En sak i taget

Jag har lite skrivfeber och en del som jag vill få ur mig, men det blir nog bara jobbigt att skriva och jobbigt att läsa om allt kommer på en gång, så jag får ta en sak i taget. Jag börjar med Malmötrippen :-)

Jag tittar inte särskilt mycket på handboll och i stort sett aldrig på klubblag, men jag tycker ju att det är lite intressant så jag bestämde mig för att följa med till Malmö på ett ganska tidigt stadium. Det som lockade var mest var ju att vi skulle åka dit ett gäng från klubben och jag tycker väldigt mycket om klubben. Jag tycker människor i den är härliga och det är underbart när det är bra stämning mellan lagen och vi får en ordentlig klubbsammanhållning. Lite trist och en miss i beräkningen var ju att vi bara var 20 som åkte istället för de 40 som var tilltänkta från början. Det positiva i det hela var att Anna, Kicki och Disa fick följa med fast de inte är tränare. Inför helgen var jag dock lite tveksam inför hur kul det skulle va och om det verkligen skulle vara värt den långa bussresan, särskilt tveksam blev jag när jag insåg att real och barcelona skulle spela sina viktiga matcher på lördagkvällen när jag skulle vara fast på en buss. Hursomhelst så åkte jag ju, vi träffades vid hallen halv sju på lördagen. Den första halvtimmen på bussen kändes väldigt lång och när vi var vid stan ungefär så missströstade jag lite men då började vi leka :-) Åh timmarna bara flög förbi. Land och stad kan verkligen göra underverk. Jag körde med tinna, åh vi var bäst som vanligt ;-). Nejdå Kicki och Anna utgjorde ett stort hot och vann första gången. Patrik och Emil chockade faktiskt lite, jag tycker de var rätt duktiga (om man bortser från Grön Gurka - kommentaren)
Vi åkte direkt till Malmö-arena, det var väl lite mer än 1,5 timmer till första matchen då och jag var rätt hungrig. Det fanns dock inte så mycket att välja på och väldigt dyrt som alltid på liknande platser så det blev en hamburgare. Till matchen blev det popcorn :-) Det var rätt mycket folk och stämningen var väl ok. Jag hade inför matcherna bestämt att jag skulle hålla på sävehof i båda matcherna, som sagt kollar jag aldrig på handboll coh har ingen koll, jag har egentligen inget favoritlag (förutom möjligtvis hammarby) och brydde mig inte speciellt mycket om vilka som spelade.
Matchen var väl helt okej, jag tycker alla spelare såg små ut, storleksmässigt och åldersmässigt. De gjorde en hel del bra saker men jag tycker också att de gjorde en hel del missar. Sävehof var det klart bättre laget och vann rättvist, största skillnaden kanske var Bella Gulden och målvakten. Utan dom hade det nog blivit betydligt jämnare och kanske vägt över för skövde istället, men nu vann som sagt Sävehof. Efter matchen var det såklart ett avbrott i väntan på herrmatchen. Drottklacken kom dock in rätt snabbt och visade att de tänkte stötta sitt lag.
Arenan var rätt okej tycker jag, den kändes fräsch och lite lagom stor. Våra platser kanske inte var de bästa och framförallt var det stål skenor för att hålla uppe nätet bakom mål rätt bra ivägen, fast det vande man sig ju vid. En sak jag tycker var dåligt var hur otroligt urplockade de små shoperna blev, jag ville ha Mer i pausen men det var tvärslut precis som mycket annat verkade vara, aja det var ju inte hela världen. Det mest positiva med arenan var nog toaletterna, det var nästan ingen kö alls! De var dessutom helt okej och inte alls ofräscha. Mycket bra!
Aja så var det dags då för höjdpunkten, jag är ledsen alla damer men det är ju SÅ mycket roligare att se på herrhandboll. Det märktes verkligen på publiken, det blev en helt annan stämning till den andra matchen. Mycket tack vare Drotts klack antagligen eftersom de kom in och verkligen körde för fullt (tutorna gick mig dock på nerverna tillslut). Jag tycker att det är underbart med en klack som brinner för sitt lag och verkligen stöttar det fullt ut. Och visst förstår jag att viss ilska kan riktas mot motståndarlaget men det får inte bli för osportsligt. Jag hade som sagt bestämt mig för att hejja på Sävehof sedan innan. Sedan Larholm och Kim tiden med sävehof har jag nog lite mer känsla när det gäller det laget även om jag aldrig har haft ngt emot Drott eller så. Jag tyckte det skulle bli kul om sövehof fick vinna med både damer och herrar, det måste verkligen vara speciellt. Dessutom vann ju Sävehof serien och Drott kom först på femte plats.
Precis innan matchstart blev mitt stöd till Sävehof dock större och det berodde helt och hållet på Drott-klacken, jag tycker inte att man buar åt varje spelare i motståndarlaget som ropas upp. Under matchern som till en början var rätt jämn växte känslorna ännu starkare, jag tyckte mer och mer illa om drott-klacken och så tycker jag att sävehof hade lite otur med vissa domslut och så. I början av andra kom drott med en rejäl forcering som sävehof inte riktigt klarade att möta upp. Det gjorde nog att jag började hålla ännu mer på sävehof. Fast jag tyckte ju att drott var bäst just då, de spelade mycket enklare och sävehof gav dem rätt billiga mål, å på sätt och vis vill man ju att bästa laget ska vinna... Men sävehof kämpade vidare, en av deras få relativt framgångsrika skyttar fick rött kort och då kändes det minst sagt mycket tufft även om det var 24 minuter kvar. Jag noterade att spelare i Sävehof som misslyckades vid viktiga skeden (skraffskott och frilägen mm) fick klappar och uppmuntran från lagkamraterna på planen och det stärkte ännu mer min känsla för laget, så jag blev lättad och glad när sävehof äntligen började ta igen försprånget när det åerstod kanske fyra minuter av matchen. Ännu gladare blev jag (av någon fåning och dum anledning) när drottklacken helt plötsligt för första gången sedan de kommit (dryga timmen före matchen) blev tysta till och från. Måste säga att det var suveränt coachat av sävehoftränaren att gå ut på punkt i slutskedet. Det blev rysligt spännande och självklart stod det lika när slutsignalen ljöd. 2 gånger 5 minuter väntade och det kändes som om det var övertag sävehof. Deras upphämtning var otrolig och det är klart att de var mentalt starka inför förlängningen. Det märktes ganska tydligt direkt när de kom in på planen igen och ryckte ifrån med några mål. Sävehof stod slutligen som segrare vilket kändes otroligt bra. Vill dock berömma drottklacken lite efter allt dåligt jag nämnt hittills, efter matchen applåderade de och stöttade sitt lag riktigt bra tycker jag trots förlusten.
Så var det dag för hemresa och samtidigt som handbollsmatchen slutade började den nästsista omgången av årets la liga. Förgäves försökte jag och Tinna få det mobila bredbandet att fungera men icke till vår stora sorg. Istället fick vi hålla oss uppdaterade via telefoner och waptjänster, åh det fungerade ju. Ska kolla upp om matchen går i repris på tv för jag skulle dock vilja se målen, främst ramos såklart.
Nu ska jag snart åka till mamma och fira hennes födelsedag så jag ska inte gå in på det andra som jag ville skriva, det får bli vid ett senare tillfälle. Kan dock avslöja att det inte är något att vänta på... det handlar om real madrid och jag kan nog nästan råda att de som inte delar min känsla för detta lag ska hoppa över att läsa det, fast det brukar väl ni göra ändå på helt egen hand :-)


Kommentarer
Postat av: Lili

Älskar att läsa dina funderingar kring Real. Just nu är frustrationen stor över ett uteblivet Sevilla mål och jag vet att du delar den frustrationen med mig.

2010-05-09 @ 23:05:45
Postat av: Anonym

lätt helgens bästa kommentar: får man säga 'grön gurka'? haha

2010-05-10 @ 18:07:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0