Madridgänget har landat i Barcelona

Ju närmare matchstart ju mer övertygad blir jag om att Barcelona kommer vinna, ganska stort. Och det är jag nästan glad över, jag kände mig inte trygg med mina egna ganska ljusa förhoppningar om matchens utgång som jag hade tidigare i veckan. Tacka vet jag min gamla hederliga pessimism inför en match.

Det får gå som det går imorgon, självklart hoppas jag att Real ska spela bra och kanske tillochmed plocka poäng på Camp Nou men hur som helst ska jag ha en riktigt trevlig kväll med härligt sällskap och god mat. Innan mathen ska jag och AnnaKanna pyssla lite, det ska bli kul. Men först måste jag nog städa och göra lite adventsfint.

Idag har jag sett herrarna vinna mot Avesta Brovallen. De gjorde inte någon strålande match, första halvlek var i stort sett jämn rakt igenom. Vallentuna kändes visserligen som det bättre laget men Avesta kändes som det hetare laget, de kämpade mer och ville mer. I andra halvlek tycker jag dock att Vallentuna visade en helt annan attityd och var plötsligt både det bättre laget och det lag som ville mest vilket resulterade i en ganska enkel vinst.
Det kändes väldigt surt att inte få spela efter herrarna, vi gick ner ett tag på planen så den vart inte helt öde. Jag kommer ihåg de år jag spenderade i Tellus, vi sprang ner i varje matchavbrott och lekte lite. Undra hur många timmar av mitt liv jag har lagt ner på handbollen. Läskigt många tror jag men jag tycker inte att det har varit något slöseri med tid direkt. Jag har haft underbara stunder och lärt mig så mycket tack vare handbollen, den definierar en stor del av den person jag är idag. Framförallt har jag träffat många underbara människor genom handbollsåren.
Förutom lite lek med handbollar efter matchen hittade jag även en fotboll att leka lite med. Det var länge sedan jag nickade och är riktigt stolt över att kunna berätta att jag nickade 34 eller var det 37 gånger i rad. Jag och kicki lyckades nog slå vårt tidigare rekord gissar jag, idag klarade vi iaf typ 27 nickar tillsammans, det var inte illa.

Just nu är det halvtidsvila i matchen mellan Sevilla och Mallaga och förvånande nog står det 0-2, jag tycker om Sevilla, är nog de jag hejar på mest om man bortser från mitt älskade Real. Men resultatet glädjer mig faktiskt ganska mycket ändå för Sevilla är ett av de få lagen som verkar ha en chans att utmana Real och Barcelona om titeln. För några år sedan var Atletico Madrid absolut klar tvåa för mig men jag måste erkänna att det nästan helt berodde på en spelare, Torres. Kanske blev jag oxå lite påverkad över att Raul spelade där som liten pojke. Nu rankar jag nog lagen:
1. Real Madrid
2. Sevilla
3. Valencia
4. Zaragoza
5. Atletico de Madrid

Sen är det ett lag som jag brukar bli riktigt imponerade över som jag alltid glömmer vilka det är. Men det är ett lag som bara har inhemska spelare i sitt lag och som verkar vara en klubb med oerhört stort hjärta. Någon kanske vet vilka det är, kanske Bilbao. nej jag kommer verkligen inte ihåg. Jag tycker iaf att det är bra att de lyckas hålla hyfsat jämna steg med storlagen som lägger ut mycket pengar på att få storspelare att kämpa för sitt klubbmärke.
Låter jag som någon med dubbelmoral eftersom jag älskar Real Madrid? :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0