra och alla hade precis rätt inställning och vilja bakåt, det var fullt fokus nästan hela tiden och jag tror hk är riktigt frustrerade så här i efterhand över att de inte lyckades bättre än så framåt, de var det definitivt under matchen och visst kan de ju haft en pissdag och gått in med den vanliga förödande känslan inför matchen att de bara skulle kunna spela av den och att det skulle bli en enkel seger. Men jag tror faktiskt att det till viss del är vår förtjänst också, vi var bra och de fick slita rejält för sina mål, det är ingen slump att vi trots att vi ligger sist har släppt in tredje minst mål av alla lag, bara sju fler än åkersberga som ligger tvåa, och att de som släppt in fjärde minst ändå har släppt in 14 fler mål än vad vi har gjort. Vi har ett bra försvarsspel och vi har en bra målvakt, synd att vi inte visade det mot vassunda, alltså försvarsspelet för jag tycker både andrea och sara gjorde en bra match mot vassunda. (sen att vi gjort klart minst antal mål det är ju en annan femma).
Anfallsspelet då, tja jag tycker inte att vi gör en kanonmatch framåt direkt men det fanns en del bra saker tycker jag. (Extremt mycket som var dåligt och hur mycket som helst som skulle kunna vart mycket bättre men det väljer jag att inte lägga fokus på nu, vi är inte bra på anfall helt enkelt men det är ju ingen nyhet). Jennie var grym, hon satte sina lägen, även om hon inte alltid får så bra vinkel och det är otroligt skönt och viktigt för oss, vi är inte direkt bortskämda med att vi sätter vår lägen, hon kanske kan lära oss andra hur det går till. En annan som sätter sina lägen är ju Emma vilket hon gjorde igår med, det som är synd är ju att vi inte är alls bra på att utnyttja henne (använda oss av henne kanske låter bättre), fast igår lyckades vi lite bättre med det och det var nog lite matchavgörande tror jag. Yttligare en sak som jag är glad över när det handlar om anfallet var att vi faktiskt startade en del kombinationer och inte körde fast i vårt vanliga grötspel, kombinationerna kanske inte gav supermycket utdelning men det berodde till viss del att vi inte satte lägena för vi fick en del bra lägen av dem, och Saab hade nog funkat riktigt bra om jag bara hade kunnat slå en bra pass, den var inte ens i närheten, pinsamt kajan! Å sista saken, visst fick vi lite panik i slutet när de gick ut på man-man men jag tycker ändå vi klarade det realtivt bra för att vara oss och jag tycker faktiskt att vi spelade rätt smart hela matchen, vi vårdade vår ledning och hade aningens kontroll över matchen iaf och hur ofta kan man säga att vi haft det, framförallt i en sån här jämn match tidigare?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0