Katarina Pettersson

Jag har nog spenderat den senaste timmen genom att läsa gamla inlägg på min blogg, det var rätt kul faktiskt. Syftet var att hitta ett inlägg som jag visste att jag hade skrivit för ett bra tag sedan, dock ingen aning om när. Inlägget handlade om mina favoritfilmer och jag ville se listan jag då gjorde för att se om jag kommit ihåg att skriva med den filmen jag såg tidigare ikväll. Det hade jag, Benny and Joon. Det var evigheter sedan jag såg den och jag har nog inte sett den särskilt många gånger kanske inte ens två men jag kom och tänka på den för ett tag sen och fick för mig att Kjell helt enkelt måste se den. Det är så sällan jag får chansen att visa honom underbara filmer som han inte redan har sett, det brukar dock väldigt ofta vara den omvända situationen. Aja ikväll såg vi iaf B and J och den var precis så underbar som jag kom ihåg att jag tyckte då (vad kan det vara sen? 10 år tillbaka i tiden kanske). Johnny Depp är en av mina absoluta favoritskådespelare och han är helt sagolik i den här filmen tycker jag. Självklart grät jag en hel del.

Förövrigt så började jag det omtalade inlägget (skrivet 20091025) med att klaga lite över smärta i min häl. Visserligen tror jag inte hälen har gjort ont hela tiden sedan dess men jag blev faktiskt förvånad över att det var så länge sedan det började...

I andra inlägg jag hann läsa innan jag hittade rätt så kunde jag istället läsa om smärtan i stortån. Jag gjorde illa mig i början av januari 2010, snart snart ett år sedan alltså. Kan ju va på tiden att det går över nu tycker jag.