Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

Tihi, nu är jag glad. Jag kan lova att jag var arg, riktigt riktigt arg ett tag. På domaren mest. Jag tycker inte man ska klaga eller skylla på domarna. Jag brukar inte heller göra det som spelare eller tränare, vilket jag tycker är det viktigaste. Men som brevidsittande supporter har jag ofta svårt för att ignorera domslut osv. Jag skriker en hel del saker som inte låter särskilt trevliga och kan vara riktigt barnsligt irriterad på just domaren. Som supporter tycker jag att det är iaf lite okej även om jag också då försöker lägga lite band på mig.
Real inledde inte matchen helt övertygande utan såg lite velande ut, det gjorde domaren också. Jag störde mig på att han tycktes blåsa lite väl lätt för bara det ena laget, medan efterslängar och annat ignorerades åt hållet. Droppen som fick bägaren att rinna över var när han helt oväntat och felaktigt (i mina ögon) ger Albiol rött kort efter knappa halvtimmen. Antagligen ser han det väl som en frilägesutvisning men på vilken planet kan man kalla det där ett friläge. Soldado (som är ett praktexempel på en spelare som inte lyckas i Real men fungerar bättre i ett lag med mindre press) och Albiol drar i varandras tröjor när det kommer en höjdboll. Soldado faller precis utanför straffområdet och jag kan hålla med om att Albiol är den som tänjer på gränsen lite mer och därför är en frispark inte helt fel i det läget. Men rött kort, hallå!!! Åh vad arg jag var då, åh vad jag skrek och oj vad jag fortfarande blir upprörd över att tänka på det. Nu kanske jag i efterhand borde vara glad över det för Real vinner matchen, vem vet kanske är det tack vare utvisningen. Men nej jag kan inte släppa aggressionen känner jag. Självklart är alla domslut upp till var och en, eller jag menar att alla kan ha egna åsikter om varje situation, och alla människor kan göra misstag. Så alltså ska jag vara storsint och släppa det.

En kommentar från den så vanligt ovetandes Robert Perlskog, oj vilket personangrepp (förlåt), som jag stör mig på är att han sa att "svackan" (han uttryckte det en aning annorlunda) kunde sammanfattas i ett namn, C. Ronaldo. Det håller jag verkligen inte med om, visst hade han varit med i matcherna skulle de sannolikt slutat annorlunda men det är faktiskt inte bara han som har varit borta. Lass har nog missat iaf två av matcherna som inte slutat i vinst. Pepe den senaste och ligamatchen som slutate 0-0 saknades Benzema Higuain och Nistelrooy (tre anfallare i samma match).

Positivt idag var moralen. De kämpade och slet och förtjänade verkligen vinsten idag. Lass sprang om möjligt ännu mer och snabbare än han brukar. Ramos fick gå in som mittback vid utvisningen och gjorde det exemplariskt, kan man inte duplicera honom och ha honom både som högerback och mittback? Higuain kom som sagt tillbaka från skada och såg till en början lite tvekande ut men sen visar han ju verkligen sin kyla och klass när han får läge för det. Casillas var återigen sitt vanliga jag, tryggheten själv.

En sak som gör mig frustrerad och förvånad är att ett topplag kan vara så fruktansvärt dålig på en sak och att de inte efter veckor, månader, år lyckas korrigera det. Jag pratar om markeringsjobb vid hörnor och frisparkar, det är i Reals fall verkligen under all kritik.

Sen slutligen innan jag ska ägna all fokus åt en god kladdkaka och Barcelonas match vill jag bara lyfta en fråga:

Beror Ramos måltorka på sin egen utveckling eller avsaknaden av en viss känslig inläggs/frisparksfot?
Förut var han relativt målfarlig men han känns inte alls lika het längre i den offensiva boxen. Kan det bero på att Beckham inte längre slår de underbara passarna till honom eller har han helt enkelt tappat lite i främst huvudspelet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0